žŁÀûŒ§

14 februari 2024

Ta isär några Ikea-produkter och dokumentera möjligheten att laga, byta ut och återbruka delarna. Det är en del av ett forskningsprojekt där LiU-studenterna får samarbeta med den svenska möbeljätten.

TvÄ kvinnliga studenter vid arbetsbÀnk, demonterar lampa.
Julia Magnusson Björk och Emmy Helltegen som läser en master Teknisk design, granskar hur en högtalare från Ikea är sammansatt. Fotograf: Ulrik Svedin

Kvinnlig student vid verktygstavla i LiU-labbet.Studenten Julia Magnusson Björk kikar efter rÀtt verktyg i verkstan pÄ Campus Valla.

Det mörknar ute, en sen eftermiddag pÄ Campus Valla i Linköping. Studenterna drar sig hemÄt.

Men inte Julia Magnusson Björk och Emmy Helltegen.

De lÀser design och produktutveckling, med en master i teknisk design. Och nu stÄr de i verkstan i A-huset fullt upptagna med att plocka isÀr en kombinerad lampa och bluetooth-högtalare frÄn Ikea. Emmy Helltegen lÀser ur protokollet:

− ”En sammanhĂ„llande bit som inte gĂ„r att plocka bort och sĂ€tta tillbaka. En lödning som gĂ„r sönder efter att man har lyft pĂ„ LED-rampen nĂ„gra gĂ„nger, en limning som försvĂ„rar för anvĂ€ndaren att byta ut delen ...”

Det ska vara lÀtt
för en anvÀndare
att byta delar

Och sÄ vidare, protokollet för en enda produkt blir lÄngt och mÄngsidigt. De arbetar med tvÄ olika modeller av lamp-högtalare frÄn Ikea. Den ena Àr de nÀstan klara med. Delarna ligger utspridda pÄ en stor bricka pÄ arbetsbÀnken. Och varje bit Àr numrerad.

Foto Ulrik Svedin − Vi har varit noga med att dokumentera allt under arbetets gĂ„ng. Till vĂ„r hjĂ€lp har vi haft helt vanliga verktyg som tĂ„ng och skruvmejsel. Det ska ju vara ganska lĂ€tt för en anvĂ€ndare att byta delar, sĂ€ger Julia Magnusson Björk.

Vilka förutsÀttningar har ni fÄtt frÄn Ikea?
− Vi kan frĂ„ga Ikea om det mesta. De Ă€r sjĂ€lva vĂ€ldigt intresserade av de hĂ€r frĂ„gorna. De kĂ€nner till komponenterna i just de hĂ€r produkterna. Men de har inte lika bra koll pĂ„ hur de Ă€r sammansatta. DĂ€r kĂ€nns det som att vi kan tillföra nĂ„got, sĂ€ger Emmy Helltegen.

Vinnova-finansierad forskning

Bakgrunden Àr Vinnova-finansierad forskning om utvÀrdering av cirkulÀra produktstandarder och utveckling av framtida ISO-standardisering. Med cirkulÀr menas att produktens komponenter kan Äterbrukas i första hand, eller modifieras och Äterbrukas, och slut Ätervinnas.

Lagstiftning Àr pÄ vÀg i Europa. Det sÀtter press pÄ tillverkarna

Erik Sundin, professor i ekodesign, leder projektet dÀr mastersstudenterna fÄr bidra med sitt arbete. Erik Sundin har lÀnge arbetat med produktstandarder.

− Kraven pĂ„ bĂ„de tillverkare och konsumenter ökar. CirkulĂ€ra produktstandarder och lagstiftning Ă€r pĂ„ vĂ€g i Europa. Det sĂ€tter press pĂ„ tillverkarna att sĂ€tta samman produkter pĂ„ ett sĂ€tt sĂ„ att komponenterna Ă€r lĂ€tta att Ă„terbruka eller att Ă„tertillverka, sĂ€ger Erik Sundin.

BehÄlla vÀrdet

Återtillverkning Ă€r ett begrepp för nĂ€r tillverkaren har ett system för att ta tillbaka varan, byta ut delar, kanske ge den nya ytskikt och sedan fĂ„ ut den pĂ„ marknaden igen. IdĂ©n med cirkulĂ€r ekonomi Ă€r att behĂ„lla vĂ€rdet i komponenterna över tid, med Ă„tervinning sist.

TvÄ kvinnliga studenter vid arbetsbÀnk, demonterar lampa. Foto Ulrik Svedin

− Det Ă€r en cirkulĂ€r metod som kommer att bli vanligare i framtiden i takt med att regelverket blir tydligare. Trucktillverkaren Toyota Material Handling Ă€r ett exempel dĂ€r man har en mindre verksamhet med just Ă„tertillverkning.

Slutrapport

Och i LiU-verkstan fortsÀtter studenterna ivrigt att plocka isÀr och dokumentera bit för bit av Ikea-produkterna. Arbetet avslutas med en rapport till Ikea.
− Det kĂ€nns roligt att fĂ„ arbeta med ett sĂ„ stort företag som Ikea, eftersom de faktiskt kan göra skillnad pĂ„ marknaden med sina produkter, sĂ€ger Emmy Helltegen.



Fakta: Ny standard för återtillverkning 

ComitĂ© EuropĂ©en de Normalisation Électrotechnique, CENELEC, Ă€r en europeisk standardiseringsorganisation som tar fram och faststĂ€ller europeisk standard pĂ„ det elektrotekniska omrĂ„det.

Professor Erik Sundin
har deltagit i utformningen av en ny standard "AllmÀn metod för bedömning av möjligheten till Ätertillverkning av energirelaterade produkter" (SS-EN 45553). Den trÀdde i kraft i juli 2020 och beskriver grunderna för hur man bedömer möjligheten för elprodukter att Ätertillverkas.

Med Ätertillverkning menas hÀr att man i en industriell process ÄterstÀller en anvÀnd produkt till nyskick eller bÀttre.

Just nu arbetar forskarna bÄde med nya cirkulÀra standardiseringar, och hur de befintliga tillÀmpas i industrin. Samt hur produkterna i sin tur kan bli mer cirkulÀra enligt de produktstandarderna.

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Jendrik Seipp.

Forskning om nästa generations AI-planering får 15 miljoner

LiU-forskaren Jendrik Seipp har fått 15 miljoner kronor för att utveckla ett AI-planeringssystem som utnyttjar flerkärniga processorer för parallella beräkningar. Det skulle kunna leda till mer effektiv logistik och storskalig energioptimering.

Kvinna vid ett trÀd tittar in i kameran.

Pappersindustrin kan bli energismartare med ny mätmetod

Pappersindustrin slukar stora mängder energi. Men trots skärpta EU-krav på effektivisering har det inte funnits något sätt att jämföra energianvändning mellan olika företag. Nu presenterar forskare vid LiU i samarbete med Naturvårdsverket en lösning.

Forskare i labb.

Två nya masterprogram i världsledande materialvetenskap

Linköpings universitet är bland de främsta i världen på materialvetenskap. Hösten 2026 startar två nya masterprogram inom området. En mycket god arbetsmarknad väntar studenterna, både i industrin och akademin.