19 februari 2026

Under mer än tre decennier har Vivian Vimarlund bidragit till att utveckla hälsoinformatiken genom modeller och metoder som används för att identifiera och utvärdera effekterna av digitala innovationer och e‑hälsotjänster i vården.

En kvinna sitter i en stol bredvid en robot.

En forskarbana som förenar teknik, ekonomi och människa

Vivians akademiska resa tog fart när hon under sin masteruppsats började fördjupa sig i hur tekniken påverkar vården – ur både socialt och ekonomiskt perspektiv. Det blev en upptäckt som kom att forma hela hennes forskarkarriär.

När hon började vid Institutionen för datavetenskap (IDA) i mitten av 1990-talet var digitaliseringens potential inom vården ännu outvecklad. Men Vivian såg tidigt hur kombinationen av teknik, organisation och samhällsekonomi kunde skapa mer jämlika, tillgängliga och resurseffektiva vårdsystem.
Sedan dess har hon bidragit till att bygga upp ett forskningsfält som idag är centralt för hälso-och sjukvårdens omställning.

Modeller som används internationellt

En av Vivians främsta insatser är hennes arbete med att utveckla socio-tekniska och samhällsekonomiska utvärderingsmodeller. Dessa modeller fångar inte bara kostnader och nyttor av e-hälsolösningar, utan även hur innovationer påverkar personal, patienter, organisationer och den bredare samhällsstrukturen.
I en tid när digitalisering är en av vårdens största förändringskrafter har hennes modeller blivit viktiga verktyg för forskare, beslutsfattare och vårdorganisationer internationellt.

– Digitala lösningar kan ge enorma vinster, men bara om vi förstår deras faktiska effekter i komplexa system, säger hon. Därför måste analyserna vara både breda och djupa – och inkludera mänskliga, tekniska och organisatoriska dimensioner.

Nordiskt och internationellt kunskapsutbyte

Som del i ett nordiskt forskarnätverk arbetar Vivian tillsammans med kollegor i flera länder för att jämföra hur olika e-hälsosatsningar fungerar i praktiken. I ett internationellt perspektiv är Sverige långt framme, men samarbetet visar också att andra länder har insikter som kan vara värdefulla.

– Vi lär av varandra. Och även om lösningar inte alltid kan överföras rakt av, hjälper jämförelserna oss att förstå vad som faktiskt skapar nytta, säger hon.

En drivande kraft för jämställdhet inom teknik

Vid Tekniska fakulteten vid LiU har Vivian även varit en central person i arbetet för att integrera jämställdhet i utbildning och forskning. Hon utvecklade en digital kurs för lärare och kursassistenter som senare blev grund för två europeiska Erasmusprojekt med deltagare från flera länder.

– Förändring kräver både kunskap och mod – men också ett starkt stöd från ledningen. Det hade vi, och det gjorde arbetet framgångsrikt, säger hon.

Framåt ser Vivian artificiell intelligens som en av de mest kraftfulla förändringskrafterna i vården.
– Vid IDA finns internationellt erkänd kompetens inom AI och dataanalys. Det ger oss en särskilt stark position att bidra till hur framtidens vård kan utformas på ett ansvarsfullt sätt, säger hon.

Stolta stunder och starka minnen

Som doktorand tilldelades hon det prestigefyllda AMIA Award, ett av de mest ansedda priserna inom hälsoinformatik. Hon har även mottagit The Goals Medal vid den internationella världskonferensen om e hälsa, som en utmärkelse för sina betydelsefulla insatser i utvecklingen av vetenskapliga modeller som gör det möjligt att mäta och förstå effekterna av implementering av e hälsa.

Men det hon återkommer till är betydelsen av stöd och kollegialt samarbete.

– Stöttande handledare och engagerade kollegor har varit helt avgörande. Forskning handlar inte bara om idéer – den handlar om människor, säger hon.

En akademisk karriär som gör avtryck

Vivians arbete har bidragit till att forma förståelsen av hur digitalisering kan stärka vården, inte ersätta den mänskliga dimensionen. Genom forskning, internationella samarbeten och utbildningsinsatser har hon påverkat både policy, praktik och utbildning.
Och även om hon nyligen uppmärksammats för 30 år i statens tjänst genom NOR- utmärkelsen, är det hennes vetenskapliga avtryck som kommer att fortsätta influera utvecklingen av e-hälsa i många år framöver.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En kvinna står i snön framför ett batterilager.

Kampen om kraften – vem har rätt till vår el?

Vindkraftsparker reser sig som Eiffeltorn, serverhallar som slukar effekten i hela regioner och kommuner som känner sig som brickor i ett globalt spel. Tunga etableringar i Sverige skapar konflikter och frågan växer: vem har företräde till vår el?

En man och en kvinna skakar hand framför en staty.

Nytt AI-samarbete stärker regionen

Partnerskapsprogrammet inom AI Academy vid Linköpings universitet ska hjälpa företag och organisationer med kompetensutveckling för att använda AI på ett effektivt sätt. Först ut i den nya samarbetsformen är Länsförsäkringar Östgöta.

En grupp människor står på ett trädäck.

Molekylärmedicinsk forskning får långsiktig finansiering

Wallenberg centrum för molekylär medicin (WCMM) vid LiU får nu förlängd finansiering fram till år 2039 från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Det gör det möjligt att bygga vidare på tio års framgångar och rekrytera nya forskande läkare.