žŁÀûŒ§

19 maj 2026

AI utvecklas snabbt och påverkar både vardag och samhällsutveckling. I en skrift från Linköpings universitetsbibliotek utforskar forskare och andra röster hur science fiction kan hjälpa oss att förstå möjliga framtider med AI.

En man stÄr framför en stenmur. Fotograf: Anna Nilsen
Bibliotekarien Peter Igelström är initiativtagare till skriften där perspektiv från olika delar av Linköpings universitet möts.

Utgivningen av publikationen Artificiell intelligens – vad vi kan lĂ€ra av science fiction sker i en tid dĂ„ AI Ă€r uppe till diskussion i mĂ„nga olika sammanhang. Vid Linköpings universitet pĂ„gĂ„r flera initiativ som rör AI:s betydelse för samhĂ€lle, demokrati och offentlig förvaltning. Exempelvis erbjuder LiU Sveriges samtliga valkandidater ett kompetenslyft inom AI. Genom en sĂ€rskild plattform tillgĂ€ngliggörs forskningsbaserad kunskap om AI, digitalisering och demokrati med syfte att stĂ€rka det demokratiska samtalet. FrĂ„gor om AI:s betydelse för samhĂ€llet och mĂ€nniskans roll speglas ocksĂ„ i flera av skriftens bidrag.

En man klÀdd i vit jacka och rutig skjorta. Anna Nilsen
– Just mötet mellan AI och science fiction skapar en grund för en intressant mix av forskare som annars kanske aldrig hade publicerat nĂ„got tillsammans, sĂ€ger Peter Igelström.
– AI handlar inte bara om teknik, utan om hur beslut fattas och hur samhĂ€llet formas. Det finns tydliga kopplingar till demokrati, ansvar och tillit, sĂ€ger Peter Igelström.

I hans skrift möts perspektiv frÄn flera delar av universitetet, frÄn AI- och framtidsforskning till digitalisering och informationssystem, genus- och kulturstudier, lÀrande, filosofi, etik och biblioteksvÀrlden. De medverkande tar upp frÄgor om mÀnniska och maskin, arbete, utbildning, makt, ansvar och framtidens samhÀlle. Med science fiction som inspirationskÀlla och i vissa fall som vetenskaplig metod hÀmtar författarna exempel frÄn litteratur, film, empiriska studier och konstnÀrlig forskning. Tillsammans visar bidragen hur framtidsberÀttelser kan bidra till en bredare och mer reflekterande diskussion om AI.

Science fiction som tankelabb

Peter Igelström beskriver science fiction som ett slags tankelabb eller tankeexperiment, dÀr möjliga framtider kan utforskas innan de blir verklighet. Han menar att science fiction kan hjÀlpa oss att ta ett steg till, bortom dagens verktyg och kortsiktiga effekter, och fundera över vad tekniken kan innebÀra pÄ lÀngre sikt för oss och samhÀllet.

– Alla har inte lĂ€st forskningsartiklar om AI, men mĂ„nga har sett filmer eller lĂ€st berĂ€ttelser som vĂ€cker liknande frĂ„gor. Det gör samtalet mer tillgĂ€ngligt, sĂ€ger Peter Igelström.

En man sitter vid ett bord framför en röd soffa. Anna Nilsen

Ett övergripande syfte med skriften Àr att vÀcka nyfikenhet, bÄde för frÄgor kring AI och för science fiction som genre.

– Jag hoppas att lĂ€saren ska stimuleras av idĂ©erna och upptĂ€cka science fiction som ett forum för diskussion, reflektion och filosoferande kring de stora frĂ„gorna, sĂ€ger Peter Igelström.

I dagens samtal om AI dominerar ofta antingen framtidsoptimism eller rena dystopier. Genom science fiction gÄr det, enligt Peter Igelström, att skapa ett mer nyanserat samtal.

