福利姬

Energifrågan fick stort utrymme i Holmens vd Henrik Sjölunds föredrag. Särskilt den obalans som råder mellan norra och södra Sverige. Samtidigt som en stor del av Sveriges fossilfria el produceras i norr, så uppstår elbrist och höga priser i södra Sverige.

− Det finns i dagsläget ett överskott på 50–60 terawattimmar uppe i norr. Men vi kan inte flytta ner tillräckligt med elektroner från norr till söder. Varför ska ni betala så här mycket för elen när den var gratis i Norrland förra veckan, frågade sig Henrik Sjölund.

Kristina Nigell p氓 Jordbruksverket ber盲ttade om st枚det Robust prim盲rproduktion som 盲r en del av arbetet f枚r att st盲rka Sveriges livsmedelsberedskap. St枚det ska bidra till att s盲kra livsmedels- och dricksvattenf枚rs枚rjning samt hantering av avlopp och avfall vid h枚jd beredskap och krig. Programmet genomf枚rs i samarbete med Livsmedelsverket och Naturv氓rdsverket. St枚det riktar sig till prim盲rproducenter inom gr枚na och bl氓 n盲ringar. Med prim盲rproducent menas att man odlar eller p氓 annat s盲tt tar fram r氓varor som blir till livsmedel. L盲s mer p氓

Lantmännens vd Magnus Kagevik pekade på hur Sverige har ett handelsunderskott på 80 miljarder kronor för jordbruks- och livsmedelsprodukter. Det gör landet till ett av de mest importberoende i EU. Men det går att vända:
− Just nu är det slagläge för svensk produktion. Det beror på att vi är bäst i klassen på flera områden, till exempel inom djurhållning och på en betydlig sparsammare användning av växtskyddsmedel än många andra länder inom EU. Men också på klimatet, där Sverige inte kommer att påverkas lika mycket av värmeböljor och andra extremväder som länder i södra Europa.

Lovisa Filipsson, landsbygdsutvecklare p氓 Hush氓llningss盲llskapet, talade om beredskap, h氓llbarhet och robusta g氓rdar. N氓gra slutsatser:

• Robusthet handlar om anpassningsf枚rm氓ga, att t盲nka i scenarior i framtiden, vara flexibel och ha god f枚rberedelse.
• Samarbete beh枚vs mellan lantbrukare, f枚retag och myndigheter. En g氓rd kan vara v盲lplanerad, men om eln盲tet 盲r nere och v盲garna inte funkar s氓 l枚ser man inte det sj盲lv.
• Titta p氓 egna l枚snignar: Biogasanl盲ggningar i 枚drift (allts氓 vid str枚mavbrott) 盲r ett exempel p氓 att h氓lla g氓rden sj盲lvf枚rs枚rjande p氓 energi och kanske ocks氓 f枚rs枚rja andra delar av samh盲llet.
  
  
  

Lantbrukaren Mats Weinesson på Götala Gård mellan Motala och Skänninge berättade om sitt arbete med att återbruka vatten på odlingsfälten. Genom att styra dräneringen kan han pumpa ut vattnet på åkern i en reservoar. Vinsterna är flera. Han får tillgång till vatten, även vid torka. Vattnet kan dessutom vara näringsrikt vilket är bra för odlingen, men också eftersom det gör mindre näring läcker ut sjösystemet och i slutändan betyder det att mindre näring slutar i havet.

Beredskap kan vara flera olika saker. Men för många kommer nog energiförbrukning upp som en de avgörande faktorerna. Jonas Hellberg på Nepab berättade om hur batterilösningar på gården kan göra verksamheten mindre sårbar och mindre beroende av el när kostnaden drar i väg.

En stor f枚rdel med att vara p氓 plats och komma till olika seminarier, forum och n盲tverksdagar 盲r de ov盲ntade m枚tena. Att man kan dela erfarenheter och intressen med andra f枚retagare, lantbrukare, forskare, experter och beslutsfattare.