žŁÀûŒ§

14 november 2016

Valet av USA:s nya president sammanföll med FN:s miljömöte i Marrakech, där det väckte reaktioner. Donald Trump har inte gjort sig känd som någon vän av klimatavtal och har kallat miljövetenskapen för ”bluff”. Två av LiU:s miljöforskare benar ut vilka aktuella miljöfrågor som nu står för dörren.

Eva Lövbrand, universitetslektor, var pÄ plats pÄ FN:s miljömöte nÀr det stod klart att Trump vunnit valet. Hon har den hÀr gÄneva lövbrandgen inte följt förhandlingarna, utan studerat de klimataktivister som finns pÄ plats. Hon berÀttar att Trumps allianser med fossilindustrin och ett bromsande av ett effektivt genomförande av Parisavtalet, Àr det som oroar mÄnga pÄ plats i Marrakech.

– Men man talar ocksĂ„ om att USA kan bli omsprunget i klimatpolitiken. En del deltagare i Marrakech hoppas att Kina kommer axla rollen som ledare i den internationella klimatpolitiken, andra tror att EU kommer att kraftsamla i ljuset av ett försvagat USA, sĂ€ger hon.

Professor Björn-Ola LinnĂ©r bytte av Eva Lövbrand i Marrakech. Han ska arbeta vidare med det forskningsprojekt som gĂ„r under namnet ”det globala knytkalaset", som ska titta nĂ€rmre pĂ„ lĂ€ndernas förslag pĂ„ löften.

Hur kan valet av Trump pÄverka klimatavtalet?

– Jag ser tre scenarier. Det första Ă€r att han drar sig ur Parisavtalet, som han sagt att han ska. Men, det kommer att ta hela mandatperioden, sĂ„ i praktiken hinner han inte detta, sĂ€ger Björn-Ola LinnĂ©r.

– Det andra alternativet Ă€r att USA drar sig ur hela klimatkonventionen. Det skulle vara vĂ€ldigt drastiskt och det Ă€r inget han har sagt att han ska göra, men det Ă€r fullt möjligt. I sĂ„ fall skulle detta kunna göras pĂ„ ett Ă„r.

– Det troligaste scenariot Ă€r att han koncentrerar sig pĂ„ att agera nationellt. Det innebĂ€r att klimat- och energilagstiftningen i USA luckras upp. Följden blir att dĂ„ kan man inte följa de Ă„taganden man har skickat in till klimatkonventionen, men eftersom det inte finns nĂ„gra sanktioner mot det, sĂ„ det betyder det i praktiken inget för USA. Det ser jag som den enklaste lösningen för Trump.

Trump har vid flera tillfÀllen kallat klimatvetenskapen för bluff. Som klimatforskare, vad har du för tankar kring detta?

– Hillary Clinton tog i en debatt upp att han sagt att klimatvetenskapen Ă€r en bluff. ”Wrong!” svarade Trump dĂ„. Men, det Ă€r ju lĂ€tt att se att han har gjort. Det Ă€r svĂ„rt att avgöra om han pĂ„ riktigt tror att det Ă€r en bluff eller om han bara sĂ€ger det. Men bara att han sĂ€ger det Ă€r vĂ€ldigt allvarligt, det Ă€r ju den bild han sprider.

– Som forskare oroar ocksĂ„ Trumps antiintellektuella och vetenskapsfientliga instĂ€llning mig mycket. Flera av mina kollegor Ă€r djupt oroade över vad det hĂ€r kommer att innebĂ€ra de kommande Ă„ren. Det Trump kan göra Ă€r att dra ner anslagen till forskningen och dĂ„ pĂ„verkas ju energi- och klimatforskningen, men det kan ocksĂ„ gĂ€lla forskning pĂ„ flera andra omrĂ„den.

Finns det fler orosmoln i valet av Trump?

– Ett bekymmer ur klimatsynpunkt Ă€r att de rĂ„dgivare han omger sig med. Det finns flera runt honom som Ă€r mer hĂ„rdnackade klimatförnekare. TillsĂ€ttningen av klimatförnekaren Myron Ebell, som fĂ„tt i uppgift att se över det amerikanska naturvĂ„rdsverket, Ă€r oroande.

– Samtidigt med allt detta, ska man inte glömma att Trump Ă€r en ombytlig man. I samband med klimatmötet i Köpenhamn sĂ„ undertecknade Trump tillsammans med flertalet andra industriledare ett öppet brev till Obama dĂ€r man sa att det behövdes skyndsamma krafttag mot klimatförĂ€ndringarna. Det Ă€r viktigt att komma ihĂ„g att det har svĂ€ngt förut. Trump Ă€r inte ideologiskt övertygad, han Ă€r affĂ€rsman. Han spanar upp var det finns en marknadsandel inom politiken och sĂ„ kapitaliserar han pĂ„ den. TyvĂ€rr med framgĂ„ng.

Fler forskningsnyheter

En grupp mÀnniskor som stÄr runt ett podium.

Biogasforskning får grönt ljus för fem nya år

Kan biogas stärka både klimatomställningen och samhällets beredskap? Det ska forskare inom BSRC undersöka under fem nya år med stöd från Energimyndigheten.

En grupp kvinnor som stÄr bredvid varandra.

Fler familjehem behövs – få vill ta uppdraget

Behovet av familjehem ökar, samtidigt vill få ta emot ett utsatt barn. Brist på tid och plats uppges som vanliga skäl. I ett nytt projekt ska forskarna även ta reda på vad som får nuvarande familjehem att vilja fortsätta och ta emot fler barn.

En man som hÄller en presentation för en grupp mÀnniskor.

LiU satsar på nytt excellenscenter inom analytisk sociologi

Linköpings universitet har startat ett nytt excellenscenter inom analytisk sociologi. Satsningen ska stärka teoridriven forskning, internationella samarbeten och långsiktig utveckling inom ett av LiU:s internationellt ledande forskningsområden.