žŁÀûŒ§

14 september 2022

Precis som optiska illusioner kan lura ögat till en förvrängd bild av verkligheten, kan moraliska illusioner lura vårt beslutsfattande att bli mer själviskt. Det visar en doktorsavhandling från Linköpings universitet. Men resultaten visar också att vid demokratiska beslut är vi mer benägna att rösta med allas bästa i åtanke.

SchackpjÀs och spegel.
Ett exempel på en moralisk illusion är att om vi misslyckas med en uppgift tenderar vi att skylla på en ojämn spelplan eller att spelet är riggat, men när vi vinner är det för att vi tror att vi är väldigt duktiga. Fotograf: iStock

– Vi mĂ€nniskor tenderar att utnyttja ett moraliskt ”wiggle room” för att rĂ€ttfĂ€rdiga sjĂ€lviska beslut. Det innebĂ€r att man i vissa beslutssituationer agerar sjĂ€lviskt utan att man kĂ€nner att det man gör Ă€r moraliskt fel, sĂ€ger Kajsa Hansson, nybliven doktor i nationalekonomi vid Linköpings universitet och författare till avhandlingen Moral Illusions.

I sin avhandling har hon undersökt flera aspekter av vad hon kallar moraliska illusioner, som hon menar kan liknas med optiska illusioner. Den visar att vÄr moral kan Àndras för att gagna oss sjÀlva i olika situationer.

– RĂ€ttvisa ligger i betraktarens öga. Men jag har anvĂ€nt mig av en bred definition av moral och tar inte hĂ€nsyn till om en sĂ€rskild rĂ€ttvisa Ă€r bra eller dĂ„lig utan snarare nĂ€r man upplever att man inte nĂ„r upp till sin egen uppfattning om god moral, sĂ€ger Kajsa Hansson.

Liknar optisk illusion

Moraliska illusioner uppstĂ„r frĂ€mst i konkurrensutsatta beslutssituationer nĂ€r mĂ„nga tĂ€vlar om samma sak. Det beror pĂ„ olika psykologiska mekanismer som gör att vi uppfattar rĂ€ttvisa pĂ„ olika sĂ€tt beroende pĂ„ om vi lyckats eller misslyckats, speciellt nĂ€r vi saknar information om rĂ€ttvisa. NĂ€r hjĂ€rnan försöker fylla i luckorna skapas en helhet som kanske inte stĂ€mmer överens med verkligheten – pĂ„ samma sĂ€tt som en optisk illusion.

Ett exempel Àr hur vi ser pÄ förluster. Misslyckas vi med en uppgift tenderar vi att skylla pÄ en ojÀmn spelplan eller att spelet Àr riggat, men nÀr vi vinner Àr det för att vi tror att vi Àr vÀldigt duktiga. Den hÀr tendensen kan beskriva varför framgÄngsrika mÀnniskor tror att vÀrlden Àr meritokratisk och dÀrför tycker att ekonomiska olikheter Àr rÀttfÀrdiga.Kajsa Hansson.Kajsa Hansson, nybliven doktor i nationalekonomi vid Linköpings universitet och författare till avhandlingen Moral Illusions. Foto Thor Balkhed

Kajsa Hansson har Ă€ven undersökt hur vi förhĂ„ller oss till beslut nĂ€r mĂ€nniskor kan undvika information som ofta uppmuntrar till osjĂ€lviskt beteende. Även dĂ€r Ă€ndras vĂ„r moral dĂ„ vi Ă€r obenĂ€gna att ta reda pĂ„ mer information som riskerar att ge oss dĂ„ligt samvete och dĂ€rmed kĂ€nna oss tvingade att agera osjĂ€lviskt.

Mindre sjÀlviska vid demokratiska beslut

Men det verkar finnas ett undantag dĂ€r moraliska illusioner inte spelar in – nĂ€mligen demokratiska beslut. Det kan bland annat handla om beslut pĂ„ parlamentarisk nivĂ„, men Ă€ven i styrelserummet hos föreningar och företag eller andra stĂ€llen dĂ€r fler Ă€r med och delar pĂ„ beslutet. Fynden gĂ„r emot den rĂ„dande teorin om att vi blir omoraliska för att ansvaret för ett beslut delas mellan flera personer. PĂ„ engelska brukar fenomenet kallas ”diffusion of responsibility”.

– I demokratiska val kan vi alltid skylla pĂ„ nĂ„gon annan, och tidigare studier har visat att vi blir mer sjĂ€lviska om ansvaret för beslutet fördelas pĂ„ flera. Men vĂ„ra resultat visar inte stöd för att mĂ€nniskor blir mer omoraliska i val, snarare pĂ„ motsatsen, sĂ€ger Kajsa Hansson.

Gemensam vÀlfÀrd

I studien genomförde Kajsa Hansson och hennes kollegor tre experiment dÀr deltagarna fick vÀlja att donera eller ta pengar, antingen som en del av en demokratisk röst eller som enskild person. Det forskarna dÄ sÄg var inget sjÀlviskt beteende kunde pÄvisas. Det finns till och med tendenser att vi skulle bli mer givmilda i ett sÄdant scenario.

– VĂ„ra fynd Ă€r egentligen goda nyheter. Det tyder pĂ„ en insikt att man beslutar för andra och agerar tillsammans. En spekulation Ă€r att mĂ€nniskor inser att man kan bidra mer till den gemensamma vĂ€lfĂ€rden nĂ€r alla bidrar, sĂ€ger Kajsa Hansson.

Avhandlingen tar ett brett grepp pÄ vÄrt beslutsfattande och hur vÄr moral pÄverkar den. Kajsa Hansson menar att den kan hjÀlpa oss att förstÄ varandra bÀttre.

– Vi kanske inte alltid hĂ„ller med om varandras tolkningar av verkligheten, men vi kan förstĂ„ var de kommer frĂ„n.

Avhandlingen finansierades av Stiftelsen Lars Hiertas minne och Helge Ax:son Johnsons stiftelse.

Avhandlingen: (PhD dissertation, Linköping University Electronic Press), Hansson, K. (2022) DOI: 10.3384/9789179293963

Kontakt

Forskning

Senaste nytt från LiU

Jendrik Seipp.

Forskning om nästa generations AI-planering får 15 miljoner

LiU-forskaren Jendrik Seipp har fått 15 miljoner kronor för att utveckla ett AI-planeringssystem som utnyttjar flerkärniga processorer för parallella beräkningar. Det skulle kunna leda till mer effektiv logistik och storskalig energioptimering.

Kvinna vid ett trÀd tittar in i kameran.

Pappersindustrin kan bli energismartare med ny mätmetod

Pappersindustrin slukar stora mängder energi. Men trots skärpta EU-krav på effektivisering har det inte funnits något sätt att jämföra energianvändning mellan olika företag. Nu presenterar forskare vid LiU i samarbete med Naturvårdsverket en lösning.

Forskare i labb.

Två nya masterprogram i världsledande materialvetenskap

Linköpings universitet är bland de främsta i världen på materialvetenskap. Hösten 2026 startar två nya masterprogram inom området. En mycket god arbetsmarknad väntar studenterna, både i industrin och akademin.