žŁÀûŒ§

14 juni 2024

Alla lärares undervisning blev betydligt bättre efter att de fått besök av och återkoppling från experter på sina insatser under lektionen. Det visar en rapport från Linköpings universitet som sammanställt observationer från 30 grundskolor. Rapporten visar också på betydelsen av att lärare börjar prata med varandra om hur de jobbar i klassrummet.

Elever och lÀrare i ett klassrum. Fotograf: skynesher

– Den övergripande slutsatsen Ă€r att det finns goda möjligheter att med smĂ„ insatser göra det möjligt för fler elever att lĂ€ra sig mer under tiden de Ă€r i skolan, sĂ€ger Marcus Samuelsson, bitrĂ€dande professor pĂ„ Institutionen för beteendevetenskap och lĂ€rande vid Linköpings universitet.

Rapporten bygger pÄ observationer av nÀstan 700 lektioner frÄn förskolan till högstadiet. Bland annat studerades om eleverna fick veta mÄlet för lektionen, om lÀrarna följde upp att eleverna förstÄtt vad de skulle lÀra sig, om eleverna trÀnades i att samarbeta och ta ansvar för sitt eget lÀrande och pÄ hur lÀraren betedde sig som ledare i klassrummet. Det Àr nÄgra faktorer som, enligt tidigare forskning, bÀddar för lyckat lÀrande.

Analysen visar att kvaliteten pÄ undervisningen varierar mycket inom alla skolor och att den i anmÀrkningsvÀrt lÄg grad vilar pÄ vetenskaplig grund.

MÄnga brister i undervisningen

PÄ 60 procent av lektionerna fick eleverna inte veta vad som var mÄlet med undervisningen. I mÄnga fall berodde det pÄ att lÀraren inte sjÀlv hade satt nÄgra lÀrandemÄl. PÄ 90 procent av lektionerna hade eleverna inte förstÄtt vad de skulle lÀra sig. I nÀra hÀlften av fallen var lÀrarens ledarskap inriktat pÄ kontroll snarare Àn att motivera och inspirera. Eleverna lÀmnades ofta ensamma och hjÀlpte sÀllan varandra nÀr de kört fast.

PortrÀtt bild av man utomhus.
BitrÀdande professor Marcus Samuelsson.
Omedelbart efter lektionen fick alla lÀrare personlig Äterkoppling och ett coachande samtal av experterna. Vad hade gÄtt bra? Vad kunde förbÀttras? Det samlade resultatet för varje skola sammanstÀlldes ocksÄ sÄ att lÀrare och skolledare tillsammans kunde diskutera och utveckla undervisningen.

Till 14 av de 30 skolorna ÄtervÀnde experterna ytterligare en gÄng för att se vilken effekt det första besöket haft. Det visade sig ha skett förbÀttringar för samtliga lÀrare pÄ alla de undersökta punkterna. FrÄn början hade lÀrarna kÀnt en oro inför att bli bedömda, men nu efterÄt var de glada över att ha fÄtt utvecklas. De var ocksÄ mycket nöjda över att de tillsammans med kollegorna börjat prata om hur de kan utveckla sin undervisningskicklighet.

Alla skolor har ett jobb att göra

Det som förvÄnade forskarna var att alla brister i undervisningen fanns pÄ alla undersökta skolor. Det visar att alla skolor har ett jobb att göra och det stÀller krav pÄ politiker och skolledare, pÄ lÀrarutbildningen och inte minst pÄ utbildningen av rektorer, menar forskarna.

– Det Ă€r ju rektorerna som ska leda det systematiska kvalitetsarbetet, men vi upplever att mĂ„nga inte kĂ€nner att de har verktygen för att göra lektionsbesök eftersom de inte fĂ„tt trĂ€na pĂ„ det i sin utbildning, sĂ€ger Marcus Samuelsson.

Han menar att forskningsresultaten sannolikt gÀller för de flesta svenska skolor. I ett nytt treÄrigt forskningsprojekt ska han och kollegorna följa lÀrares undervisning över tre Är för att se om observationer, coachande samtal och kollektiva samtal förbÀttrar undervisningens kvalitet.

Rapporten har gjorts av Linköpingsforskarna Marcus Samuelsson och Joakim Samuelsson i samarbete med de fristÄende experterna Bernt Friberg, Urban Hansson och Mats Rosenkvist. Forskningen har finansierats av Linköpings universitet.

Kontakt

Fler nyheter

Forskning

Organisation

Senaste nytt från LiU

En man i labbrock hÀller vÀtska i ett rör.

Elektroder som skapas med ljus

Synligt ljus kan användas för att skapa elektroder av ledande plaster helt utan farliga kemikalier. Det har forskare vid LiU visat. Elektroderna kan skapas på olika typer av underlag vilket öppnar för en ny typ av elektronik.

En grupp mÀnniskor med blommor och diplom.

Barnmedicinsk forskning får miljonstöd

Flera forskare vid Linköpings universitet får bidrag från Joanna Cocozzas stiftelse för barnmedicinsk forskning. Pengarna går till forskning om bland annat diabetes, hjärntumörer, psykisk hälsa och digitala interventioner.

Ryggtavlan pÄ en man.

Större risk att politisk höger faller för konspirationsteorier

Personer som lutar politiskt åt höger faller lättare för konspirationsteorier. Men oavsett ideologi tenderar vi att godta påståenden som stryker oss själva medhårs. Det visar en doktorsavhandling från LiU.