I mars 2022 fick Finnmarks polisdistrikt överta det nationella ansvaret för alla barn och särskilt sårbara vuxna med samisk språklig och kulturell bakgrund från Troms polisdistrikt. Den officiella invigningen ägde rum 2024 och därmed fick det samiska kärnområdet sitt eget barnahus, där arbetet med att skapa trygghet och tillit genom att erkänna språk och kultur som en del av barnets identitet fortsatte.
─ Även om samiska barn och unga inte själva har upplevt assimilationspolitiken, har de ärvt ett historiskt trauma från sina förfäder, som gör det ännu svårare att uppleva andra trauman. Att vi har arbetsmetoder som kan bygga tillit och förtroende för vår verksamhet är därför särskilt viktigt, säger Camilla Svegaard Sørhus-Hansen, senior rådgivare på Barnahus Finnmark.
Lång resa för att stärka urfolksrättigheter
Barnahus Finnmark är ett konkret resultat av en lång resa, kantad av politiska beslut och initiativ, för att stärka urfolksrättigheter i Norge. Polismyndigheten, som organiserar de norska barnhusens verksamhet, påbörjade redan 2010 ett arbete för att stärka språk- och kulturkompetensen inom rättsväsendet. Konsekvenser av den tidigare ”förnorskningspolitiken” bidrar fortfarande till en låg tillit för myndigheter inom den samiska befolkningen.
Historiskt har skam och övergrepp varit del av att vara samisk. Samiska språk saknar många gånger ord för att uttrycka sig när det gäller hälsa, psykisk sjukdom eller övergrepp. Forskning visar också att det finns en tystnadskultur om våld.
I dag har två av barnahusets rådgivare nordsamiska som modersmål. Övriga rådgivare har växt upp i Finnmark med den samiska kulturen som en naturlig del av livet.
─ Även om vi redan har en god kulturförståelse arbetar vi aktivt för att stärka den genom nätverk, samarbete, kurser, fortbildning och gemensamt fokus, utifrån idén att vi alla behöver vara kulturbärare. På så sätt kan vi utveckla kunskap som vi delar med andra barnahus. Vi behöver också ha bra rutiner för att ta reda på kulturtillhörighet, ställa frågor på ett respektfullt sätt och anlita tolk när det behövs", säger Camilla Svegaard Sørhus-Hansen.
Yrkesverksamma med samisk språkkompetens är en värdefull men sårbar resurs. Att både behålla dem som redan finns och rekrytera fler blir därför särskilt viktigt. För att möta kompetensbehovet har polisen i Finnmark nyligen startat en lokal polisutbildning i Alta på deltid. Initiativet är ett pilotprojekt som ska stärka rekryteringen till de nordligaste polisdistrikten och locka sökande med lokal förankring och samisk språkkompetens.
Ökad medvetenhet om kultur och språk
Camilla och Kari Ann Sara framhåller även betydelsen av att systemet med barnahus i sig är medvetet om betydelsen av kultur och språk. Miljön på barnahuset ska vara kulturellt igenkänningsbar, oavsett om du är samisk eller norsk – och oavsett vilket barnahus du kommer till. När det gäller bemötande är det viktiga att anpassningen är tillgänglig och att alltid ha en individuell bedömning som utgångspunkt.
─ Inget barn ska behöva känna att hen blir annorlunda behandlad. Det ska vara tryggt att komma till barnahus och du ska veta att vi tar hänsyn till vem du är, säger Kari Ann Sara Turi.
Camilla Svegaard Sørhus-Hansen och Kari Ann Sara Turi medverkar på Barnafridskonferensen 2026 med föreläsningen ”Min kultur, mitt liv, mitt hjerte”. Camilla och Kari Ann Sara kommer att berätta om vägen till etableringen, om de politiska beslut som gjorde det möjligt och om hur språk och kultur kan stärka barns tillit till rättsväsendet.
