15 december 2025

Svensk kycklinguppfödning står inför ett tekniksprång. Enligt Matfågelrapport 2025 från branschorganisationen Svensk Fågel spelar ny teknik som artificiell intelligens, sensorer, kameror och digitala databaser en allt viktigare roll för att stärka djurvälfärd, hållbarhet och svensk självförsörjning.

En närbild aven tupp och en höna. Fotograf: Charlotte Perhammar

Redan i dag ligger Sverige långt framme jämfört med många andra länder. Genom AI-baserade system kan kycklingbönder övervaka djurens rörelsemönster, foderintag och hälsa i realtid. Tekniken gör det möjligt att snabbt upptäcka avvikelser i stallmiljön och sätta in åtgärder tidigt, vilket minskar lidande för djuren och ökar lönsamheten för gårdarna.

– Det är en missuppfattning att tekniken skulle försämra djurvälfärden. Tvärtom ger den bonden mer tid att fokusera på djuren, säger Maria Donis, vd för Svensk Fågel, i rapporten.

En av dem som lyfter teknikens betydelse är Karolina Muhrman, verksamhetsledare för Agtech Sweden och Kunskapsnavet för jordbrukets digitalisering, placerat vid Linköpings universitet. Hon menar att den tekniska utvecklingen just nu går in i en ny fas där AI kan analysera stora mängder data och ge lantbrukare bättre beslutsunderlag i vardagen.

– Tekniken ersätter inte bonden. Tvärtom är den ett stöd som gör det möjligt att fatta mer välgrundade beslut och frigöra tid till djuren, säger Karolina Muhrman i rapporten.

Enligt henne är AI, drönare och självkörande fältrobotar viktiga både för djuruppfödning och växtodling, inte minst eftersom foderproduktionen är en central del av kycklinguppfödningen. Med hjälp av sensorer och kameror i stallarna kan djurens beteenden följas kontinuerligt, vilket gör det möjligt att tidigt upptäcka problem med exempelvis ventilation, utfodring eller djurhälsa.

Rapporten pekar även på flera utmaningar. Många bönder har svårt att få finansiering för att testa och införa ny teknik, trots politiska ambitioner om ökad livsmedelsberedskap. Samtidigt lyfts bristande kunskap och kunskapsspridning som ett hinder för utvecklingen. Det finns tekniska lösningar som redan i dag finns tillgängliga, men som inte används fullt ut eftersom lantbrukare saknar stöd, vägledning eller tid att sätta sig in i systemen.

– Det finns i dag teknik som inte används fullt ut, ofta på grund av kunskapsluckor eller osäkerhet kring investeringar. Här fyller Digitaliseringsnavet en viktig funktion genom att visa hur tekniken faktiskt kan användas i praktiken, säger Karolina Muhrman.

Ta del av hela rapporten här: .

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

EU-flagga

Färdplan stärker LiU:s roll i Europa

LiU tar ett steg mot ökad internationell närvaro genom att lansera initiativet Färdplan Europa. Syftet är att fördjupa universitetets samarbeten inom Europa och på så vis stärka utbildning, forskning och samverkan med olika samhällsaktörer.

Porträtt av Fredrik Heintz som sitter i en trappa

AI-system ska skyddas mot cyberattacker i nationell satsning

LiU blir värd för ett nytt nationellt centrum som ska utveckla motståndskraftiga AI-system. Finansieringen på 60 miljoner kronor kommer från Stiftelsen för strategisk forskning och föreståndare blir LiU-professorn Fredrik Heintz.

En snöig stig med en byggnad i bakgrunden.

40 miljoner från Vetenskapsrådet till klinisk behandlingsforskning

En minskning av infektionsrisken vid höftprotesoperation och förbättrad vård för personer med opioidberoende kan leda till säkrare kirurgi och effektivare beroendevård. Två forskargrupper har fått närmare 20 miljoner kronor vardera för att...