I början på 2000-talet arbetade Carl-Johan Rundgren som gymnasielärare i biologi och naturkunskap i Norrköping. Några hundra meter från hans arbetsplats startades vid Linköpings universitet en nationell forskarskola inom naturvetenskapernas och teknikens didaktik kallad FontD.
– En fredag var jag på lärarfortbildningsdag på Linköpings universitet. Vi fick höra om forskning kring naturvetenskapliga visualiseringar och missförstånd som kunde uppstå i elevers tolkningar av representationerna. Jag blev så inspirerad att jag gick hem och skrev en ansökan till forskarskolan som jag lämnade in på måndagen, säger Carl-Johan Rundgren.
Ansökan ledde till en doktorandtjänst vid FontD. Idag arbetar Carl-Johan vid Stockholms universitet där han är professor i didaktik med inriktning mot naturvetenskapliga ämnen. Hans forskning handlar bland annat om naturvetenskapernas karaktärsdrag och frågor om föränderlighet, subjektivitet och objektivitet, teori och empiri med mera.
– Inspirationen kom från medierapporteringen under covid-19-pandemin där frågor om vetenskapens verkstad plötsligt fick utrymme. Det rapporterades till exempel om hur stor population som krävdes för att vaccintester skulle anses pålitliga. Vi funderade då på vilka slutsatser gymnasieelever drar av mediainformation om naturvetenskap, och hur unga navigerar sig i dagens medielandskap med till exempel sociala medier, säger Carl-Johan.
Forskarna studerar hur skolundervisning kan stötta elever i att utveckla kritiskt tänkande kring mediainformation om naturvetenskap. Tillsammans med gymnasielärare arbetar de med att testa och utveckla undervisning där elever får ta del av medierapportering om naturvetenskapliga områden. Bland resultaten kan de se att elever har ett generellt källkritiskt tänkande och ställer kritiska frågor om vem som står bakom informationen och i vilket syfte den ges.
– När det kommer till naturvetenskap är det dock svårare. För att kunna ta ställning till informationen behöver man veta något om naturvetenskapernas karaktär. Det är lätt att det i skolan fokuseras mest på naturvetenskapens produkter och inte så mycket på hur naturvetenskaplig kunskap produceras. Det behövs både och, grundkunskap och att få nosa på forskningsfronten, så att elever inte uppfattar all kunskap som given, säger Carl-Johan.
Han beskriver samtidigt att detta kan innebära ett dilemma i undervisningen.
– Vi ser att elever ofta intar en kritisk inställning till information, med utgångspunkten att påståenden är falska om inte motsatsen tydligt kan bevisas. Det är därför viktigt att prata om hur man producerar naturvetenskaplig kunskap, till exempel vad data och empiri är, säger Carl-Johan.
Forskningsprojektet väntas pågå till år 2025 då forskarna hoppas kunna publicera studiens resultat.
– Vi kan se ett generellt fokus på praktiska aktiviteter när det kommer till undervisning om naturvetenskapliga undersökningar. Det har ett värde i sig, man lär sig väldigt mycket av praktiskt arbete. Samtidigt skulle vi behöva hitta nya sätt att göra naturvetenskapliga undersökningar som ett teoretiskt innehåll tillgängligt för eleverna, säger Carl-Johan.
De har även jämfört kunskaper i årskurs 7 på högstadiet och årskurs 3 på gymnasiet.
– Ett slående internationellt resultat är att det inte räcker att genomföra naturvetenskapliga undersökningar för att elever ska lära sig om vetenskapliga undersökningssätt. Att praktiskt genomföra undersökningar är dock ett bra tillfälle för att lära sig om detta. Läraren behöver då tydligt sätta ord på vad man gör, varför och så vidare, säger Carl-Johan.
Läs mer om elevers förståelse av naturvetenskapliga undersökningar i forskningsartikeln:
. Jakob Gyllenpalm, Carl-Johan Rundgren, Judith Lederman, Norman Lederman. Scandinavian Journal of Educational Research
Läs mer om forskningsprojektet
– En fredag var jag på lärarfortbildningsdag på Linköpings universitet. Vi fick höra om forskning kring naturvetenskapliga visualiseringar och missförstånd som kunde uppstå i elevers tolkningar av representationerna. Jag blev så inspirerad att jag gick hem och skrev en ansökan till forskarskolan som jag lämnade in på måndagen, säger Carl-Johan Rundgren.
