19 april 2022

En alternativ utformning av hälsoekonomiska utvärderingar där hälsa ställs mot hälsa i stället för pengar kan leda till ett tydligare beslutsfattande inom vården. Det diskuteras i en avhandling av den nyligen disputerade Jonathan Siverskog vid CMT, Linköpings universitet.

Framsida av avhandling av Jonathan Siverskog.
Att väga hälsa mot hälsa. Fotograf: Olivia Hugoo.
När beslutsfattare inom svensk hälso- och sjukvård avgör om en ny behandling ska finansieras måste de bland annat ta hänsyn till om behandlingen är kostnadseffektiv. En typisk hälsoekonomisk utvärdering av en ny behandling visar vad kostnaden är i kronor för att behandla en patient så att denne vinner ett år i full hälsa. Huruvida behandlingen ska erbjudas blir därmed en avvägning mellan hälsa och pengar.

Jonathan Siverskog.Jonathan Siverskog.– Det är dock tveksamt om den här informationen är särskilt användbar för vårdens beslutsfattare, eftersom den tycks kräva att de kan och vill värdera människors hälsa i pengar, skriver Jonathan Siverskog i sin avhandling.

När människors liv värderas i kronor kan det vara svårt att sätta en gräns för hur hög kostnaden får vara innan den blir orimlig. Man bortser också från att pengarna hade haft en alternativ användning genom vård till andra.

– Detta blir till exempel tydligt vid subvention av patentläkemedel för svårt sjuka patienter där det i nuläget är svårt att säga nej oavsett hur höga priser läkemedelsbolagen sätter, menar Jonathan Siverskog.

I sin avhandling diskuterar Jonathan i stället en annan tolkning av hälsoekonomiska utvärderingar, där han både teoretiskt och empiriskt tittar på möjligheten att väga nya behandlingar gentemot annan vård. Hur mycket hälsa som vinns genom den nya behandlingen ställs emot hur mycket hälsa som man går miste om när den nya behandlingen tränger undan annan vård.

I en del av avhandlingen presenteras uppskattningar av att svensk hälso- och sjukvård skulle kunna generera ett år i full hälsa till en kostnad av ca 200 000 - 400 000 kr, bland annat genom fler vårdplatser. Överstiger en ny behandling den summan är den inte kostnadseffektiv då fler liv hade kunnat räddas om pengarna använts på annat sätt.

Kostnadseffektivitet är dock enbart en av flera aspekter som vägs in i ett beslut om prioriteringar i vården. Avhandlingen tar även upp hur kostnadseffektivitet kan vägas mot hälso- och sjukvårdens rättviseprinciper, exempelvis att de med störst behov av vård ska ges företräde.

– Hälsoekonomiska utvärderingar ger inte svaret på vad som är det korrekta beslutet, men genom att beräkna alternativkostnaden i hälsa kan de ses som mer användbara underlag för beslut, menar Jonathan Siverskog.

Läs avhandlingen

Kontakta Jonathan Siverskog

Mer om forskningsområdet

Relaterad forskning

Senaste nytt från LiU

Flod mellan berg.

Floder och bäckar frigör forntida kol till atmosfären

Vattendrag frigör markkol som kan vara tusentals år gammalt och släpper ut det i atmosfären. Resultaten går tvärtemot den rådande uppfattningen att det främst är kol från nyligen nedbrutet organiskt material som avges från vattendragen.

Pristagare av NSS skolsamverkanspris 2024

Fredrik Löfgren tilldelas Skolsamverkanspriset 2024

Skolsamverkanspriset 2024 tilldelas Fredrik Löfgren postumt. Fredrik får priset för sitt stora engagemang inom ungdomars teknikintresse. Hans pappa Erik Löfgren var på plats och tog emot priset.

Hedersdoktorer hyllade LiU: "Vilken kraft och energi"

Talmannen Andreas Norlén och professor Angela Woods hyllade samarbetet med Linköpings universitet när de promoverades till hedersdoktorer vid den Filosofiska fakulteten.