Vilken plats vÀljer man, vad syns i bakgrunden? Vem gÄr in först, var sitter man? Det finns ett orÀkneligt antal val som görs vid internationella toppmöten. Dessa val innebÀr mer eller mindre tydliga signaler om status och viljeriktning.
â En del Ă€r traditioner, saker som man har gjort genom tiderna utan att kanske reflektera över det. Det kan vara mer uttalade och tydliga regler, som att man hĂ„ller sig till en viss talartid och att man mĂ„ste vara Ă€rlig i förhandlingar. Det Ă€r typiska diplomatiska praktiker. Men sĂ„ finns det en hel flora av andra sĂ€tt att markera sin stĂ„ndpunkt, förklarar August Danielson.
Undvika överraskningar
Under sina doktorandstudier vid Uppsala universitet har August Danielson studerat de mer informella normerna som ocksÄ finns att förhÄlla sig till i förhandlingssituationer mellan stater. Till exempel att man ofta ger motparten en förhandsinformation om att man planerar att gÄ emot ett förslag.
Ja, varför gör man det?
â Det Ă€r ganska vanligt. Det handlar om att ingen av parterna vill ha nĂ„gra överraskningar. Det ska vara en sĂ„ tydlig vĂ€g genom förhandlingarna som möjligt. Och det bygger nĂ„got slags politiskt kapital att förhĂ„lla sig till reglerna. Ăr man pĂ„litlig sĂ„ fĂ„r man kanske tillbaka nĂ„got i framtida förhandlingar.
Ănnu mera svĂ„rgreppad Ă€r kanske den rent visuella diplomatin, alltsĂ„ hur man vill framstĂ€llas under sjĂ€lva mötena.
Det gÄr förstÄs inte att
titta in i deras hjÀrnor
â Det Ă€r vĂ€ldigt subtilt. Ett aktuellt exempel Ă€r nĂ€r förra utrikesministern Tobias Billström skulle uttala sig för SVT om Sveriges Natoanslutning, vĂ„ren 2024. I tv-inspelningen kan man se hur han flyttar runt Sveriges flagga, EU-flaggan och NATO-flaggan framför sig. Varför ville han ha dem i en viss ordning?
Visual semiotics
Ett annat Àr under pandemin, det första virtuella G20-mötet i mars 2020, dÀr bland annat Kinas president Xi Jinping och Japans före detta premiÀrminister Shinzo Abe deltog. Kinas president valde att placera sig framför en enorm vÀggmÄlning medan Japans president hade valt en helt vit bakgrund.
â Det gĂ„r förstĂ„s inte att titta in i deras hjĂ€rnor för att fĂ„ veta varför de gjorde dessa val. Men det finns skillnader och likheter i hur staterna agerar i sĂ„dana hĂ€r sammanhang. Och kanske Ă€ven i hur man reagerar pĂ„ varandras signaler.
Forskning pÄ den hÀr typen av Àmnen gÄr till pÄ lite olika sÀtt. August Danielson utgÄr frÄn teorier inom statsvetenskap, internationell politik och sociologi. I en del av projektet utgÄr August Danielson frÄn visual semiotics, ett sÀtt att studera bilder och försöka att förstÄ betydelse och mening. Men August Danielson vill ocksÄ intervjua personer pÄ flera utrikesdepartement.
Enheten för protokoll
â MĂ„let Ă€r att försöka förstĂ„ vad meningen bakom de val som dessa aktörer har tagit. Varför den visuella kommunikationen har sett ut som den har gjort. Men ocksĂ„ en jĂ€mförande studie mellan utrikesdepartement i olika lĂ€nder. Vilka likheter finns mellan dessa? Jag vill Ă€ven förstĂ„ varför vissa specifika regler kring visuell kommunikation lever kvar över tid.
De som oftast tar de hÀr besluten Àr de som arbetar pÄ utrikesdepartementens enheter för protokoll. I det hÀr fallet betyder protokoll ett regelverk, eller ett sÀtt att hantera saker pÄ. De allra flesta europeiska lÀnderna har sÄdana enheter som knutna till utrikesdepartementet. De har ansvar för att upprÀtthÄlla det diplomatiska protokollet, och till exempel för hur man kommunicerar och agerar vid till exempel toppmöten.
Formaliserat
â Det diplomatiska protokollet Ă€r ofta ganska formaliserat. Det bestĂ„r av vĂ€ldigt mĂ„nga regler som ocksĂ„ Ă€r nedskrivna och som lever kvar. Men mĂ„nga av reglerna Ă€r oskrivna och det finns inte sĂ€rskilt mycket forskning kring det hĂ€r.