Ansökan ledde till en doktorandtjänst vid FontD. Idag arbetar Carl-Johan vid Stockholms universitet där han är professor i didaktik med inriktning mot naturvetenskapliga ämnen. Hans forskning handlar bland annat om naturvetenskapernas karaktärsdrag och frågor om föränderlighet, subjektivitet och objektivitet, teori och empiri med mera.
Naturvetenskap i media och gymnasieelevers förståelse för dess karaktärsdrag
Tillsammans med forskarkollegor undersöker Carl-Johan hur gymnasieelever uppfattar och tolkar information om naturvetenskap i media.– Inspirationen kom från medierapporteringen under covid-19-pandemin där frågor om vetenskapens verkstad plötsligt fick utrymme. Det rapporterades till exempel om hur stor population som krävdes för att vaccintester skulle anses pålitliga. Vi funderade då på vilka slutsatser gymnasieelever drar av mediainformation om naturvetenskap, och hur unga navigerar sig i dagens medielandskap med till exempel sociala medier, säger Carl-Johan.
Forskarna studerar hur skolundervisning kan stötta elever i att utveckla kritiskt tänkande kring mediainformation om naturvetenskap. Tillsammans med gymnasielärare arbetar de med att testa och utveckla undervisning där elever får ta del av medierapportering om naturvetenskapliga områden. Bland resultaten kan de se att elever har ett generellt källkritiskt tänkande och ställer kritiska frågor om vem som står bakom informationen och i vilket syfte den ges.
– När det kommer till naturvetenskap är det dock svårare. För att kunna ta ställning till informationen behöver man veta något om naturvetenskapernas karaktär. Det är lätt att det i skolan fokuseras mest på naturvetenskapens produkter och inte så mycket på hur naturvetenskaplig kunskap produceras. Det behövs både och, grundkunskap och att få nosa på forskningsfronten, så att elever inte uppfattar all kunskap som given, säger Carl-Johan.
Han beskriver samtidigt att detta kan innebära ett dilemma i undervisningen.
– Vi ser att elever ofta intar en kritisk inställning till information, med utgångspunkten att påståenden är falska om inte motsatsen tydligt kan bevisas. Det är därför viktigt att prata om hur man producerar naturvetenskaplig kunskap, till exempel vad data och empiri är, säger Carl-Johan.
Forskningsprojektet väntas pågå till år 2025 då forskarna hoppas kunna publicera studiens resultat.
Naturvetenskapliga undersökningar i ett globalt perspektiv
Carl-Johan arbetar även i ett internationellt forskningsprojekt som i ett 30-tal länder studerar elevers förståelse av naturvetenskapliga undersökningar. De jämför bland annat kunskaper i grundskolans årskurs 3 och 4.– Vi kan se ett generellt fokus på praktiska aktiviteter när det kommer till undervisning om naturvetenskapliga undersökningar. Det har ett värde i sig, man lär sig väldigt mycket av praktiskt arbete. Samtidigt skulle vi behöva hitta nya sätt att göra naturvetenskapliga undersökningar som ett teoretiskt innehåll tillgängligt för eleverna, säger Carl-Johan.
De har även jämfört kunskaper i årskurs 7 på högstadiet och årskurs 3 på gymnasiet.
– Ett slående internationellt resultat är att det inte räcker att genomföra naturvetenskapliga undersökningar för att elever ska lära sig om vetenskapliga undersökningssätt. Att praktiskt genomföra undersökningar är dock ett bra tillfälle för att lära sig om detta. Läraren behöver då tydligt sätta ord på vad man gör, varför och så vidare, säger Carl-Johan.
Läs mer om elevers förståelse av naturvetenskapliga undersökningar i forskningsartikeln:
. Jakob Gyllenpalm, Carl-Johan Rundgren, Judith Lederman, Norman Lederman. Scandinavian Journal of Educational Research
Läs mer om forskningsprojektet