19 juli 2025

På Abbotnäs Säteri utanför Katrineholm samlades unga från hela landet för att delta i Den ultimata ungdomsträffen – ett heldagsevenemang fyllt av framtidsvisioner, teknikdemonstrationer och djupa samtal om lantbrukets utveckling. Bakom initiativet stod LRF Ungdomen Sörmland tillsammans med Kunskapsnavet för jordbrukets digitalisering, som tillsammans skapade en inspirerande och engagerande dag i lantbrukets tecken.

Folk minglar på den ultimata ungdomsträffen.
Fotograf: Teiksma Buseva

Från smarta djursensorer till AI-fällor – framtidens lantbruk visades upp

Dagen inleddes med kaffe och smörgås i ladan, där ett varmt välkomnande av arrangörerna följdes av en rad föredrag kring digitalisering, hållbarhet och teknik i lantbruket. Moderator Viktor Värnheld från LRF höll ihop programmet med trygg hand.

Bland de första på scen var Saga Bengtsson från Växa Sverige, som presenterade hur smarta djursensorer förbättrar djurvälfärden. Hon följdes av Kajsa Fröberg från Sörmlands Sparbank, som lyfte vikten av investeringar i innovationer, och Elin Karlsson från SLU, som visade hur framtidens grisstallar kan skapa större frihet för djuren genom teknik.

Teknikens potential märktes tydligt hos deltagarna. Gustav Winblad från Womtorp uttryckte det väl.

– Vi använder nästan all teknik man kan använda – vi har mjölkningsrobotar och automatisk utfodring. Jag är väldigt teknikintresserad, men det är alltid något nytt man snappar upp.

Praktik, demo och fältvandring

Efter en intensiv förmiddag med föreläsningar tog eftermiddagen deltagarna ut på gården för en interaktiv demodel. På åtta olika stationer visades den allra senaste tekniken upp – från robottraktorer och biogaslösningar till drönare som identifierar ogräs och AI-baserade insektsfällor. Besökarna fick möjlighet att prata direkt med företagen och testa vissa system själva.

– Det är intressant att se hur drönare och ny teknik kan förändra arbetet, som med besprutning, sa Per Jonsson, som själv jobbar på en gård.

Många av deltagarna uppskattade bredden och djupet i innehållet. Marie Cedermark, en av deltagarna, betonade vikten av att träffas över generationsgränser.

– Jag ser ju att om vi ska lösa dagens och morgondagens utmaningar så måste vi göra det tillsammans, och här känns det som att vi har både yngre och äldre deltagare.

Skarpa diskussioner och mjuka värden

Mot slutet av dagen hölls en paneldiskussion på temat: ”Varför tar vi inte högre veteskördar?”, där representanter från både näringsliv, forskning och lantbruk diskuterade hinder och möjligheter inom växtodling. Diskussionen engagerade publiken och visade på behovet av samarbete mellan forskning, teknik och praktik.

Moderatorerna Caroline Holmberg och Mattias Larsson ledde samtalet med en expertpanel bestående av Peter Reuterström (lantbrukare, Stora Lövhulta), Niclas Sjöholm (Adama), Johan Lagerholm (Växtråd) och Per Frankelius (Linköpings universitet). Panelen belyste flera faktorer bakom den så kallade skördepotentialen som inte utnyttjas fullt ut i Sverige.

Panelsamtal.
Fotograf: Teiksma Buseva

Bland annat framhölls vikten av god markstruktur, rätt pH-värde och tillräcklig fosfortillgång som grundpelare för att nå högre skördar. Dränering, packningsskador och brist på biologisk aktivitet i marken lyftes som underskattade flaskhalsar. Panelen pekade även på vikten av att våga satsa mer på etableringsfasen – inte bara ekonomiskt, utan även agronomiskt – och att tänka fältspecifikt snarare än att odla hela gården enligt samma strategi.

Ekonomiska ramar diskuterades också som en begränsande faktor – där låg lönsamhet i odlingen ofta gör att lantbrukare inte vågar ta de investeringar som skulle kunna lyfta skördenivåerna. Samtidigt lyftes möjligheten att utnyttja mer befintlig teknik, data och rådgivning som redan finns tillgänglig, men som inte alltid används fullt ut.

Dagen avslutades med korta presentationer om utbildning, forskning och LRF:s nationella arbete – och inte minst en varm avtackning av alla medverkande. Därefter övergick kvällen i mingel, middag och festligheter som fortsatte långt in på natten.

Gemenskap som drivkraft

Flera deltagare lyfte fram att en av de mest värdefulla delarna av dagen var just möjligheten att mötas och dela erfarenheter.

– Det är så viktigt att förstå att människor är sociala varelser. Gemenskap är samma sak som att skapa förändring, sa Marie Cedermark. Vi är sociala varelser, och gemenskap gör att vi alla växer – både individuellt och som grupp.

Folk minglar på den ultimata ungdomsträffen.
Fotograf: Teiksma Buseva
Träffen blev ett levande bevis på att framtidens lantbruk inte bara handlar om teknik – utan om människor, samverkan och vilja att lära av varandra.

– Det är intressant och viktigt att belysa de här ämnena. Det händer ju mycket i branschen, så det är viktigt att hänga med, sammanfattade Gustav Winblad.

En start på något större

Med hög energi, nytänd kunskap och nya kontakter i bagaget lämnade deltagarna Abbotnäs med känslan att detta bara var början. Den ultimata ungdomsträffen blev mer än ett event – det blev en språngbräda in i framtiden för nästa generations lantbrukare.

Upptäck föredragen – fördjupa dig i ämnena från träffen

Kontakt

Kunskapsnav för jordbrukets digitalisering och Agtech Sweden

Senaste nytt från LiU

Jendrik Seipp.

Forskning om nästa generations AI-planering får 15 miljoner

LiU-forskaren Jendrik Seipp har fått 15 miljoner kronor för att utveckla ett AI-planeringssystem som utnyttjar flerkärniga processorer för parallella beräkningar. Det skulle kunna leda till mer effektiv logistik och storskalig energioptimering.

Kvinna vid ett träd tittar in i kameran.

Pappersindustrin kan bli energismartare med ny mätmetod

Pappersindustrin slukar stora mängder energi. Men trots skärpta EU-krav på effektivisering har det inte funnits något sätt att jämföra energianvändning mellan olika företag. Nu presenterar forskare vid LiU i samarbete med Naturvårdsverket en lösning.

Forskare i labb.

Två nya masterprogram i världsledande materialvetenskap

Linköpings universitet är bland de främsta i världen på materialvetenskap. Hösten 2026 startar två nya masterprogram inom området. En mycket god arbetsmarknad väntar studenterna, både i industrin och akademin.