– Det här är den första studien som undersöker det här problemet, den första utvärderingen av den här typen av politiska beslut. Den ifrågasätter hur vettigt det är av beslutsfattarna att genomföra sådana här åtgärder, säger Eduardo Tapia, universitetslektor vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling vid Linköpings universitet.
Malmö, Trollhättan, Stockholm, Linköping. När nyheterna återkommande rapporterade om fall där kommuner stängt skolor i försök att minska segregationen blev forskarna Selcan Mutgan och Eduardo Tapia vid Linköpings universitet fundersamma. Fanns det vetenskapligt stöd för att skolstängningar har den effekt som politikerna hoppas?
Simulering av skolstängning
För att undersöka det gjorde de datasimuleringar för var och en av de 249 grundskolor som fanns i Stockholm år 2017. Hur skulle stängningen av en skola påverka elevsammansättningen på de kvarvarande? Skulle segregationen i staden minska?
Vid simuleringen valde forskarna att ta hänsyn till:
- Storlek och elevsammansättning på skolan som skulle stänga.
- Sättet som elever sedan placeras ut på nya skolor efter en stängning.
- Elevsammansättningen på närliggande skolor.
För att avgöra skolornas elevsammansättning delades alla Stockholms grundskoleelever upp i två grupper: de som hade minst en förälder född i Sverige (majoriteten) och de vars båda föräldrar var födda utomlands (minoriteten). På så sätt fick man ett mått på segregationen för varje skola.
I simuleringen fördelades eleverna på skolor inom en radie av två kilometer från den som lagts ner. Detta eftersom huvudprincipen i Sverige är det fria skolvalet och data visar att elever och föräldrar helst väljer en skola nära där de bor och med elever som liknar dem själva. Den som inte gör något aktivt val placeras på närmaste kommunala skola.
Ingen minskad segregation
Avgörande för hur en skolstängning påverkar segregationen blir således hur sammansättningen av elever ser ut på skolorna i närområdet.
Resultatet av simuleringen visar att segregationen oftast inte minskar och i några scenarier tvärtom ökar.
Bara i ett fall uppnås målet: om man stänger en stor skola dominerad av elever från majoritetsbefolkningen.
Eduardo Tapia och Selcan Mutgan vill fortsätta att undersöka skolstängningar genom datasimulering. – Och det kommer inte att hända. Om en skola fungerar är det svårt att motivera en stängning, säger Selcan Mutgan som är postdoktor vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling.
Haken är att det finns ett samband mellan skolsegregation och bostadssegregation. Om elever och föräldrar inte kan välja en skola med annan elevsammansättning i närområdet kommer problemet med segregation sannolikt att kvarstå.
Som jämförelse prövade forskarna också vad som händer om eleverna i stället placeras ut slumpvis på skolor över hela staden. Det visade sig vara en något bättre metod för att minska segregationen.
Men Selcan Mutgan och Eduardo Tapia poängterar att deras datasimulering bara ger en ögonblicksbild. Den säger inget om effekterna av en skolstängning över tid, till exempel om elever som fördelats slumpvis i slutändan stannar kvar på sin nya skola eller om majoritetselever väljer att byta skola när det kommer fler minoritetselever. Därför planerar de att göra nya, utvidgade simuleringar.
Studien publiceras i Journal of Urban Affairs. Forskningen har finansierats av Vetenskapsrådet och Forskningsrådet om Hälsa, Arbetsliv och Välfärd.
Artikel: , Selcan Mutgan, Eduardo Tapia, Journal of Urban Affairs, publicerad online mars 2023, doi: 10.1080/07352166.2023.2177549
