13 december 2023

Judit Arvelund har blivit beviljad stora anslag för sin forskning inom virusbaserad immunterapi mot lymfom (lymfkörtelcancer). Forskningsanslagen, det ena från Vetenskapsrådet och det andra från Svenska Sällskapet för Medicinsk forskning, ger henne möjligheten att etablera sig som forskningsledare och starta en egen forskargrupp.

Judit Arvelund.
Judit Arvelund. Fotograf: John Karlsson

Etableringsbidrag från Vetenskapsrådet

Det första anslaget på 6 miljoner kronor, tilldelat av Vetenskapsrådet, fokuserar på Judits arbete med onkolytiskt virus-baserad immunterapi mot lymfom. Hon är särskilt intresserad av att arbeta med immunterapi och har ägnat mycket tid åt att utforska fördelarna med denna behandlingsmetod.

– Immunförsvaret är fantastiskt på det sättet att det kan agera väldigt specifikt. Det har möjlighet att angripa bara tumörceller och skona normala celler, säger Judit Arvelund.

Hon beskriver hur immunterapin kan vara systemisk och sprida sig över hela kroppen för att söka och förstöra cancerceller. En av de mest spännande aspekterna enligt henne är möjligheten att skapa ett immunologiskt minne som kan skydda mot återfall.

Starting Grant från Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning

Det andra anslaget på 6,8 miljoner kronor, från Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, är ett Starting Grant som syftar till att ge unga och lovande medicinska forskare möjlighet att etablera sig och bli självständiga forskare. Denna summa kommer att användas för att ytterligare stödja Judits arbete inom immunterapi och onkolytiska virus.

Judits mål med forskningen och användningen av onkolytiska virus är tydligt.

– Målet är att hitta bättre eller nya behandlingsmöjligheter för de patienter som idag inte svarar på konventionell behandling. Men också att förstå vad det är som gör att vissa patienter svarar, och att andra patienter inte svarar på behandling.

Dendritiska celler och onkolytiska virus

Judit pekar på en konfokalmikroskopibild som visar T-celler (som färgats magenta) som infiltrerat tumörvävnaden (där tumörceller är märkta med det grön-fluorescerande proteinet GFP) efter behandling med immunterapi med onkolytisk virus.Judit pekar på en konfokalmikroskopibild som visar T-celler (som färgats magenta) som infiltrerat tumörvävnaden (där tumörceller är märkta med det grön-fluorescerande proteinet GFP) efter behandling med immunterapi med onkolytisk virus. Foto John Karlsson Judits forskning innefattar användningen av onkolytiska virus som ett verktyg för att trigga immunförsvaret. Dessa virus selektivt angriper cancerceller samtidigt som de aktiverar immunsystemet. En central komponent i denna behandling är dendritiska celler, vilka spelar rollen som generaler genom att instruera T-celler, som är fotsoldaterna, om vilka celler de ska attackera.

Forskningen inkluderar också kombinationsterapier med immun-checkpointhämmare för att övervinna de hinder som cancercellerna kan skapa. Judit betonar att det finns många obesvarade frågor och områden där förbättringar kan göras.

– Det finns fortfarande mycket som vi inte förstår och som det finns möjlighet att förbättra med den här terapin.

Stort ansvar

Judit Arvelund.Judit Arvelund. Foto John Karlsson Att bli tilldelad sådana betydande forskningsanslag innebär inte bara glädje utan också ett stort ansvar.

– Det känns väldigt roligt och väldigt hedrande. Det är också förpliktigande. Jag känner ett väldigt stort ansvar. Det är mycket pengar som ska förvaltas och användas väl.

Hon uttrycker sin entusiasm och en vilja att verkligen visa att forskningsprojektet är värt investeringen från VR och SSMF.

Med dessa anslag och hennes imponerande forskningsbakgrund står Judit inför nästa steg i sin karriär - att etablera sig som forskningsledare. Trots utmaningarna och ansvaret som följer med denna roll, ser hon fram emot att leda en forskargrupp och ta sin cancerforskning vidare.

– Det känns väldigt roligt, avslutar hon.

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Jendrik Seipp.

Forskning om nästa generations AI-planering får 15 miljoner

LiU-forskaren Jendrik Seipp har fått 15 miljoner kronor för att utveckla ett AI-planeringssystem som utnyttjar flerkärniga processorer för parallella beräkningar. Det skulle kunna leda till mer effektiv logistik och storskalig energioptimering.

Kvinna vid ett träd tittar in i kameran.

Pappersindustrin kan bli energismartare med ny mätmetod

Pappersindustrin slukar stora mängder energi. Men trots skärpta EU-krav på effektivisering har det inte funnits något sätt att jämföra energianvändning mellan olika företag. Nu presenterar forskare vid LiU i samarbete med Naturvårdsverket en lösning.

Forskare i labb.

Två nya masterprogram i världsledande materialvetenskap

Linköpings universitet är bland de främsta i världen på materialvetenskap. Hösten 2026 startar två nya masterprogram inom området. En mycket god arbetsmarknad väntar studenterna, både i industrin och akademin.