07 oktober 2024

Den internationella konferensen EGOV-CeDEM-ePART 2024 ägde rum 1–5 september 2024 i Belgien. Konferensen var välbesökt, med drygt 120 deltagare från 16 olika länder.  

Människor minglar på en konferens.
Mingel under den internationella konferensen EGOV-CeDEM-ePART 2024 vid KU Leuven. Foto: Ida Lindgren.

Konferensen arrangerades av arbetsgruppen informationssystem inom offentlig förvaltning ( IFIP WG 8.5 ), vilken leds av Ida Lindgren, biträdande professor vid avdelningen för informationssystem och digitalisering, Linköpings universitet. De lokala värdarna var universitetet i Ghent och KU Leuven, Belgien.

Konferensen handlade om digitalisering i offentlig förvaltning, med teman såsom e-demokrati, digitala tjänster, medborgarinkludering, smarta städer, styrning och utveckling av AI i offentliga organisationer, automatisering av arbete och beslut, datadelning och öppna data.

– Konferensen är tvärvetenskaplig och lockar forskare från olika discipliner som är intresserade av tillämpad forskning. Det var fantastiskt att se att det finns ett så stort engagemang för digitalisering i offentlig förvaltning och att vi har både bredd och djup i fältet. Digitaliseringens inverkan på offentliga verksamheter, relationen mellan stat och medborgare och på samhället i stort blir alltmer synlig och viktig – här krävs mycket ny kunskap, säger Ida Lindgren.

Innan konferensen den 1 september arrangerades en doktorandworkshop och en Junior Faculty School den 2 september. Det senare var en ny aktivitet som testades för första gången och blev omedelbart en framgång. Ett 30-tal personer deltog, och en av deltagarna uttryckte att

Junior Faculty School var en ovärderlig upplevelse som gav oss praktiska råd och en känsla av gemenskap medan vi navigerar våra akademiska karriärer.

Huvudkonferensen började den 3 september vid KU Leuven, med inledande tal från inflytelserika personer som Andrea Halmos från Europeiska kommissionen och Stefan De Smet, CIO för staden Ghent.

Best Paper Award

Ett av höjdpunkterna var Best Paper Award, som erkände innovativ och betydelsefull forskning. Bland annat nominerades tre artiklar från Linköpings universitet till detta pris. Vinnarna var Aya Rizk och Ida Lindgren, båda från avdelningen Informationssystem och digitalisering.

Två glada kvinnor ler mot kamerar och håller en diplom i handen.
Ida Lindgren och Aya Rizk. Foto:Aya Rizk

– För min del kändes det verkligen oväntat, eftersom sådana kartläggningsartiklar sällan blir uppmärksammade eller anses vara mindre värda än de med empiriska data. Därför var det en glad överraskning, säger Aya Rizk, universitetslektor på avdelningen Informationssystem och digitalisering.

Artikeln handlar om automatiserade beslut och beslutsfattande – ett fenomen som är av intresse för många olika discipliner såsom psykologi, datavetenskap, informatik, statsvetenskap, med flera.

– I artikeln försöker vi kartlägga vad som är känt om fenomenet ur olika perspektiv och discipliner, med fokus på beslut som fattas inom den offentliga sektorn. Vi rekommenderar också tre riktningar för forskare som vill arbeta med frågan på ett transdisciplinärt sätt, säger Aya Rizk.

Artikeln: (2024) Electronic Government: 23rd IFIP WG 8.5 International Conference, EGOV 2024, Ghent-Leuven, Belgium, September 3–5, 2024, Proceedings / [ed] Marijn Janssen, Joep Crompvoets, J. Ramon Gil-Garcia, Habin Lee, Ida Lindgren, Anastasija Nikiforova, Gabriela Viale Pereira, Springer Nature Switzerland , 2024, Vol. 14841, s. 237-253.

Kontakt

Relaterad forskning

Senaste nytt från LiU

Två kvinnor står framför två datorskärmar.

Här formas framtidens säkerhetsexperter

Cybersäkerhetslabbet på Campus Valla är en specialdesignad miljö där studenter kan träna både etisk hackning och skydd mot angripare.

En man med skalligt huvud och svart skjorta.

Rymdpsykolog – då får inget skjutas upp

Han började läsa till civilingenjör men hoppade av. Istället blev det psykologprogrammet. Men något skavde fortfarande. Nu läser han till både psykolog och civilingenjör. Och en del av det är astronauten Marcus Wandts förtjänst.

En kvinna står i snön framför ett batterilager.

Kampen om kraften – vem har rätt till vår el?

Vindkraftsparker reser sig som Eiffeltorn, serverhallar som slukar effekten i hela regioner och kommuner som känner sig som brickor i ett globalt spel. Tunga etableringar i Sverige skapar konflikter och frågan växer: vem har företräde till vår el?