Kummin (Carum carvi) är en av världens viktigaste kryddor och arten har odlats sen medeltiden. Finland står för närvarande av 20 - 30 % av den globala kumminmarknaden så det är en viktig odlad växt i Norden.
- Det projekt som studien ingick i är ett Nordiskt samarbetsprojekt, säger Jenny Hagenblad, biträdande professor vid Linköpings universitet.
I samband med domesticering och växtförädling går mycket genetisk diversitet förlorad och de vilda förfäderna och släktingarna till grödor har betydligt högre genetisk mångfald och det är viktigt att dessa genetiska resurser inte går förlorade. Gener från vildväxande kummin kan komma att visa sig vara viktiga för framtida kumminförädling. Eftersom kummin växt vilt i Norden under tusentals år har den anpassat sig till bland annat de unika ljusförhållanden som råder här med långa, svala, ljusa somrar.
- Genom att korsa in gener för detta i högproduktiva förädlade kumminsorter från sydligare breddgrader kan dessa bli bättre lämpade att odlas i Norden. Sen vet vi oftast inte vad som kommer att vara användbart av den vilda kumminens gener. Bara att ju mer genetisk mångfald som finns desto större är sannolikheten att något av det är av nytta för människan, säger Jenny Hagenblad.
Forskare från fem länder kartlade 16 populationer och fann ett tydligt öst–västligt mönster i genetiken, format av både istidens spridningsvägar och mänsklig påverkan.
- Vi har inventerat den genetiska variationen i 16 nordiska populationer av kummin och fann att den genetiska variationen fördelade sig längs en öst-västlig gradient och att människan i vissa fall bidragit till att introducera nu vildväxande kummin. Baserat på de genetiska undersökningarna har vi identifierat flera populationer som bör prioriteras i bevarandearbetet
