žŁÀûŒ§

31 mars 2026

Det etablerade screeningverktyget Modified Checklist for Autism in Toddlers (M-CHAT) fångar upp knappt två av tre barn i neonatal högriskgrupp som senare får autismdiagnos. Det visar en ny studie från Linköpings universitet och Karolinska Institutet som publicerats i JAMA Network Open. Forskarna betonar att resultatet måste kombineras med multiprofessionell helhetsbedömning för att förbättra den tidiga upptäckten.

Ett litet barn sitter vid ett bord med en gul leksak.
Resultatet av studien visade bland annat att screeningverktyget M-CHAT identifierade cirka 62 procent av de barn som senare fick autismdiagnos i den neonatala högriskpopulationen.

Neonatala högriskbarn, barn som bland annat föds extremt för tidigt eller med medicinska komplikationer, genomgår ofta en autismscreening vid två års ålder med hjälp av formuläret M-CHAT. I den aktuella nationella studien har forskare vid LiU och KI för första gången analyserat hur väl testet fungerar för just denna riskgrupp. Studien omfattar 2178 barn födda i Sverige mellan 2013 och 2019 och jämför resultaten från M-CHAT med senare fastställda autismdiagnoser.

Resultaten visar att testet effektivt kan utesluta autism, men att en stor andel barn med autism ändå inte identifieras vid två års ålder. Sensitiviteten, det vill säga instrumentets förmåga att identifiera barn som senare diagnostiseras med autism, var 62 procent, medan specificiteten, förmågan att korrekt identifiera barn utan autism – uppgick till 91 procent. I studien fick 12 procent av barnen ett positivt M-CHAT-resultat, vilket innebär att screeningen visar på ökad risk för autism och att vidare utredning bör övervägas. 6 procent av samtliga inkluderade erhöll senare en autismdiagnos.

Behöver kompletteras med fler verktyg


Benjamin Lassebro.
"Framåt får vi ta ställning till om det finns andra bedömningsinstrument som har mer tillfredsställande förmåga att identifiera autism. Exempelvis har SACS-R (Social, Attention and Communication Surveillance–Revised) visat på goda psykometriska egenskaper vilket skulle kunna vara ett intressant instrument att titta närmre på", menar Benjamin Lassebro.

– M-CHAT är förhållandevis tillförlitligt när det gäller att utesluta autism, men testet fångar inte upp alla barn som senare får diagnosen. I denna högriskpopulation är M-CHATs förmåga att upptäcka autism liknande som i en barngrupp på BVC. Men resultaten visar tydligt att fler verktyg behövs för att identifiera barn som behöver vidare utredning, säger Benjamin Lassebro, doktorand inom pediatrisk neurovetenskap, Enheten för unga överlevare (YoSU) vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper (BKV) på Linköpings universitet.

Högst risk och flest erhållna diagnoser

Barn födda extremt för tidigt hade både den högsta andelen positiva testresultat och den största andelen autismdiagnoser. Studien visar även att flickor fick färre positiva M-CHAT-resultat än pojkar samt att språkliga faktorer kan påverka testutfallet – specificiteten var högre i familjer som talade ett skandinaviskt språk i hemmet.

– Våra resultat tyder på att bland annat kön och hemspråk kan påverka M-CHATs träffsäkerhet. Det här är viktiga aspekter för vården att ta hänsyn till i arbetet med tidig identifiering av autism säger, Benjamin Lassebro, och får medhåll från Ulrika Ådén, Professor, Enheten för unga överlevare vid Institutionen för Biomedicinska och Kliniska Vetenskaper.

Syftet med att tidigt identifiera barn som har hög sannolikhet för autism är att kunna sätta in tidiga interventioner. Att tidigt sätta in stöd har visat sig ha större effekt, jämfört med interventioner som ges vid senare ålder. På lång sikt syftar tidig identifikation och intervention till att bland annat förebygga nedstämdhet och skolfrånvaro, vilket är överrepresenterat hos barn med autismdiagnos.

Faktaruta: M-CHAT

Modified Checklist for Autism in Toddlers, M-CHAT, Àr ett förÀldraenkÀtsbaserat screening- verktyg för att identifiera tidiga tecken pÄ autismspektrumtillstÄnd, AST, hos barn mellan 16-30 mÄnader. M-CHAT finns i olika versioner och bestÄr i huvudsak av ja/nej-frÄgor om barnets beteende och utveckling. Instrumentet syftar till att avgöra om vidare utredning för autism behövs.

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En man med skalligt huvud och svart skjorta.

Rymdpsykolog – då får inget skjutas upp

Han började läsa till civilingenjör men hoppade av. Istället blev det psykologprogrammet. Men något skavde fortfarande. Nu läser han till både psykolog och civilingenjör. Och en del av det är astronauten Marcus Wandts förtjänst.

En kvinna stÄr i snön framför ett batterilager.

Kampen om kraften – vem har rätt till vår el?

Vindkraftsparker reser sig som Eiffeltorn, serverhallar som slukar effekten i hela regioner och kommuner som känner sig som brickor i ett globalt spel. Tunga etableringar i Sverige skapar konflikter och frågan växer: vem har företräde till vår el?

En man och en kvinna skakar hand framför en staty.

Nytt AI-samarbete stärker regionen

Partnerskapsprogrammet inom AI Academy vid Linköpings universitet ska hjälpa företag och organisationer med kompetensutveckling för att använda AI på ett effektivt sätt. Först ut i den nya samarbetsformen är Länsförsäkringar Östgöta.