â NĂ€r det gĂ€ller transporter ligger vĂ€ldigt mycket fokus pĂ„ batteridrift just nu. Men jag tror inte pĂ„ en ensam lösning. Det krĂ€vs mĂ„nga olika metoder för att nĂ„ utslĂ€ppsmĂ„len. Grön vĂ€tgas har stor potential i och med att vĂ€tgas kan lagra stora mĂ€ngder energi och utslĂ€ppen endast blir vatten, sĂ€ger Ou Tang, professor i produktionsekonomi vid Linköpings universitet.
Europeiska unionen har pekat ut grön vÀtgas som en av nycklarna för att minska fossila utslÀpp frÄn transporter i Europa. De uppskattar att sÄ mycket som 50 procent av energibehovet i transportsektorn skulle kunna tÀckas av grön vÀtgas redan till Är 2050. För att vÀtgasen ska kunna kallas grön behöver den produceras av vind- eller solkraft.
Hönan eller Àgget
Men i dagslÀget tÀcker vÀtgas endast en brÄkdel av energibehovet, och 95 procent av den europeiska vÀtgasen Àr producerad med fossila brÀnslen. Ambitionerna Àr alltsÄ höga men vÀgen dit lÄng. Och att faktiskt fÄ fler tunga vÀtgasfordon i trafik Àr inte sÄ enkelt som det verkar.
Ebba Nordqvist
â Det Ă€r vad man kan kalla ett âhönan eller Ă€ggetâ-dilemma. Ska Ă„kerier och andra köpa vĂ€tgasdrivna fordon behöver det finnas tankstationer som gör det smidigt att anvĂ€nda fordonen. Men Ă„ andra sidan behövs fler fordon för att priserna per fordon ska gĂ„ ner och fler köper dem, vilket i sin tur skulle stimulera utbyggnaden av tankstationer, sĂ€ger Ou Tang.
I en ny studie, publicerad i tidskriften Transportation Research Part E: Logistics and Transportation Review, har han analyserat kostnaderna för lokalt producerad grön vÀtgas i olika delar av Europa fram till 2050.
Danmark och Island undantag
Det Ou Tang kunde se var att i lÀnder pÄ sydligare breddgrader, som Malta, Portugal och Spanien, skulle kostnaden för lokal grön vÀtgasproduktion bli lÀgre dÄ förutsÀttningarna för frÀmst solenergi Àr mer gynnsamma. I nordiska lÀnder som Sverige, Finland och Norge skulle kostnaden bli högst av alla undersökta lÀnder, frÀmst pÄ grund av bristen pÄ sol. Men tvÄ nordiska lÀnder som sticker ut Àr Danmark och Island dÀr produktionen blir billigare tack vare starkare vindar.
Skulle dÀremot vÀtgasproduktionen kopplas till elnÀtet blir bilden en helt annan. Exempelvis Àr Sverige ett land som ofta producerar överskottsel som skulle kunna anvÀndas till ÀndamÄlet. Men enligt Ou Tang skulle elens ursprung troligen ifrÄgasÀttas pÄ grund av inblandning av kÀrnkraft och i viss mÄn fossila brÀnslen. Han menar dock att det kan vara ett nödvÀndigt steg för att till slut nÄ helt grön vÀtgasproduktion.
Ebba Nordqvist
â VĂ€tgasen Ă€r i samma lĂ€ge som elbilarna för 10â15 Ă„r sen. Ska man lösa ett problem Ă€r det lĂ€tt att inbilla sig att det ska gĂ„ pĂ„ ett steg. Egentligen tar det Ă„r att göra övergĂ„ngen. Potentialen för vĂ€tgas Ă€r enorm men förĂ€ndringen sker inte över en natt. Jag hoppas att resultaten ska kunna ge beslutfattare en bĂ€ttre vĂ€gledning för en utbyggnad av grön vĂ€tgas, sĂ€ger Ou Tang.
Analyserat 320 stÀder
I analysen har han undersökt tankanlÀggningar dÀr produktionen av vÀtgas sker i direkt anslutning till anlÀggningen med hjÀlp av sol- eller vindkraft. Med andra ord, en fristÄende anlÀggning som inte Àr kopplad till elnÀtet dÀr förnybar el anvÀnds för att spjÀlka vatten och skapa vÀtgas. Scenariot undersöker Àven batteriets roll som en möjlig lösning för att stabilisera produktionen vid vÀderförÀndringar och minska kostnader i takt med sjunkande batteripriser.
Och just vÀdret Àr en nyckel nÀr det gÀller kostnaden för grön vÀtgasproduktion. DÀrför har Ou Tang analyserat vÀderdata för de tio största stÀderna i 32 europeiska lÀnder. Totalt alltsÄ 320 stÀder dÀr man kan tÀnka sig grön vÀtgasproduktion.
Analysen Àr gjord pÄ data frÄn en 16-Ärsperiod dÀr solstrÄlning och vindhastighet registrerats varje timme. Informationen omvandlas till motsvarande produktion av elektricitet. I berÀkningarna har han ocksÄ tagit med minskade kostnader för utrustning och material som förutspÄs komma framöver.
Forskningen Àr finansierad av Familjen Kamprads Stiftelse.
Artikel: , Ou Tang, Transportation Research Part E: Logistics and Transportation Review, Volume 205, 2026, publicerad online 30 oktober 2025. DOI: 10.1016/j.tre.2025.104519
