žŁÀûŒ§

12 november 2025

Utsläppen av växhusgasen metan från sjöar och dammar riskerar att fördubblas vid århundradets slut på grund av klimatförändringarna. Det kan i sin tur att höja jordens temperatur mer än i nuvarande värsta-scenario från FN:s klimatpanel, IPCC. Det visar en ny studie från Linköpings universitet och NASA Ames Research Center i USA.

Nordlig sötvattensjö Fotograf: Monica Westman
Sjöar är stora metankällor.

– För mig blir det Ă€nnu tydligare att vi verkligen, verkligen vill byta klimatscenario sĂ„ snabbt som möjligt. Framtiden blir vĂ€ldigt osĂ€ker om vi inte gör det, sĂ€ger professor David Bastviken pĂ„ Tema MiljöförĂ€ndring vid Linköpings universitet.

Sjöar och vattenreservoarer Àr nÄgra av de största metankÀllorna pÄ jorden. Det mesta av utslÀppen sker i samband med att mikroorganismer bryter ner organiskt material i syrgasfria miljöer. Innan industrialiseringen var naturens utslÀpp av metan till atmosfÀren i balans med processerna som bryter ner metanet. Om de pÄgÄende klimatförÀndringarna stör den naturliga balansen sÄ att naturens utslÀpp ökar riskerar den globala uppvÀrmningen att förvÀrras.

Modell baserad pÄ verkliga data

Tillsammans med Matthew S Johnson, forskare vid Nasa Ames Research Center, har David Bastviken skapat en modell för att förutsÀga förÀndringar i metanutslÀppen frÄn sjöar och vattenreservoarer fram till slutet av Ärhundradet utifrÄn IPCC:s olika klimatscenarier. Modellen baseras pÄ verkliga mÀtdata frÄn 767 platser i jordens alla klimatzoner. Den tar hÀnsyn till en mÀngd faktorer som temperaturförÀndringar, skiftningar i Ärstidernas lÀngd, olika typer av flöden, olika typer av sjöar i olika regioner, förÀndringar i sjöars och dammars area, samt mÀngden nÀringsÀmnen. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Water.

David Bastviken framför en vassrugge.Fotograf: Charlotte Perhammar
Professor David Bastviken pÄ Tema MiljöförÀndring.
– Vi kommer fram till att det som har absolut störst effekt pĂ„ framtidens utslĂ€pp Ă€r temperaturförĂ€ndringarna. Metanbildningen Ă€r vĂ€ldigt temperaturkĂ€nslig, sĂ€ger David Bastviken.

Anledningen Àr att stigande temperaturer skyndar pÄ den mikrobiologiska nedbrytningen sÄ att metanutslÀppen ökar exponentiellt. Forskarnas berÀkningar visar att om IPCC:s allvarligaste klimatscenario slÄr in kommer nuvarande utslÀpp av metan frÄn sjöar och dammar att ha nÀstan fördubblats i slutet av Ärhundradet. Det skulle öka de totala globala metanutslÀppen med cirka 10 procent jÀmfört med nuvarande nivÄ, vilket skulle bidra till snabbare klimatförÀndringar Àn i IPCC:s vÀrsta-scenario.

Stora effekter av minskning

Men trots att det kan se mörkt ut gĂ„r det Ă€ndĂ„ att hĂ€mta nĂ„got positivt ur de hĂ€r resultaten, menar David Bastviken. Å ena sidan vĂ€rmer mĂ€nniskans utslĂ€pp av framför allt koldioxid just nu upp planeten. Indirekt ökar det utslĂ€ppen av metan frĂ„n naturliga processer, vilket riskerar att öka vĂ€xthuseffekten Ă€nnu mer. Å andra sidan kan en minskning av mĂ€nniskans koldioxidutslĂ€pp ge en lika tydlig motsatt verkan.

– Varje stoppat vĂ€xthusgasutslĂ€pp frĂ„n samhĂ€llet fĂ„r en dubbel effekt. Det kommer att förhindra den direkta klimatpĂ„verkan av utslĂ€ppet, och det kommer ocksĂ„ att stoppa en framtida ökning av metanutslĂ€pp frĂ„n sjöar och dammar, sĂ€ger David Bastviken.

Forskningen har finansierats av Europeiska forskningsrĂ„det, VetenskapsrĂ„det, Formas och NASA’s Interdisciplinary Research in Earth Science (IDS) Program and the NASA Terrestrial Ecology and Tropospheric Composition Programs.


Artikel: (2025), D Bastviken, M S Johnson, Nature Water, publicerad online 4 november, DOI: 10.1038/s44221-025-00532-6

Kontakt

Relaterade nyheter

Organisation

Senaste nytt från LiU

En kvinna stÄr i snön framför ett batterilager.

Kampen om kraften – vem har rätt till vår el?

Vindkraftsparker reser sig som Eiffeltorn, serverhallar som slukar effekten i hela regioner och kommuner som känner sig som brickor i ett globalt spel. Tunga etableringar i Sverige skapar konflikter och frågan växer: vem har företräde till vår el?

En man och en kvinna skakar hand framför en staty.

Nytt AI-samarbete stärker regionen

Partnerskapsprogrammet inom AI Academy vid Linköpings universitet ska hjälpa företag och organisationer med kompetensutveckling för att använda AI på ett effektivt sätt. Först ut i den nya samarbetsformen är Länsförsäkringar Östgöta.

En grupp mÀnniskor stÄr pÄ ett trÀdÀck.

Molekylärmedicinsk forskning får långsiktig finansiering

Wallenberg centrum för molekylär medicin (WCMM) vid LiU får nu förlängd finansiering fram till år 2039 från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Det gör det möjligt att bygga vidare på tio års framgångar och rekrytera nya forskande läkare.