Presentationerna hölls av Magnus Westöö från Hushållningssällskapet samt Karolina Muhrman, Magnus Samuelsson och Per Frankelius från Linköpings universitet, som delade med sig av sina viktigaste observationer direkt från mässgolvet.
Ett övergripande budskap var att Agritechnica 2025 tydligt visade hur digitaliseringen i lantbruket har gått från fristående lösningar till allt mer integrerade system. Omvärldsspaningen pekade ut tre sammanlänkade trender som bedöms få stor betydelse för branschens fortsatta utveckling.
Den första trenden rör AI och autonomi. Utvecklingen har gått långt bortom grundläggande GPS-styrning och rör sig nu mot intelligenta maskinsystem som kan optimera arbetet i realtid baserat på data. Genom ökad AI-integration kan maskiner i högre grad fatta egna beslut och anpassa insatser efter aktuella förhållanden, vilket ökar precision, effektivitet och resursutnyttjande i fält.
Den andra trenden handlar om ett skifte mot systembaserat lantbruk. Fokus flyttas från enskilda maskiner till modulära helhetslösningar där olika komponenter är designade för att fungera tillsammans. Detta stärker interoperabiliteten och möjliggör ett synsätt där gården betraktas som en sammanhängande produktionsenhet snarare än en samling separata tekniska lösningar.
Den tredje trenden, som utgör en grundförutsättning för de övriga, är digital integration och sömlösa dataflöden. För att autonomi och systemlösningar ska fungera i praktiken krävs att data från drönare, sensorer och maskiner kan integreras, analyseras och användas i realtid. Förmågan att hantera stora datamängder utan friktion lyftes fram som avgörande för att realisera framtidens datadrivna lantbruk.
Webbinariet syftade till att ge en tydlig bild av vart den tekniska utvecklingen är på väg och att bidra till att svenska aktörer står väl rustade i den fortsatta digitaliseringen av lantbruket.
