žŁÀûŒ§

25 maj 2020

Ett forsknings- och samverkansprojekt mellan LiU och VTI är nu också en del av undervisningen. På kursen Datorn som designverktyg får
studenterna visualisera och animera de självkörande bussarna på Campus Valla.

Rullar runt på campus

Kursen är på sex högskolepoäng och obligatorisk andra året på civilingenjörsprogrammet i design och produktutveckling, DPU, och frivillig för andra ingenjörsstudenter. Kursen har hållits i många år, men den här terminen är första gången som studenterna utgår från de autonoma bussarna i projektet Ride the future (se länk nedan).

- Bussarna är aktuella och något vi ser dagligen på campus. Det blir också en lagom svår uppgift i ytmodellering. Jag tyckte att de passade bra som uppgift i år, säger Mats Nåbo, som är kursansvarig lärare och utvecklat uppgiften tillsammans med forskningsingenjören David Beuger.

Kursen består av flera praktiska uppgifter, som genomförs av ett 30-tal grupper med två studenter i varje. Först används ett CAD-program för att skapa modeller av den självkörande bussen. Därefter hjälps alla grupper åt att forma en miljö, med hjälp av ett 3D-grafiskt program, så att bussen kan visas i ett sammanhang. I år har studenterna byggt upp en bit av campus, området mellan A- och C-huset, och animerat en bussfärd i både dags- och kvällsljus.

Effektfullt och konkret

I steg tre importeras bussen och campusmiljön till en spelmotor där grupperna programmerar en interaktiv visualisering av en bussfärd.

- Studenterna lär sig mycket på kort tid, och generellt tycker jag att resultatet blir väldigt lyckat. Det är både effektfullt ock konkret, säger Mats Nåbo som planerar att låta framtida kurser fortsätta med campusmodellen.

- Det här kan vi bygga vidare på. Vem vet, om ett par år kanske vi nere vid studenthuset.

Som stöd för studenterna har Mats Nåbo tagit fram ett dokument med detaljerade instruktioner och även ett 30-tal instruktionsfilmer, vissa mer än 20 minuter långa. Filmerna kräver en hel del arbete, men är också mycket värdefulla i undervisningen. Både kvalitet och kvantitet vinner på ett gediget grundmaterial.

- Dels kan man skräddarsy innehållet, dels tvingas jag som lärare hålla mig up to date när det gäller de här programmen. När jag vet att alla tekniska detaljer finns i filmerna kan jag istället ägna handledningen åt att resonera kring uppgiften och vilka möjligheter studenten har. Filmerna ersätter inte mötet med studenterna, utan möjliggör tvärtom en mer meningsfull handledning.

Handledning på distans

- Filmerna gör också att vi hinner med mer, kanske dubbelt så mycket som om vi inte hade dem.

Under det nuvarande distansläget sker handledningen i Teams, medan studenterna är uppkopplade mot LiU:s datorer med remote desktop. Handledarna kan på distans även ta över tangentbord och datormus hos studenterna för att visa olika funktioner. I distansundervisningen blir också filmerna och den skrivna manualen en bra bas för studenterna.

Mats Nåbo tycker att distansutbildningen fungerar förhållandevis bra, men saknar ändå möjligheten att träffa studenterna live.

- Trots allt är det lättare att beskriva och förklara när man träffas. Den interaktionen är svår att ersätta, säger han.

Läs mer om de självkörande bussarna

Senaste nytt från LiU

Murat Mirata, universitetslektor, och Marianna Lena Kambanou, bitrÀdande universitetslektor, utanför A-huset.

LiU-forskare: Stora möjligheter till ökad resurseffektivitet

Behovet av att få mer kunskap och erfarenhet av implementering av industriell symbios i Europa ledde till EU-projektet Coralis – nu är det avslutat. Forskare från LiU har ansvarat för två av dess huvudområden: utbildning och forskning inom ledning.

en man och en kvinna med frack och festklÀnning

Paret som var med från början förklarar LiU:s framgång

LiU gav dem först möjligheten att leva tillsammans. Sen fick de möjligheten att utvecklas och göra sina karriärer. Karin Fälth Magnusson och Karl-Eric Magnusson har sett LiU växa och lyckas.

Per Frankelius och Karolina Muhrman stÄr framför en skÀrm och förelÀser.

I Smaklabbet möts idéer om framtidens mat

Smarta traktorer som harvar och drönare som hittar ogräs. I takt med klimatförändringarna utmanas matproduktionen. Hur kan tekniken hjälpa oss, och hur kommer maten att smaka? I Smaklabbet utforskas framtidens livsmedel.