Världens matproduktion har stor miljö- och klimatpåverkan. Under 2022 stod maten för omkring 20 procent av Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp (Naturvårdsverket, 2025). En hållbar matkonsumtion är därför avgörande för klimatomställningen.
Flera av Sveriges kommuner arbetar för att främja hållbar matkonsumtion bland de som bor i och besöker kommunen. Ungefär var femte svensk kommun beskriver sådana insatser på sina webbplatser, visar en studie från Centrum för kommunstrategiska studier (CKS). Samtidigt visar studiens fördjupade analys av sju kommuner stora variationer i hur arbetet utformas.
Från strategi till implementering
Studien visar att hållbar matkonsumtion bara i vissa fall lyfts som ett tydligt och prioriterat område i kommunernas styrdokument. Ofta ryms frågan i stället inom bredare hållbarhetsmål eller folkhälsoarbete. Det kan handla om ett hållbarhetsprogram som stakar ut konsumtionsbaserade mål för hushållen, ett miljöprogram som trycker på en miljömässig ansvarsfull livsmedelupphandling inom kommunens egen verksamhet eller en avfallsplan med en ambition att minska mängden avfall.
För att omsätta ambitionerna i praktiken används en mångfald av initiativ.
Magnus Johansson
– Insatser för att främja hållbar matkonsumtion tycks vara ett framväxande område inom kommunernas hållbarhetsarbete. Det här kan förklaras av att utmaningen med konsumtionsbaserade utsläpp uppmärksammas alltmer, samtidigt som kommunerna sprider kunskap om strategier och insatser, säger Brita Hermelin, professor vid CKS och en av forskarna bakom studien.
Förändringar i den egna verksamheten liksom informationsspridning, dialog och samverkan hör till de vanligaste insatserna. Här använder sig kommunerna av olika modeller. Ett exempel är Minimeringsmästarna, som engagerar invånarna i att ställa om mot en hållbar livsstil, bland annat genom att uppmuntra till ”en grön dag i veckan”. Flera kommuner i studien använder sig också av så kallade klimatrådslag och av olika modeller för att stötta och coacha företag.
Olika faktorer påverkar hållbarhetsarbetet
Även om det har formulerats både mål och insatsområden på statlig nivå, är det oklart vilket ansvar just kommunerna har, menar forskarna. Den här otydliga ansvarsfördelningen förklarar varför kommunerna förhåller sig till frågan om hållbar matkonsumtion på så olika sätt.
– I rapporten diskuterar vi den här variationen utifrån kommuners policy och organisering, men också de rådande föreställning om ansvar och möjligheter som finns i kommunerna, säger Brita Hermelin.
En komplex fråga
Det finns en vilja att främja hållbar matkonsumtion i de studerade kommunerna, men samtidigt är frågan komplex. Dels upplever tjänstepersoner att deras rådighet och förväntningarna på arbetet är otydliga, dels kan frågan om människors matvanor upplevas som känslig och som att kommunen ”lägger sig i” människors privata val.
Generellt visar forskningen dock att människors förståelse för klimatinsatser växer fram över tid om insatserna stöds av kommunikation om att åtgärderna är rättvisa, effektiva och gör verklig nytta.
– Att kommuner i Sverige väljer att göra insatser för att påverka matkonsumtionen bland invånarna, trots att det kan vara utmanande, kan vi tolka som ett uttryck för att det finns ett förankrat engagemang för hållbar utveckling och en stark vilja att driva frågan framåt, säger Brita Hermelin.
