¸ŁŔűĽ§

07 november 2022

Totalt 25 forskningsprojekt vid Linköpings universitet får dela på 92,7 miljoner kronor från Vetenskapsrådet. Projekten handlar bland annat om robotseende, solceller, flygtrafikledning och klimatforskning.

Forskare hĂĄller fram en folie med tusentals tryckta transistorer.
Fyra etableringsbidrag och 21 projektbidrag blev resultatet för LiU i årets VR-utlysning inom naturvetenskap och teknik. Fotograf: Thor Balkhed

Vetenskapsrådet delar varje år ut över en miljard kronor till forskningsprojekt inom teknik och naturvetenskap. Denna gång beviljades mer än 1,2 miljarder kronor för åren 2022–2026 till totalt 315 forskningsprojekt vid Sveriges universitet och högskolor. Vid Linköpings universitet finns 25 av projekten som tillsammans får dela på 92,7 miljoner kronor.

Etableringsbidrag

Fyra forskare fick så kallade etableringsbidrag som ska hjälpa dem att starta egna forskargrupper. Etableringsbidragen ligger på 4 miljoner kronor och projekten löper över fyra år. Beviljandegraden för etableringsbidrag var cirka 15 procent.

  • Zheng Chen, biträdande universitetslektor vid Institutionen för systemteknik. Forskning om nästa generations kommunikationsdesign för distribuerad intelligens över trådlösa nätverk.
  • Naresh Kumar Kumawat, biträdande universitetslektor vid Institutionen för fysik, kemi och biologi. Forskning om stabila och effektiva blå perovskit-lysdioder.
  • Chi-Yuan Yang, postdoktor vid Institutionen för teknik och naturvetenskap. Forskning om katalyserad n-doping för nästa generations organisk elektronik.
  • Xenofon Strakosas, förste forskningsingenjör vid Institutionen för teknik och naturvetenskap. Forskning om organisk elektronik på biologins villkor – biosensorer och elektronisk hjärnmedicin.

Projektbidrag

Utöver etableringsbidragen beviljas anslag för 21 projektbidrag. Projekten löper över tre till fyra år och får mellan 2,7 och 4,3 miljoner kronor vardera. För projektbidragen var beviljandegraden 24 procent.

Vid Institutionen för fysik, kemi och biologi fick Ulf Helmersson bidrag för sitt projekt Plasmassisterad syntes av komplexa nanopartiklar – synkrotronbaserade in situ analyser, Dominic Wright för forskning om genetik och evolution av iriserande strukturell färg, Anna Eklöf för projektet Analys av grupper i ekologiska nätverk och deras roll för ekosystemens stabilitet, funktionalitet och skötsel, Feng Wang för forskning om stabila organiska transportlager för hållbara perovskit-solceller och Feng Gao för ett projekt om stabila organiska solceller baserade på fullerenfria acceptormaterial.

Institutionen för teknik och naturvetenskap står värd för fyra av de beviljade projekten. De ansvariga forskarna är Christiane Schmidt för sitt projekt om optimeringsmetoder för stora flygtrafikledningsproblem, Eleni Stavrinidou för forskning om en bioelektronisk plattform för att förbättra växttillväxt och klargörande av de underliggande mekanismerna, Ionel Marian Codreanu för projektet Realtid nätverkssystem: måloptimal design och prestandagränser och Xianjie Liu för sitt projekt Tvådimensionella kristaller av organiska halvledare: från material till elektroniska egenskaper och enhetens prestanda.

Tre av projekten hittar vi vid Institutionen för systemteknik där Alireza Saberkari får anslag för sitt projekt Kärnmagnetisk resonans (nmr) miniaturisering för spektroskopi: en plattform för bärbar och känslig sondning, Per-Erik Forssén för forskning om en dorsal ström för robotseende och Michael Felsberg för projektet Osäkerhetsmedvetna transformers för regressionsuppgifter inom datorseende.

Tre institutioner fick två projekt var. På Tema är det Joyanto Routh för forskning om hur förbränning av biomassa inomhus bidrar till betydande partikelexponering och David Bastviken för projektet Ny luft under vingarna för observations-baserade analyser av växthusgasflöden på landskapsnivå. På Institutionen för hälsa, medicin och vård finns Maria Engström med projektet Utveckling av nya matematiska modeller för bild-biomarkörer av cerebral funktion från fMRI data och Tino Ebbers med forskning om bedömning av risk för blodproppar vid förmaksflimmer med hjälp av imaging, modellering och simulering. Även Institutionen för datavetenskap hade två projekt som beviljades medel – Tom Ziemke och projektet Social kognition i människa-robot interaktion samt Niklas Carlsson för forskning om optimerad och integritetsmedveten flervysströmning.

Vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling finns Johan Moverare och hans projekt Ökad utmattningslivslängd i metaller genom metastabila fasomvandlingar. Evren Özarslan vid Institutionen för medicinsk teknik får projektbidrag för forskning om en ny teknik för diffusions-MRI för att undersöka hjärnans struktur och funktion. Slutligen får Jana Björn vid Matematiska institutionen bidrag för sitt projekt Icke-lokala problem och fraktionella funktionsrum på metriska rum via hyperboliska fyllningar.

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Jendrik Seipp.

Forskning om nästa generations AI-planering får 15 miljoner

LiU-forskaren Jendrik Seipp har fått 15 miljoner kronor för att utveckla ett AI-planeringssystem som utnyttjar flerkärniga processorer för parallella beräkningar. Det skulle kunna leda till mer effektiv logistik och storskalig energioptimering.

Kvinna vid ett träd tittar in i kameran.

Pappersindustrin kan bli energismartare med ny mätmetod

Pappersindustrin slukar stora mängder energi. Men trots skärpta EU-krav på effektivisering har det inte funnits något sätt att jämföra energianvändning mellan olika företag. Nu presenterar forskare vid LiU i samarbete med Naturvårdsverket en lösning.

Forskare i labb.

Två nya masterprogram i världsledande materialvetenskap

Linköpings universitet är bland de främsta i världen på materialvetenskap. Hösten 2026 startar två nya masterprogram inom området. En mycket god arbetsmarknad väntar studenterna, både i industrin och akademin.