žŁÀûŒ§

02 juli 2024

Årets Skolsamverkanspris delas av två personer, Emma Björk och Lina Rogström. Kollegorna som har känt varandra sedan studierna vid Göteborgs universitet arbetar nu tillsammans på Institutionen för fysik, kemi och biologi.

Emma och Lina, Ärets pristagare av Skolsamverkanspriset Fotograf: Hanna Ekelund Strand

Emma och Lina tilldelas priset för sina insatser inom FunMat-II, ett kompetenscentrum inom materialvetenskap. Linköpings universitet samarbetar med Uppsala universitet, RISE och ett antal industripartners för att locka fler elever att vidareutbilda sig inom teknik, stÀrka industrin och utbilda framtidens forskare.

Tillsammans med Oscarsgymnasiet i Oskarshamns kommun har kollegorna genomfört olika aktiviteter för att fÄ fler elever att vÀlja teknikstudier och sedan ÄtervÀnda för att arbeta inom kommunen. Emma, som Àven Àr vice ordförande i EF-nÀmnden, har stor nytta av gymnasiesamarbetet nÀr hon Àr med och tar fram nya utbildningar pÄ universitetet.

- Jag tycker att skolsamverkan hÀnger ihop mycket med mitt arbete i EF-nÀmnden med utveckling av kurser och program inom fysik och materialvetenskap. För att bedriva utbildning inom dessa omrÄden behöver vi naturligtvis ett studentunderlag och arbetet med gymnasieelever gör att vi förhoppningsvis ökar intresset för detta och ger Àven mig insikt i vad eleverna tycker.

BÄde Emma och Lina Àr överens om att skolsamverkan Àr viktig för att fÄ fler unga att intressera sig för naturvetenskap och teknik. Emma har Àven ett sÀrskilt fokus pÄ tjejers vidareutbildning och idag Àr hon och Lina viktiga förebilder inom det mansdominerade fysikomrÄdet.

- Jag har ett sÀrskilt intresse i att uppmuntra tjejer att lÀsa vidare inom STEM, en förkortning för Àmnena science, technology, engineering och mathematics. Jag har alltid varit intresserad av matematik och fysik och deltog i en riktad satsning för att fÄ fler tjejer att lÀsa fysik pÄ KTH. /../ I samhÀllet idag pÄverkas killar och tjejer mot olika intressen, jag vill visa att det Àr möjligt för tjejer som tycker att STEM Àr roligt att arbeta inom fysik och materialvetenskap. Det Àr klart att det gÄr pÄ pappret, men det Àr fÄ kvinnliga förebilder inom omrÄdet. Det Àr en del av varför Linas och mitt arbete Àr sÄ viktigt, vi visar gymnasieelever och deras lÀrare att det finns kvinnliga fysiker och att det Àr möjligt att ha en akademisk karriÀr som kvinna i ett mansdominerat omrÄde.

Lina lyfter vikten av att fÄ unga att tycka att naturvetenskap och teknik Àr intressant och roligt och inte nÄgot frÀmmande och svÄrt.

- Skolsamverkan Àr viktig för att fÄ fler att tycka att naturvetenskap och teknik Àr intressant och roligt och inte nÄgot frÀmmande och svÄrt. DÀr tror jag att vi som forskare kan hjÀlpa till att visa upp att naturvetenskap och teknik Àr sÄ brett och passar mÄnga. Dessutom Àr det ju sÄ att vi behöver fler elever som vÀljer att lÀsa natur och teknik för att fortsÀtta inom bÄde forskning och inom industrin.

Förhoppningsvis kommer fler skolor att kunna ansluta sig till kunskapscentret sÄ att verksamheten kan expandera.

Skolsamverkanspriset bestÄr, utöver ett diplom, av anslagsmedel om 20 000 kronor för kompetensutveckling inom ramen för anstÀllningen.

Kontakt

Tidigare pristagare

Mer om skolsamverkan

Senaste nytt från LiU

En man i labbrock hÀller vÀtska i ett rör.

Elektroder som skapas med ljus

Synligt ljus kan användas för att skapa elektroder av ledande plaster helt utan farliga kemikalier. Det har forskare vid LiU visat. Elektroderna kan skapas på olika typer av underlag vilket öppnar för en ny typ av elektronik.

En grupp mÀnniskor med blommor och diplom.

Barnmedicinsk forskning får miljonstöd

Flera forskare vid Linköpings universitet får bidrag från Joanna Cocozzas stiftelse för barnmedicinsk forskning. Pengarna går till forskning om bland annat diabetes, hjärntumörer, psykisk hälsa och digitala interventioner.

Ryggtavlan pÄ en man.

Större risk att politisk höger faller för konspirationsteorier

Personer som lutar politiskt åt höger faller lättare för konspirationsteorier. Men oavsett ideologi tenderar vi att godta påståenden som stryker oss själva medhårs. Det visar en doktorsavhandling från LiU.