žŁÀûŒ§

07 augusti 2020

Genetiken har kommit att spela en betydande roll för hur vi förstår olika samhällsfenomen, skriver forskare i ett temanummer av tidskriften Fronesis. Kunskap om det biologiska arvet används inte bara inom medicin utan också inom exempelvis släktforskning och migrationspolitik. Vad har det för betydelse för förhållandet mellan den genetiska kunskapen och begreppen ras, etnicitet och rasism?

I ett nytt nummer av Fronesis, en tidskrift om samtidens politiska och sociala frågor, undersöker genetiker, läkare och samhälls- och kulturvetare hur ras och etnicitet används inom genetiken och hur genetiken kan forma våra föreställningar om gemenskap, identitet, likhet och skillnad.

Nyskrivna texter varvas med internationella texter översatta till svenska. Att belysa ämnet ur ett tvärvetenskapligt och kritiskt perspektiv är temanumrets syfte, menar Anna Bredström, etnicitetsforskare, en av redaktörerna och skribent till några av numrets texter. PortrĂ€tt pĂ„ Anna Bredström som forskar om hur etnicitet och migration formar hĂ€lsa och vĂ„rd.Anna Bredström forskar om hur etnicitet och migration formar hälsa, vård och biomedicinsk kunskapsproduktion.

– Det är viktigt att forskare från olika fält lyfter på vilka sätt etnicitet och ras används inom genetiken och vilka konsekvenser det kan få. Är det så att etnicitet allt mer tillskrivs en biologisk komponent och vad innebär det i så fall för samtidens syn på etniska relationer i stort? Många kritiska samhälls- och kulturvetare ser en risk för en ny slags biologisk rasism.

Det var viktigt för temanumrets redaktörer att inte presentera en alltför ensidig bild av genetiken, säger Anna Bredström.

– Man ställer lätt kritiska samhällsvetare mot genetiker och utgår från att alla genetiker okritiskt använder ras och etnicitetskategorier i sin forskning, men det finns många genetiker som problematiserar ras och etnicitet. I numret har vi översatt en klassisk text av genetikern Richard Lewontin där han använder genetiken för att argumentera mot raskategoriseringar.

Ras och etnicitet inom medicinforskningen

WCMM Banner DNA Foto kirstypargeterI debatten om ras och genetik i USA står medicinforskningen i centrum. Sedan början av 2000-talet, strax efter det att kartläggningen av det mänskliga genomet var färdig, har intresset för genetisk variation inom och mellan olika grupper ökat, enligt Anna Bredström. Genetisk variation hos olika befolkningar kartläggs för att utveckla mer exakt och individanpassad medicin. Genetisk variation kan också vara en viktig fråga för hälsoojämlikhet. I USA finns det flera, främst afroamerikanska, företrädare som ser det som en viktig antirasistisk jämlikhetsfråga.
Hälsoojämlikhet har aktualiserats i samband med coronapandemin då vissa grupper drabbats hårdare av viruset. Frågan är i vilken utsträckning det kommer kopplas till genetisk variation, menar Anna Bredström. Det är någonting som hon och hennes kollega och medredaktör Shai Mulinari, vid Lunds universitet, ska undersöka.
– Man kan såklart fråga sig i vilken utsträckning genetiken kan hjälpa oss att förstå de stora olikheterna i sjuklighet och dödlighet. Men samtidigt måste man ställa frågan vad ras- och etnicitetskategorisering inom genetiken kan få för konsekvenser för hur rasismen ser ut i samhället, säger Anna Bredström.

Genetik inom andra områden

Temanumret behandlar också de genetiska teknikernas inverkan på vår förståelse av ursprung och gemenskap. Detta med bakgrund av att flera kommersiella företag idag erbjuder DNA-testning för den som vill ta reda på sitt ursprung. Numret lyfter också forskningsfältet arkeogenetik där genetiken blivit viktig för att utforska mänsklighetens tidiga historia samt migrationspolitiken och frågan om DNA-test för att styrka släktskap vid anhöriginvandring.

Läs mer

Relaterat innehåll

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Jendrik Seipp.

Forskning om nästa generations AI-planering får 15 miljoner

LiU-forskaren Jendrik Seipp har fått 15 miljoner kronor för att utveckla ett AI-planeringssystem som utnyttjar flerkärniga processorer för parallella beräkningar. Det skulle kunna leda till mer effektiv logistik och storskalig energioptimering.

Kvinna vid ett trÀd tittar in i kameran.

Pappersindustrin kan bli energismartare med ny mätmetod

Pappersindustrin slukar stora mängder energi. Men trots skärpta EU-krav på effektivisering har det inte funnits något sätt att jämföra energianvändning mellan olika företag. Nu presenterar forskare vid LiU i samarbete med Naturvårdsverket en lösning.

Forskare i labb.

Två nya masterprogram i världsledande materialvetenskap

Linköpings universitet är bland de främsta i världen på materialvetenskap. Hösten 2026 startar två nya masterprogram inom området. En mycket god arbetsmarknad väntar studenterna, både i industrin och akademin.