žŁÀûŒ§

18 augusti 2025

Har du ett problem inom jordbruket som du tror kan lösas med ny teknik? Eller sitter du på lösningen? Agtech Sweden vid Linköpings universitet kan bidra med forskningsbaserad kunskap, utveckling och uppstartsstöd.

FörelÀsning.
Fotograf: Ulrik Svedin

Agtech Sweden är ett kunskapscentrum och en innovationsplattform vid Linköpings universitet. Syftet med Agtech Sweden är att utveckla ny teknik för ett hållbart lantbruk och sprida kunskap om lantbruksteknik och innovation.

Fokus ligger på nya koncept baserade på sensorer, digitalteknik och mekanik men också på nya samarbeten och sätt att göra affärer.

− Vi jobbar inte med en enda sak. Vi engagerar oss brett inom det som kan behöva en lösning, eller vara en utmaning inom lantbruket, säger Karolina Muhrman, verksamhetsledare inom Agtech Sweden.

Agtech Swedens huvudfinansiärer är Vinnova, Linköpings universitet och Region Östergötland. Verksamheten har funnit i sex år (tidigare Agtech 2030) och har över 90 pågående och avslutade projekt med drygt 130 kontrakterade parter.

− Parterna går in och medfinansierar de projekt som vi jobbar med. De arbetar kontrakterat med innovationsprojekten säger Per Frankelius, verksamhetsledare inom Agtech Sweden.

Verksamheten arbetar med många olika projekt samtidigt:

− Det är allt från att utveckla nya robot- och drönarkoncept för växtodling till att samla in metangas i djurstallar, studera LED-belysningens effekter på djuren till att fånga upp växters ljud med AI, säger Karolina.

Här är exempel på områden som ny teknik och innovationer utvecklas inom:

Klimatanpassning som torka och översvämningar
• Ogräsbekämpning
• Energi
• Jordhälsa
• Djurvälfärd
• Lönsamhetsfrågor
• Regelkrångel
• Arbetsmiljö.

Agtech Sweden lägger mycket energi på omvärldsbevakning, kunskapsinsamling och förmedling av kunskap. Företrädarna för verksamheten har vid flera tillfällen hållit föredrag i Sveriges riksdag och inför ministrar i regeringen. De har också flera gånger bjudits in till konferenser i regi av EU-kommissionen och av olika instanser inom Förenta Nationerna för att delta i diskussioner om internationella jordbruksfrågor.

− Vi ordnar mängder av seminarier för att förmedla kunskap om ny teknik och hämta information om lantbrukarnas behov. Och vi är på flera stora jordbruksmässor, i Europa och Sverige. Där knyter vi kontakter och föreläser om trender och ny jordbruksteknik. Och om alla de projekt där vi redan är inblandade, säger Per Frankelius.

Hur går det till i ett projekt inom Agtech Sweden?
− Vi sätter ihop ett team. Någon hör av sig till oss, med en idé eller ett problem. Vi har ett nätverk som består av flera tusen parter, till exempel teknikföretag, rådgivare, forskare eller lantbrukare som kan bidra med sin kompetens, säger Karolina Muhrman.

− Vi kan också dela ut en liten uppstartspeng, men framför allt kan vi bidra med kunskap om innovation och hjälp att söka medel, tillägger Per Frankelius.

Agtech Sweden samverkar med många olika gårdar i innovationsprojekten, men har sju kontrakterade så kallade innovationsgårdar som används för olika tester och utvecklingsarbete, alltså bondgårdar där ny teknik utvecklas tillsammans med lantbrukare och rådgivare.



Kontakt

Samverkan och kunskapsspridning

Samverkan

Agtech Sweden vid Linköpings universitet samverkar med drygt 130 kontrakterade parter.

Några parter som medverkat i innovationsprojekt:

Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Lunds universitet, Högskolan i Skövde, Hushållningssällskapet, RISE, Linköping Science Park, Visual Sweden, AgroÖst, Vreta Kluster, Vreta utbildningscentrum, Sveriges frö- och oljeväxtodlare, Svenska Ägg, Drone Center Sweden, Kverneland, Saab, Väderstad och Dynorobotics. 

Mässor

Agtech Sweden är aktiva på flera av de stora jordbruksmässorna. Till exempel planerar Agtech Sweden en nordisk paviljong med flera företag på väldens största lantbruksmässa, Agritechnica i Hannover under hösten 2025. Under året har verksamheten också också medverkat aktivt på de svenska mässorna i Lidköping, Borgeby och Brunnby. 

På Elmia Lantbruk 2024 arrangerade Agtech Sweden en innovationsarena som uppmärksammades av medierna och inte minst av landsbygdsministern Peter Kullberg som besökte arenan.

Seminarier

Agtech Swedens företrädare är ute och föreläser om verksamheten och ordnar forum och arenor för att synliggöra nya projekt och en del färdiga produkter, samt företag och organisationer som driver innovation framåt inom jordbruk.

rena som uppmärksammades av medierna och inte minst av landsbygdsministern Peter Kullberg som besökte arenan.

