žŁÀûŒ§

14 april 2025

Den 18–19 mars deltog Karolina Muhrman (LiU) och Tomas Klingström (SLU) från Kunskapsnavet för jordbrukets digitalisering i en workshop på Lövsta forskningscenter, SLU.

FrÄn vÀnster: Magnus Stark (SLU) frÄn Kunskapsnav Företagsledning och Entreprenörskap samt Karolina Muhrman (LiU) och Tomas Klingström (SLU) frÄn Kunskapsnav Digitalisering.
Från vänster: Magnus Stark (SLU) från Kunskapsnav Företagsledning och Entreprenörskap samt Karolina Muhrman (LiU) och Tomas Klingström (SLU) från Kunskapsnav Digitalisering. I bakgrunden syns resultatet av första dagens workshop som gick ut på att kartlägga de 3-5 viktigaste digitala verktygen för svenska mjölkgårdar och sortera dem efter deras betydelse för sociala- ekonomiska-, miljömässiga- och djurvälfärdseffekter.

Workshopen var en del av projektet ”KartlĂ€ggning av vĂ€gen mot hĂ„llbar digitalisering inom svensk mjölkproduktion” och samlade en bred grupp av aktörer inom lantbruket. Workshopen fokuserade pĂ„ hur digitala verktyg kan skapa meningsfull information och optimera teknikanvĂ€ndning för att driva hĂ„llbar utveckling inom jordbruket, med ett sĂ€rskilt fokus pĂ„ mjölkproduktionen.

Deltagarna, som inkluderade lantbrukare, rÄdgivare, veterinÀrer, teknikföretag och forskare, diskuterade hur digitalisering kan bidra till ökad produktivitet, hÄllbarhet och djurvÀlfÀrd. Diskussionerna kretsade kring vilka som Àr de viktigaste digitala verktygen för svenska mjölkgÄrdar, vilken effekt verktygen har för arbetet pÄ gÄrden, hur vi kan sÀkerstÀlla att digitala verktyg ger rÀtt och anvÀndbar information i det dagliga arbetet och hur tekniken bÀst implementeras för att skapa lÄngsiktig hÄllbarhet inom lantbruket. Deltagarna fick ocksÄ en genomgÄng av tvÄ forskningsprojekt som berör omrÄdet:

Vägen mot hållbar digitalisering inom svensk mjölkproduktion

I projektet Vägen mot hållbar digitalisering inom svensk mjölkproduktion undersöks användningen av digitala verktyg inom den svenska mjölkproduktionen. Målet är att kartlägga vilka verktyg som används, varför de används och hur de påverkar gårdarnas hållbarhet. Genom en omfattande enkätundersökning och djupintervjuer samlas data om både miljömässiga, ekonomiska och sociala effekter av digitaliseringen på mjölkgårdar. Forskarna strävar efter att skapa modeller för att förbättra verktygens användbarhet och bidra till en mer hållbar utveckling. Resultaten kommer att ge praktiskt stöd till lantbrukare för att effektivt använda digitala verktyg för hållbar mjölkproduktion, och bidra till ökad resurseffektivitet och produktivitet på gårdarna. Projektet genomförs i samarbete mellan SLU, Växa, RISE och DeLaval och finansieras av FORMAS.

Länkar till publikationer:

Yngersjö L. (2024). Digitaliseringen inom den svenska mjölkproduktionen. Självständigt arbete, 30hp. Sveriges lantbruksuniversitet.

Ahmed, H., Ekman, L., & Lind, N. (2024). Planned behavior, social network and precsived risks. Journal of Dairy Science, 107 (5), p. 2968-2982.

Visionary Welfare Assessment (ViWA)

Projektet Visionary Welfare Assessment (ViWA) fokuserar på att utveckla innovativa teknologier för att förbättra djurvälfärden inom mjölkproduktionen. Genom multisensorteknologi och datorseende ska ett 3D-pose system tas fram för att utvärdera mjölkkors beteende och välfärd. Målet är att skapa ett system som hjälper lantbrukare att snabbt identifiera tecken på stress eller sjukdom hos kor, vilket kan förbättra både djurhälsan och produktiviteten. Detta tvärvetenskapliga projekt involverar flera partners, inklusive SLU, Sony Nordic, DeLaval, Högskolan Dalarna, RISE och Växa och har potentialen att revolutionera hur mjölkproducenter övervakar och förbättrar välfärden för sina djur. Projektet finansieras av FORMAS.
Det var väldigt givande dagar på Lövsta, framförallt var det intressant att få möjlighet att diskutera digitalteknik med personer med så
olika erfarenheter och kompetenser inom området.
Karolina Muhrman, Verksamhetsledare på Kunskapsnavet för jordbrukets digitalisering 

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Jendrik Seipp.

Forskning om nästa generations AI-planering får 15 miljoner

LiU-forskaren Jendrik Seipp har fått 15 miljoner kronor för att utveckla ett AI-planeringssystem som utnyttjar flerkärniga processorer för parallella beräkningar. Det skulle kunna leda till mer effektiv logistik och storskalig energioptimering.

Kvinna vid ett trÀd tittar in i kameran.

Pappersindustrin kan bli energismartare med ny mätmetod

Pappersindustrin slukar stora mängder energi. Men trots skärpta EU-krav på effektivisering har det inte funnits något sätt att jämföra energianvändning mellan olika företag. Nu presenterar forskare vid LiU i samarbete med Naturvårdsverket en lösning.

Forskare i labb.

Två nya masterprogram i världsledande materialvetenskap

Linköpings universitet är bland de främsta i världen på materialvetenskap. Hösten 2026 startar två nya masterprogram inom området. En mycket god arbetsmarknad väntar studenterna, både i industrin och akademin.