Det kallas megastudie och inte utan anledning. Drygt 250 forskare och n盲stan 60 000 personer fr氓n 63 l盲nder har deltagit.
鈥� Det 盲r klart att vi ville bidra till ett s氓 stort projekt. Enkla 氓tg盲rder f枚r att f枚r盲ndra beteenden har haft stor effekt p氓 m氓nga andra omr氓den. D盲rf枚r var det intressant att delta i en studie p氓 ett s氓 viktigt omr氓de som klimatet, s盲ger Lina Koppel som 盲r postdoktor vid Institutionen f枚r ekonomisk och industriell utveckling vid Link枚pings universitet.
Internationellt samarbete
Studien skulle ge svar p氓 fyra fr氓gor: Vad kan f氓 fler att tro p氓 vetenskapens slutsatser kring klimatkrisen? Vad kan 枚ka st枚det f枚r klimatpolitiska 氓tg盲rder? Vad kan 枚ka viljan att dela information om det som h氓ller p氓 att ske? Och g氓r det att f氓 oss att g枚ra en extra anstr盲ngning f枚r klimatets skull?
Elva olika metoder testades slumpvis p氓 olika grupper av deltagare. Vissa fick till exempel skriva ett brev till framtida generationer om vilka 氓tg盲rder som vidtas idag. Andra fick veta hur klimatf枚r盲ndringarna redan m盲rks i deras n盲rhet. Ytterligare andra fick ta del av exempel d盲r kollektiv handling faktiskt har l枚st andra problem p氓 milj枚omr氓det.
Megastudien leddes fr氓n New York University i USA, men forskare jorden runt har f氓tt vara med och p氓verka utformningen och samla in data. Till skillnad fr氓n de flesta tidigare studier gjordes den h盲r 盲ven i l盲nder utanf枚r den rika, industrialiserade delen av v盲rlden. Tillsammans med kollegorna Daniel V盲stfj盲ll och Gustav Tingh枚g vid LiU och forskare fr氓n Karolinska Institutet har Lina Koppel bidragit med data fr氓n Sverige.
Ingen universalmetod
S氓 vad fann d氓 forskarna? Hittade de n氓gra universalmetoder f枚r att f氓 m盲nniskor att bete sig mer klimatv盲nligt?
Nja, det 盲r betydligt mer komplicerat 盲n s氓.
F枚r att 枚ka tilltron till forskarnas slutsatser om klimatf枚r盲ndringarna var det till exempel mest effektivt att visa p氓 konsekvenser i folks n盲romr氓de. F枚r att 枚ka st枚det f枚r klimatpolitiska 氓tg盲rder var det b盲ttre att l氓ta dem skriva till framtida generationer, medan ingen insats 枚kade viljan att anstr盲nga sig extra f枚r klimatets skull.
Men oavsett metod var effekterna ganska sm氓 och ingen var b盲st p氓 allt. Mycket h盲ngde p氓 vilken inst盲llning som personen hade fr氓n b枚rjan och inte minst vilket land den kom ifr氓n.
鈥� Olika 氓tg盲rder fungerar olika bra i olika sammanhang. De beh枚ver utformas b氓de efter vad man hoppas f枚r盲ndra och vem man vill ska 盲ndra sig, s盲ger Lina Koppel.
Webbtj盲nst f枚r opinionsbildare
Som ett s盲tt att hantera de spretiga resultaten har forskarna byggt upp en 飞别产产迟箩盲苍蝉迟 d盲r man kan testa effekten av olika 氓tg盲rder utifr氓n en m盲ngd variabler: land, politisk ideologi, k枚n, 氓lder, utbildning med mera. Det kan ge opinionsbildare st枚d att v盲lja den b盲sta metoden f枚r olika sammanhang.
Men forskarna s盲tter fr氓getecken f枚r om det r盲cker med enkla insatser p氓 gr盲srotsniv氓. Snarare pekar resultaten mot att storskaliga politiska beslut kan vara viktigare.
鈥� Det vore naivt att tro att enkla insatser f枚r att f枚r盲ndra beteenden kommer att l枚sa hela klimatkrisen. Det 盲r ju n氓gon sorts kombination som m氓ste till tror jag, s盲ger Lina Koppel.
Artikel: , M Vlasceanu et al, Science advances, publicerad online 7 februari 2024, doi: 10.1126/sciadv.adj5778
