Sofie Pilemalm, professor i informatik vid Centrum för forsknings- och räddningssystem (CARER), Linköpings universitet, har haft frivilliga/civila insatspersoner som ett fokusområde sedan konceptet växte fram i glesbygd. Hon och hennes kollegor har följt och varit med och utvecklat det när det spridit sig till landsbygd, tätort, och nu storstad och så kallade utanförskapsområden.
De studerar främst insatser som består av första hjälpen, släcka en brand, hjärt- och lungräddning eller liknande.
Foto Jenny Ahlgren- Samhället klarar sig inte utan de frivilliga och kommer inte klara sig utan dem i framtiden.
Säger Sofie som har studerat hanteringen av olyckor och kriser sedan tsunamin 2004 . Då var de frivilliga insatserna relativt små och oorganiserade, ibland till och med missriktade. Av myndigheterna sågs de frivilliga och frivilligorganisationerna ibland som ett problem, personer som mest lade sig i och var i vägen.
- Så är det inte alls i dag. I dag skulle jag säga att alla är överens om att det frivilliga arbetet är helt nödvändigt. Vid så här stora och allvarliga händelser (Covid-19) måste en stor del av befolkningen engageras, berättar hon i en intervju med Mikael Sönne i april 2020.
Det finns dock en hel del risker med att frivilliga engagerar sig. Därför undersöker Sofie hur man kan utveckla till exempel teknik och utbildning för att det ska bli säkrare och mer effektivt.
- En risk är att man larmas på en händelse som eskalerar till något farligt, till exempel en skjutning eller en explosion. Det bör finnas IT-stöd med funktioner där man kan återkalla den civila insatspersonen. En annan risk är att man skadar sig själv eller andra (ofrivilligt). Kollektiva försäkringar är därför ett måste.
Hör Sofie berätta om vem som räddar räddningstjänsten i podcasten Fakultet som släpps i dag, den 1 juli. Hör också Oline Brors, sjuksköterskestudent vid LiU och frivillig sms-livräddare. När larmet ljuder – oavsett tid på dygnet - kan det vara hon som räddar ett liv.
Fakultet från LiU - ett digitalt alternativ till Almedalsveckan, i dina lurar.
/podcast/fakultet
De studerar främst insatser som består av första hjälpen, släcka en brand, hjärt- och lungräddning eller liknande.
Säger Sofie som har studerat hanteringen av olyckor och kriser sedan tsunamin 2004 . Då var de frivilliga insatserna relativt små och oorganiserade, ibland till och med missriktade. Av myndigheterna sågs de frivilliga och frivilligorganisationerna ibland som ett problem, personer som mest lade sig i och var i vägen.
- Så är det inte alls i dag. I dag skulle jag säga att alla är överens om att det frivilliga arbetet är helt nödvändigt. Vid så här stora och allvarliga händelser (Covid-19) måste en stor del av befolkningen engageras, berättar hon i en intervju med Mikael Sönne i april 2020.
Det finns dock en hel del risker med att frivilliga engagerar sig. Därför undersöker Sofie hur man kan utveckla till exempel teknik och utbildning för att det ska bli säkrare och mer effektivt.
- En risk är att man larmas på en händelse som eskalerar till något farligt, till exempel en skjutning eller en explosion. Det bör finnas IT-stöd med funktioner där man kan återkalla den civila insatspersonen. En annan risk är att man skadar sig själv eller andra (ofrivilligt). Kollektiva försäkringar är därför ett måste.
Hör Sofie berätta om vem som räddar räddningstjänsten i podcasten Fakultet som släpps i dag, den 1 juli. Hör också Oline Brors, sjuksköterskestudent vid LiU och frivillig sms-livräddare. När larmet ljuder – oavsett tid på dygnet - kan det vara hon som räddar ett liv.
Fakultet från LiU - ett digitalt alternativ till Almedalsveckan, i dina lurar.
/podcast/fakultet
