žŁÀûŒ§

18 april 2018

Hur mycket sponsring görs i kommunala bolag? Och hur ser lokala regler och policyer ut för sponsringen? Det har forskare vid Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) undersökt och presenterar resultaten i en rapport.

I rapporten ”Hur regleras kommunala bolags möjligheter att sponsra?” diskuterar författarna bitrĂ€dande professor Gissur Ó Erlingsson och forskningsassistenten Joakim Hessling, bĂ„da vid CKS, hur kommunala bolag i ett urval av kommuner har valt att lokalt reglera, och i praktiken genomföra, sponsring av organisationer och aktiviteter. FrĂ„gan Ă€r angelĂ€gen i ljuset av att det offentligas stöd till elitföreningar diskuterats flitigt pĂ„ sistone, liksom att revisionsbyrĂ„er Ă„terkommande kritiserat de kommunala bolagens arbete med sponsring.

– RĂ€ttslĂ€get kring kommunala bolag och sponsring har ibland beskrivits som nĂ„got oklart. I rapporten har vi dĂ€rför strĂ€vat efter att ringa in vad som Ă€r lagligt, rimligt och lĂ€mpligt nĂ€r de kommunala företagen lĂ„ter pengar lĂ€mna bolagen i syfte att sponsra exempelvis föreningar och evenemang, sĂ€ger Gissur Ó Erlingsson.

Lokala riktlinjer och omfattning av sponsring

Studien Àr explorativ och ser nÀrmare pÄ sju medelstora och stora kommuner. Författarna undersöker i vilken utstrÀckning lokala riktlinjer och policyer för sponsring har tagits fram och hur dessa i sÄ fall ser ut samt tittar nÀrmare pÄ i vilken omfattning sponsring förkommer i kommunala bolag och vilka som tar emot sponsring.

Rapporten visar att sponsring förekommer i alla de studerade kommunerna, men i varierande grad. Vanligast Àr att idrotts- och kulturföreningar och större evenemang inom kommunen sponsras, elitlag Àr ofta mottagare. Gemensamt Àr att det inte alltid Àr uppenbart vari motprestationen bestÄr av.

– Det Ă€r viktigt att pĂ„peka att vi inte leker domare och försöker skilja ”rĂ€tt” sponsring frĂ„n ”fel” sponsring. I stĂ€llet anvĂ€nder vi rapportens iakttagelser för att stimulera till en konstruktiv diskussion om hur reglering och genomförande av de kommunala bolagens sponsring bĂ€st kan organiseras.

PĂ„ vilka grunder ska sponsringen ske?

Författarna menar att deras resultat bör mana till kritisk sjĂ€lvreflektion ute i kommunerna och identifierar en rad frĂ„gor som kommuner och deras bolag bör stĂ€lla sig sjĂ€lva. Är urvalsgrunderna tydliga för vilka föreningar och evenemang som ska motta sponsring? Vilka fĂ„r det inte? Följs sponsringen upp sĂ„ att man vet om det Ă€r klokt investerade medel? Är VIP-biljetter, Ă„rskort eller loger pĂ„ arenor rimliga motprestationer och vilka fĂ„r dra nytta av dessa? I vilken utstrĂ€ckning Ă€r det OK att elitklubbar – som konkurrerar pĂ„ marknader om exempelvis spelare – mottar sponsring frĂ„n det offentliga?

– I enskilda och konkreta fall Ă€r det ingalunda enkelt att ge enkla svar pĂ„ dessa frĂ„gor. Men vi hoppas att frĂ„gorna vi vĂ€cker gör att kommunerna och deras bolag utmanar sig sjĂ€lva med sjĂ€lvkritik nĂ€r det kommer till dessa saker. I konstruktiv anda avslutar vi dĂ€rför rapporten med att utveckla ett slags ”sjĂ€lvdiagnosticeringsverktyg” som organisationerna kan konsultera för att sĂ€kra att man inför sponsringsbesluten Ă„tminstone stĂ€llt sig sjĂ€lva vissa kritiska frĂ„gor, avslutar Gissur Ó Erlingsson.

Studien ingĂ„r i projektet ”Offentligt Ă€gda bolag: Hot mot insyn, ansvarsutkrĂ€vande och demokratisk legitimitet?” som finansieras av VetenskapsrĂ„det.

Läs rapporten

Omslag för publikation 'Hur regleras kommunala bolags möjligheter att sponsra?'
Gissur Ó Erlingsson, Joakim Hessling (2018)

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Murat Mirata, universitetslektor, och Marianna Lena Kambanou, bitrÀdande universitetslektor, utanför A-huset.

LiU-forskare: Stora möjligheter till ökad resurseffektivitet

Behovet av att få mer kunskap och erfarenhet av implementering av industriell symbios i Europa ledde till EU-projektet Coralis – nu är det avslutat. Forskare från LiU har ansvarat för två av dess huvudområden: utbildning och forskning inom ledning.

en man och en kvinna med frack och festklÀnning

Paret som var med från början förklarar LiU:s framgång

LiU gav dem först möjligheten att leva tillsammans. Sen fick de möjligheten att utvecklas och göra sina karriärer. Karin Fälth Magnusson och Karl-Eric Magnusson har sett LiU växa och lyckas.

Per Frankelius och Karolina Muhrman stÄr framför en skÀrm och förelÀser.

I Smaklabbet möts idéer om framtidens mat

Smarta traktorer som harvar och drönare som hittar ogräs. I takt med klimatförändringarna utmanas matproduktionen. Hur kan tekniken hjälpa oss, och hur kommer maten att smaka? I Smaklabbet utforskas framtidens livsmedel.