¸£Àû¼§

15 december 2025

Svensk kycklinguppfödning står inför ett tekniksprång. Enligt Matfågelrapport 2025 från branschorganisationen Svensk Fågel spelar ny teknik som artificiell intelligens, sensorer, kameror och digitala databaser en allt viktigare roll för att stärka djurvälfärd, hållbarhet och svensk självförsörjning.

En närbild aven tupp och en höna. Fotograf: Charlotte Perhammar

Redan i dag ligger Sverige långt framme jämfört med många andra länder. Genom AI-baserade system kan kycklingbönder övervaka djurens rörelsemönster, foderintag och hälsa i realtid. Tekniken gör det möjligt att snabbt upptäcka avvikelser i stallmiljön och sätta in åtgärder tidigt, vilket minskar lidande för djuren och ökar lönsamheten för gårdarna.

– Det är en missuppfattning att tekniken skulle försämra djurvälfärden. Tvärtom ger den bonden mer tid att fokusera på djuren, säger Maria Donis, vd för Svensk Fågel, i rapporten.

En av dem som lyfter teknikens betydelse är Karolina Muhrman, verksamhetsledare för Agtech Sweden och Kunskapsnavet för jordbrukets digitalisering, placerat vid Linköpings universitet. Hon menar att den tekniska utvecklingen just nu går in i en ny fas där AI kan analysera stora mängder data och ge lantbrukare bättre beslutsunderlag i vardagen.

– Tekniken ersätter inte bonden. Tvärtom är den ett stöd som gör det möjligt att fatta mer välgrundade beslut och frigöra tid till djuren, säger Karolina Muhrman i rapporten.

Enligt henne är AI, drönare och självkörande fältrobotar viktiga både för djuruppfödning och växtodling, inte minst eftersom foderproduktionen är en central del av kycklinguppfödningen. Med hjälp av sensorer och kameror i stallarna kan djurens beteenden följas kontinuerligt, vilket gör det möjligt att tidigt upptäcka problem med exempelvis ventilation, utfodring eller djurhälsa.

Rapporten pekar även på flera utmaningar. Många bönder har svårt att få finansiering för att testa och införa ny teknik, trots politiska ambitioner om ökad livsmedelsberedskap. Samtidigt lyfts bristande kunskap och kunskapsspridning som ett hinder för utvecklingen. Det finns tekniska lösningar som redan i dag finns tillgängliga, men som inte används fullt ut eftersom lantbrukare saknar stöd, vägledning eller tid att sätta sig in i systemen.

– Det finns i dag teknik som inte används fullt ut, ofta på grund av kunskapsluckor eller osäkerhet kring investeringar. Här fyller Digitaliseringsnavet en viktig funktion genom att visa hur tekniken faktiskt kan användas i praktiken, säger Karolina Muhrman.

Ta del av hela rapporten här: .

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En kvinna står i ett laboratorium och bär en blå skjorta.

LiU-professor blir Vetenskapsrådets nya huvudsekreterare

Professor Ulrika Ådén har utsetts till Vetenskapsrådets nya huvudsekreterare för medicin och hälsa. I sin nya roll vill hon arbeta för internationell samverkan och ett starkare genomslag av forskning i samhället.

Drönare och pilot.

EU-miljoner till kunskapsnavet för jordbrukets digitalisering

Kunskapsnavet för jordbrukets digitalisering vid Linköpings universitet har beviljats ytterligare 37 miljoner kronor i EU-stöd via Jordbruksverket. Det nya bidraget innebär att navet nu har säkrat totalt 70 miljoner kronor för perioden 2024–2028.

Några män står bredvid varandra framför en svart tavla.

Forskare efterliknar hjärtmuskelceller med ledande plast

För första gången har forskare lyckats efterlikna jonsignaleringen hos hjärtmuskelceller på konstgjord väg. För att lyckas har LiU-forskarna använt organisk elektronik baserad på ledande plaster. Fynden öppnar bland annat för nya typer av implantat.