Nicolina Ewards Öberg är doktorand vid REMESO, inne på andra halvan av sin forskarutbildning. I sitt avhandlingsarbete undersöker hon hur en allt mer restriktiv migrationspolitik i Sverige och Europa påverkar andra politikområden.
Dräglig bostad – en rättighet enligt FN
Hon fokuserar särskilt på bostäder och vilket spelrum aktörer inom välfärden har att gå en egen väg, vilka faktorer som behövs för att det ska gå att motverka negativa effekter av förändringarna.
– Att ha en dräglig bostad är en del av FN:s rättighetskatalog, men inget du har rätt att kräva i Sverige. Det är mer av en social rättighet, någonting som ska skapas och som länder ska upprätthålla, men så ser det ju inte ut, säger Nicolina Ewards Öberg.
Bostadspolitiken för nyanlända beslutas på nationell nivå men genomförs av kommunerna, Nicolina Ewards Öbergs forskning visar att det skapar stora skillnader beroende på var en person placeras. Dessa skillnader leder till olika konsekvenser.
– Det gäller möjligheterna att skapa ett långsiktigt liv i Sverige, men också att återförenas med din familj. När ditt varande i landet som sådant hänger på att det här ska fungera, så skapar det en väldigt prekär situation.
I sin forskning har hon även sett hur permanent uppehållstillstånd och familjeåterförening allt tydligare kopplas till tillgång på bostad, arbete och andra välfärdsresurser.
– Jag har bland annat hittills sett att systemet med den här typen av selektiv politik, till exempel bosättningslagen, inte riktigt skapar några garantier för gruppen den riktar sig till i och med att kommunerna får göra så olika. Osäkerheten möjliggör även för privata intressen att tjäna stora pengar på systemet, säger hon.
Samtidigt är det svårt att möta bostadsbehovet i storstäderna, där arbetsmarknaden är starkast, vilket skapar inbyggda motsättningar.
– Kommunernas tjänstepersoner och deras expertkunskap har i storstäderna blivit helt avgörande för att tolka lagen, hantera lokala politiker och skapa det svängrum som behövs för att skapa permanens inom ett impermanent system, noterar Ewards Öberg.
En termin utomlands gjorde avtryck i forskningen
Nicolina Ewards Öberg tillbringade några månader under 2025 som gästforskare vid European University Institute i Florens. Vistelsen i Italien har breddat hennes projekt, bland annat tack vare handledaren Andrew Geddes.
– Tidigare handlade mitt projekt mer om migrationspolitikens konsekvenser på den lokala nivån, framför allt för städer och individer. Genom mina samtal med Andrew Geddes har mitt projekt breddats och handlar även om partipolitik. Projektet behandlar nu ytterligare en nivå av migrationspolitiken, den mest uppenbara; den nationella nivån. Tidigare handlade mina artiklar om politikens konsekvenser, nu inkluderas även skapandet av politiken.
Ny lag om flyktingars boende
Våren 2025 föreslogs en ny etableringsboendelag i en statlig utredning. Enligt förslaget ska kommunerna få ett ökat inflytande över hur många nyanlända de ska ta emot. Dessutom ska bostadssituationen i kommunerna få större betydelse för tilldelningen av fördelningen av nyanlända mellan kommuner. Frågan ligger hos Regeringskansliet som bereder lagförslaget.
– En trolig konsekvens om förslaget går igenom är att möjligheterna för tjänstepersoner i kommunerna att skapa permanens för flyktingar minskar, i alla fall såsom utredningen är formulerad och hur debatten i riksdagen går. Det håller jag på att titta på nu, säger Ewards Öberg, som följt tio år av motioner till svensk riksdag om bostäder för flyktingar.
Nicolina Ewards Öberg jobbar nu med nästa artikel, den behandlar hur ledamöter pratar om frågan och hur problemformuleringen ändrats över tid – från införandet av Bosättningslagen 2016, till de pågående planerna på att göra om, eller ta bort den.
