Här är Marie Larssons egen populärvetenskapliga sammanfattning av projektet som 2021 tilldelades 500 000 kronor per år i två år från Joanna Cocozzas stiftelse för barnforskning, totalt en miljon kronor:
De flesta spädbarn drabbas under det första levnadsåret av respiratoriskt syncytialvirus-infektion, (RSV eller RS-virus). De flesta barnen får symtom som snuva och hosta men infektionen kan också ge lunginflammation, astmaliknande besvär och så svår infektion att barnen behöver läggas in på sjukhus.
I normala fall när kroppen blir angripen av ett virus så startar kroppens varningssystem det så kallande antivirusförsvaret, en kedja av reaktioner som ska stoppa virusinfektionen. En del i kedjan är att tillkalla vita blodkroppar som hjälper till att stoppa infektionen och bygga upp en immunitet, dvs ett immunförsvar bestående av bland annat en typ av vitablodkroppar som tillverkar antikroppar och en som kan ta död på infekterade celler.
När det gäller RSV så manipulerar viruset det antivirusförsvar till sin fördel och det leder till en kraftig inflammation i luftvägarna. Detta spelar en avgörande roll i hur svår sjukdom blir och påverkar även kvaliteten på det efterföljande virus-specifika immunsvaret. Med detta i åtanke, anser vi att det är angeläget att undersöka både de initiala antivirala och inflammatoriska konsekvenserna av virusinfektion och det efterföljande virusspecifika adaptiva immunförsvaret hos samma person.
Specifikt så ska vi undersöka:
1) Vad som orsakar den höga inflammationen och svaga
antivirusförsvaret vid RSV-infektionen.
2) Funktionen och livslängden av det RSV-specifika immunförsvaret för att se om det finns en koppling till antivirala och inflammatoriska immunsvaren.
Dessa forskningsfrågeställningar kommer att ge kunskap som idag fattas gällande RSV och potentiellt hitta målfaktorer som vi kan använda för att för att mildra RSV infektionens effekter på kroppen eller stoppa virusinfektionen.
De flesta spädbarn drabbas under det första levnadsåret av respiratoriskt syncytialvirus-infektion, (RSV eller RS-virus). De flesta barnen får symtom som snuva och hosta men infektionen kan också ge lunginflammation, astmaliknande besvär och så svår infektion att barnen behöver läggas in på sjukhus.
I normala fall när kroppen blir angripen av ett virus så startar kroppens varningssystem det så kallande antivirusförsvaret, en kedja av reaktioner som ska stoppa virusinfektionen. En del i kedjan är att tillkalla vita blodkroppar som hjälper till att stoppa infektionen och bygga upp en immunitet, dvs ett immunförsvar bestående av bland annat en typ av vitablodkroppar som tillverkar antikroppar och en som kan ta död på infekterade celler.
När det gäller RSV så manipulerar viruset det antivirusförsvar till sin fördel och det leder till en kraftig inflammation i luftvägarna. Detta spelar en avgörande roll i hur svår sjukdom blir och påverkar även kvaliteten på det efterföljande virus-specifika immunsvaret. Med detta i åtanke, anser vi att det är angeläget att undersöka både de initiala antivirala och inflammatoriska konsekvenserna av virusinfektion och det efterföljande virusspecifika adaptiva immunförsvaret hos samma person.
Specifikt så ska vi undersöka:
1) Vad som orsakar den höga inflammationen och svaga
antivirusförsvaret vid RSV-infektionen.
2) Funktionen och livslängden av det RSV-specifika immunförsvaret för att se om det finns en koppling till antivirala och inflammatoriska immunsvaren.
Dessa forskningsfrågeställningar kommer att ge kunskap som idag fattas gällande RSV och potentiellt hitta målfaktorer som vi kan använda för att för att mildra RSV infektionens effekter på kroppen eller stoppa virusinfektionen.
