žŁÀûŒ§

02 april 2026

På landsbygden är det inte alltid möjligt att resa kollektivt hela vägen, och resenärer behöver därför ofta komplettera med bil, cykel eller gång. Nu ska forskare studera hur olika aktörer tillsammans kan planera bytespunkter och anslutningar som gör det smidigare att resa från dörr till dörr.

MÀnniskor som gÄr pÄ en perrong med tÄgspÄret pÄ ena sidan och bussar pÄ den andra. Fotograf: Thor Balkhed

För att Sveriges transportsystem ska vara hållbart måste kollektivtrafiken, framför allt på landsbygden där alternativen är få, ta hänsyn till hela resan. Det innebär att alla delar av en resa – så som väntetider, anslutningar, hållplatser och information – fungerar tillsammans.

Här är bytespunkter och anslutande infrastruktur avgörande, men ansvaret är splittrat mellan landets regionala kollektivtrafikmyndigheter (RKM), kommuner och Trafikverket.

Hur kan de arbeta tillsammans för ett mer tillgängligt och hållbart transportsystem på landsbygden? Ett nytt forskningsprojekt får drygt 3 miljoner från Trafikverket för att studera det. I centrum står frågan om hur principer för gestaltad livsmiljö, där planeringen tar en helhetssyn och utgår från människors behov, kan fungera som en utgångspunkt.

Projektet leds av , Örebro universitet. Deltagande forskare är Christopher Olsson, Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) vid Linköpings universitet, och , Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI).

Fler nyheter från Centrum för kommunstrategiska studier

NÄgra kvinnor som gÄr pÄ en trottoar.

Varför inte planera för en krympande befolkning?

Få regioner och kommuner har en långsiktig planering för att anpassa sig till befolkningsminskningen. I en ny studie söker forskarna svar på varför och hittar flera förklaringar.

TvÄ hÀnder.

Så samverkar kommuner med civilsamhället för att bryta äldres ensamhet

Ofrivillig ensamhet bland äldre är en växande välfärdsutmaning som kommunerna har svårt att hantera själva, och därför är civilsamhället avgörande. Ny forskning visar att kommuner antar olika roller när de samverkar med ideella krafter.

Bild pÄ barn som tvÀttar hÀnderna.

En halv miljon till forskning om mindre kommuners tillgångsförvaltning

Hur kan mindre kommuners förmåga att ta hand om sina tillgångar – så som infrastruktur eller VA – stärkas? I ett nytt projekt möts forskare och kommuner för att byta erfarenheter och stärka förståelsen för strategisk tillgångsförvaltning.

Forskning och samverkan vid CKS

Senaste nytt från LiU

En kvinna stÄr i snön framför ett batterilager.

Kampen om kraften – vem har rätt till vår el?

Vindkraftsparker reser sig som Eiffeltorn, serverhallar som slukar effekten i hela regioner och kommuner som känner sig som brickor i ett globalt spel. Tunga etableringar i Sverige skapar konflikter och frågan växer: vem har företräde till vår el?

En man och en kvinna skakar hand framför en staty.

Nytt AI-samarbete stärker regionen

Partnerskapsprogrammet inom AI Academy vid Linköpings universitet ska hjälpa företag och organisationer med kompetensutveckling för att använda AI på ett effektivt sätt. Först ut i den nya samarbetsformen är Länsförsäkringar Östgöta.

En grupp mÀnniskor stÄr pÄ ett trÀdÀck.

Molekylärmedicinsk forskning får långsiktig finansiering

Wallenberg centrum för molekylär medicin (WCMM) vid LiU får nu förlängd finansiering fram till år 2039 från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Det gör det möjligt att bygga vidare på tio års framgångar och rekrytera nya forskande läkare.