Internationella samarbeten

Agtech Sweden samverkar med flera organisationer inom jordbruk i Europa, och i världen. De har deltagit i flera internationella möten med EU-kommissionen och i flera olika sammanhang med Förenta Nationerna. Bland annat var Agtechs verksamhetsledare inbjudna till rymdkontoret i Wien (United Nations Office for Outer Space Affairs, UNOOSA) för att diskutera satelliters användning för jordbruket i världen.

 

Projekt - Några exempel

PÄ sex Är har det blivit över 90 pÄgÄende och avslutade projekt. HÀr Àr nÄgra exempel:

Uppkopplade djur

En digital plattform som handlar om att koppla upp sensorer pÄ till exempel boskapsdjur. Syftet Àr att veta var djuren befinner sig i en hage. Informationen frÄn sensorerna kan hjÀlpa bonden pÄ flera sÀtt.

Markpackning

Maskinerna i jordbruket blir allt tyngre vilket gör att marken packas samman. Det hĂ€mmar viktiga processer som pĂ„verkar grödans rotutveckling, till exempel vattenflöden, det biologiska livet i jorden och syretillgĂ„ngen i marken. Mindre syretillgĂ„ng leder till utslĂ€pp av lustgas, som Ă€r en vĂ€xthusgas. Ett team inom Agtech 2030 började utveckla ett system som i realtid berĂ€knar risken för markpackning. Genom det nu patenterade ”compaction prevention system” fĂ„r lantbrukaren stöd i att direkt pĂ„ fĂ€ltet fatta beslut som kan undvika markpackning. För detta vann Agtech-teamet vĂ€rldens finaste innovationspris inom lantbruksteknik: ”Agritechnica Innovation Award”. Teamet bestod av: Elvestad SödergĂ„rd, Tolefors GĂ„rd, Lovang Lantbrukskonsult och Linköpings universitet med flera.

 

Cluckbot

Ägg som hamnar utanför redet Ă€r ett problem pĂ„ hönsgĂ„rdar. Det leder till ett stort svinn. Cluckbot Ă€r en robot som med hjĂ€lp av ljud och ljus försöker lĂ€ra hönorna att lĂ€gga Ă€gg i redet. Roboten Ă€r ocksĂ„ utrustad med en plockare som kan plocka upp de Ă€gg som Ă€ndĂ„ hamnar utanför. Studien resulterade i en digital prototyp som beskrev konceptet.
I projektet medverkade Dynorobotics, Vreta utbildningscentrum, Svenska Ägg och Tolek AB.

Andningssensor

Tekniken kom frÄn Saab, och idén var att nyttja erfarenheter frÄn att analysera stridspiloters hÀlsa under flygning. Det konceptet överfördes i ett försök till civil tillÀmpning, pÄ kor. I djurstallar finns ett stort behov av att kunna övervaka djurens hÀlsa och andningssensorer kan vara ett sÀtt. Försöken bedrevs bland annat pÄ Agtech Swedens innovationsgÄrd pÄ Vreta utbildningscentrum.

 

 

Sonic Flora

Ny forskning visar att vÀxter ger ifrÄn sig information i form av ultraljud nÀr de utsÀtts för stress, sÄsom vattenbrist, fysisk skada eller skadedjursangrepp. UpptÀckten, beskriven i en studie publicerad i tidskriften Cell, öppnar möjligheter att övervaka grödors hÀlsa i realtid. Projektets syfte Àr att utveckla en prototyp i form av en eller flera ultraljudsmikrofoner som tillsammans möjliggör bÄde lokalisering och klassificering av hÀlsomarkörer baserat pÄ vÀxternas ljud.
För att analysera dessa ljudsignaler i realtid och sÀrskilja olika stressfaktorer hos vÀxterna anvÀnds signalbehandling och maskininlÀrning (AI). MÄlet Àr vetenskaplig validering som kan lÀgga grunden för framtida kommersiell anvÀndning. Projektparter Àr Sonic Flora AB, SLU och Linköpings universitet.

Organisation

Senaste nytt från LiU

Jendrik Seipp.

Forskning om nästa generations AI-planering får 15 miljoner

LiU-forskaren Jendrik Seipp har fått 15 miljoner kronor för att utveckla ett AI-planeringssystem som utnyttjar flerkärniga processorer för parallella beräkningar. Det skulle kunna leda till mer effektiv logistik och storskalig energioptimering.

Kvinna vid ett trÀd tittar in i kameran.

Pappersindustrin kan bli energismartare med ny mätmetod

Pappersindustrin slukar stora mängder energi. Men trots skärpta EU-krav på effektivisering har det inte funnits något sätt att jämföra energianvändning mellan olika företag. Nu presenterar forskare vid LiU i samarbete med Naturvårdsverket en lösning.

Forskare i labb.

Två nya masterprogram i världsledande materialvetenskap

Linköpings universitet är bland de främsta i världen på materialvetenskap. Hösten 2026 startar två nya masterprogram inom området. En mycket god arbetsmarknad väntar studenterna, både i industrin och akademin.