19 april 2022

En alternativ utformning av hälsoekonomiska utvärderingar där hälsa ställs mot hälsa i stället för pengar kan leda till ett tydligare beslutsfattande inom vården. Det diskuteras i en avhandling av den nyligen disputerade Jonathan Siverskog vid CMT, Linköpings universitet.

Framsida av avhandling av Jonathan Siverskog.
Att väga hälsa mot hälsa. Fotograf: Olivia Hugoo.
När beslutsfattare inom svensk hälso- och sjukvård avgör om en ny behandling ska finansieras måste de bland annat ta hänsyn till om behandlingen är kostnadseffektiv. En typisk hälsoekonomisk utvärdering av en ny behandling visar vad kostnaden är i kronor för att behandla en patient så att denne vinner ett år i full hälsa. Huruvida behandlingen ska erbjudas blir därmed en avvägning mellan hälsa och pengar.

Jonathan Siverskog.Jonathan Siverskog.– Det är dock tveksamt om den här informationen är särskilt användbar för vårdens beslutsfattare, eftersom den tycks kräva att de kan och vill värdera människors hälsa i pengar, skriver Jonathan Siverskog i sin avhandling.

När människors liv värderas i kronor kan det vara svårt att sätta en gräns för hur hög kostnaden får vara innan den blir orimlig. Man bortser också från att pengarna hade haft en alternativ användning genom vård till andra.

– Detta blir till exempel tydligt vid subvention av patentläkemedel för svårt sjuka patienter där det i nuläget är svårt att säga nej oavsett hur höga priser läkemedelsbolagen sätter, menar Jonathan Siverskog.

I sin avhandling diskuterar Jonathan i stället en annan tolkning av hälsoekonomiska utvärderingar, där han både teoretiskt och empiriskt tittar på möjligheten att väga nya behandlingar gentemot annan vård. Hur mycket hälsa som vinns genom den nya behandlingen ställs emot hur mycket hälsa som man går miste om när den nya behandlingen tränger undan annan vård.

I en del av avhandlingen presenteras uppskattningar av att svensk hälso- och sjukvård skulle kunna generera ett år i full hälsa till en kostnad av ca 200 000 - 400 000 kr, bland annat genom fler vårdplatser. Överstiger en ny behandling den summan är den inte kostnadseffektiv då fler liv hade kunnat räddas om pengarna använts på annat sätt.

Kostnadseffektivitet är dock enbart en av flera aspekter som vägs in i ett beslut om prioriteringar i vården. Avhandlingen tar även upp hur kostnadseffektivitet kan vägas mot hälso- och sjukvårdens rättviseprinciper, exempelvis att de med störst behov av vård ska ges företräde.

– Hälsoekonomiska utvärderingar ger inte svaret på vad som är det korrekta beslutet, men genom att beräkna alternativkostnaden i hälsa kan de ses som mer användbara underlag för beslut, menar Jonathan Siverskog.

Läs avhandlingen

Kontakta Jonathan Siverskog

Mer om forskningsområdet

Relaterad forskning

Senaste nytt från LiU

Jendrik Seipp.

Forskning om nästa generations AI-planering får 15 miljoner

LiU-forskaren Jendrik Seipp har fått 15 miljoner kronor för att utveckla ett AI-planeringssystem som utnyttjar flerkärniga processorer för parallella beräkningar. Det skulle kunna leda till mer effektiv logistik och storskalig energioptimering.

Kvinna vid ett träd tittar in i kameran.

Pappersindustrin kan bli energismartare med ny mätmetod

Pappersindustrin slukar stora mängder energi. Men trots skärpta EU-krav på effektivisering har det inte funnits något sätt att jämföra energianvändning mellan olika företag. Nu presenterar forskare vid LiU i samarbete med Naturvårdsverket en lösning.

Forskare i labb.

Två nya masterprogram i världsledande materialvetenskap

Linköpings universitet är bland de främsta i världen på materialvetenskap. Hösten 2026 startar två nya masterprogram inom området. En mycket god arbetsmarknad väntar studenterna, både i industrin och akademin.