– Genren rymmer sĂ„ mycket mer Ă€n mörka framtidsscenarier. Den kan hjĂ€lpa oss att förestĂ€lla oss komplexa, motsĂ€gelsefulla framtider dĂ€r tekniken bĂ„de löser problem och skapar nya, sĂ€ger han.

Mer om...

Citat från skriften

Genom att använda verktyg ur en science fiction-verktygslåda är min förhoppning att kunna utforska en framtid som ännu inte är här.

Från Cornelia Linderoths bidrag Att skriva AI-science fiction i forskning.

En konsekvens av AI-utvecklingen är att vi tvingas ändra vår syn på vad som är unikt mänskligt. Jag tror vi kommer inse att intelligens kanske inte är det viktigaste och att rationalitet inte är målet. Här kommer humaniora och konst ha en viktig roll att spela. Vi måste fortsätta att utvecklas och förstå vår egen roll i universum.

Från intervju med Fredrik Heintz.

Science fiction-litteratur skulle kunna hjälpa till att överbrygga denna upplevda klyfta mellan vetenskap och vardagslivets erfarenheter.

Från Harald Wiltsches bidrag Science fiction som tankeexperiment.

 

Studien visar på flera spänningar som uppstår i önskemål om att vilja ha en robotslav som utför enklare arbete, och samtidigt besvikelse när roboten inte arbetar som förväntat.

Från bidraget Terminator eller månadens kollega? – RPA och föreställningar om robotslavar i kommunala förvaltningar av Johanna Sefyrin, Daniel Toll och Ida Lindgren.

...en krypande känsla av att vetenskapen har löpt amok och att systemen är så komplexa att vi inte längre kan förstå dem.
Berövar frihet från tvånget att arbeta oss från något som har varit nödvändigt för vår identitet eller befriar det oss från en tvångströja som hindrar oss från att förverkliga oss själva?

Från Michael Godhes bidrag Den kusliga vetenskapen samt AI och morgondagens arbete.


... humans often just can’t stop!

Från Caroline Elghs bidrag The Speculative Seaweed Herbarium.

Alla tekniska framsteg upprepar sig två gånger, först som science fiction och därefter som verklighet.
Men det finns också en risk för att vi kommer att bortse från att robotar faktisk äger någon form av medvetande eftersom vi inte vill ta konsekvenserna av det.

Från Mänskliga liv i händer på en AI – vad skulle kunna gå fel? samt En robot vid hemmets härd, två av Peter Igelströms många bidrag.

Om vi vill undvika att vår verklighet blir lika mörk som fiktionen måste AI utvecklas med transparens, ansvar och mänskliga värden i centrum.

Från Sara Läthéns bidrag Vem bestämmer över tekniken?.

Lansering 26 maj med utställning samt publikationen

Mer om AI vid LiU och biblioteket

Senaste nytt från LiU

Publik ser en rymdfÀrja ovanför jorden projiceras i omslutande dom.

Alla kan landa på månen med ny omslutande film

I filmen Once Upon the Moon upplever publiken månlandningarna som om de själva vore där. Autentiskt bildmaterial, astronauters egna berättelser och den senaste visualiseringstekniken gör det möjligt. Filmen är producerad vid Visualiseringscenter C.

En grupp mÀnniskor som stÄr pÄ en basketplan.

Hon öppnar dörrar till idrotten

Sundus Mostafa är lärarstudenten som leder KFUM Bollihop – en förening med syfte att inkludera fler tjejer i idrottsvärlden. För sitt engagemang och ledarskap har hon nominerats till Kompassrosen, Konungens Stiftelse Ungt Ledarskaps stipendium.

En kopp som stÄr pÄ ett bord.

LEAD blir svensk accelerator inom NATO DIANA

Innovationsinkubatorn LEAD i Östergötland, som ägs av LiU Holding AB, har utsetts till svensk accelerator inom NATO DIANA – NATO:s innovationsprogram för utveckling av ny teknik med betydelse för både civila och militära tillämpningar.