De senaste 30 åren har serien gått från att vara korta komiska seriestripar i dagstidningar till att omfatta många olika genrer, ibland på tusentals sidor. Serien vänder sig idag också till en bredare publik och har läsare i alla åldersgrupper. Serien är kort och gott en bred populärvetenskaplig fiktion, ändå syns den nästan ingenstans i läroplanen.
–Att serier används så lite i skolan beror nog på att den anses vara mindre värd. Min uppfattning är att vi värderar text högre än bild. Men serier med sin kombination av text och bild har mycket att erbjuda undervisningen, säger Lars Wallner, universitetslektor vid Linköpings universitet och tidigare gymnasielärare.
Lars Wallners liv har gått i seriens tecken. Han har bokhyllan full av seriealbum, han har undervisat med hjälp av serier och nu forskar han om serier. Här är han själv i serieformat.I boken ”Det rutiga klassrummet” visar Lars Wallner hur serier kan användas i undervisningen, baserat på en rad exempel från hans forskning. Som fiktion ligger serieformen kanske närmast svenskämnet, men boken visar hur serier kan användas även inom teknik, engelska, bild samt natur- och samhällsorienterade ämnen. Förslag ges på hur serien kan användas för att lyfta klimatförändringar, teknikutveckling samt värdegrundsfrågor om makt, genus och utanförskap. De olika kapitlen tar även upp seriens utveckling, dess historia i skolan, forskningen och seriens uppbyggnad, som ljudeffekter och pratbubblor.
