žŁÀûŒ§

24 februari 2026

Få regioner och kommuner har en långsiktig planering för att anpassa sig till befolkningsminskningen. I en ny studie söker forskarna svar på varför och hittar flera förklaringar: från osäkerhet kring hur en sådan planering kan utformas till kunskapsluckor och starka normer om tillväxt.

NÄgra kvinnor som gÄr pÄ en trottoar.
Genrebild.

En krympande befolkning är realitet för många regioner och kommuner runt om i Europa, framför allt på landsbygden. Tidigare forskning visar att befolkningsminskningen ofta hanteras på två sätt lokalt: genom att helt bortse från den eller genom att försöka vända utvecklingen.

Men att aktivt planera för att anpassa sig till en krympande befolkning är det få regioner och kommuner som gör. Josefina Syssner, professor vid Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) och Marlies Meijer, vid Wageningen University i Nederländerna, har studerat varför.

– Vi vet att både politiker och tjänstepersoner ofta har väldigt god insikt om vilka utmaningar en långvarig befolkningsminskning för med sig. Ändå är det svårt för dem att planera för ett fortsatt krympande – vi ville helt enkelt förstå vad det är som gör det hela så svårt, säger Josefina Syssner.

Utifrån tidigare forskning och fältstudier i Europa synliggör studien ett antal faktorer som kan bidra till en oförmåga hos och hindra kommuner och regioner att planera för och anpassa sig till demografiska förändringar.

Osäkerhet och kunskapsluckor

Det finns en osäkerhet bland lokala tjänstepersoner och politiker kring vad en anpassningspolicy eller plan faktiskt innebär och vilken relation den skulle ha till andra styrdokument.

– Det är svårt för kommunerna att veta var, hur och i vilka styrdokument man ska formulera sina anpassningsstrategier. Översiktsplanerna löper över väldigt lång tid och är ofta fokuserade på tillväxt och utveckling. Budgetarna är ofta kortsiktiga och ändras in i det sista för att få ihop ekonomin för kommande år, säger Josefina Syssner.

PortrÀttbild pÄ en kvinna framför en stenvÀgg. Christian Ekstrand
Josefina Syssner, professor i kulturgeografi.

Bland tjänstepersoner finns inte heller alltid tillräcklig kunskap om hur befolkningsminskningen kan förstås och hur man i praktiken kan förbereda sig för den. Som följd kan politiker gå miste om det stöd de behöver för att förstå hur demografiska förändringar kan konceptualiseras och hanteras.

– Ett annat svar är att det finns få experter på området, få goda exempel att lära sig av och väldigt lite stöd att få från exempelvis staten, säger Josefina Syssner.

Befolkningsminskningen har dessutom en tidsmässig dimension – den sker gradvis över lång tid – vilket gör den till en komplex planeringsfråga. Här behövs mer kunskap om hur tjänstepersoner och beslutsfattare kan hantera långsamma, eller smygande, samhällskriser.

Tillväxtnorm

Ytterligare ett hinder är den tillväxtnorm som präglar samhällsplaneringen och som tidigare forskning belyst. Att tillväxt blir ett viktigt mål i krympande samhällen är förståeligt, menar forskarna. Dels handlar det om yttre förväntningar, dels om de fördelar som tillväxt väntas ge.

En växande befolkning, särskilt i arbetsför ålder, stärker ekonomin och ger kommunen större möjligheter att exempelvis fullfölja sitt välfärdsuppdrag. Men samtidigt väcker det frågan hur väl de här idéerna om tillväxtens fördelar stämmer överens med verkligheten. Här behövs mer kunskap, betonar forskarna.

Ta del av forskningen

Om studien

Studien är publicerad i tidskriften Planning Practice and Research. Den baseras på litteraturstudier liksom fältstudier från kommuner och regioner i Europa.

Marlies Meijer, Josefina Syssner (2026)

Planning Practice & Research

I artikeln

Nyheter om kommunstrategisk forskning

En kvinna stÄr framför en kyl med grönsaker.

Framtidsvisioner för hållbar matkonsumtion

Maten vi äter tär på planeten och människors hälsa, och därför är det nödvändigt att förändra vad vi lägger på tallriken. Men för konsumenten är det inte helt lätt att äta hållbart. Omställningen kräver därför förändringar på fler nivåer.

En gruva med en liten stad i bakgrunden.

Så formas en alltmer intensiv markanvändning

En hållbar markanvändning är avgörande för både miljön och samhällsutvecklingen. Men vad styr egentligen kommunernas beslut om hur marken används? Prisad forskning visar vad som formar dagens alltmer intensiva markanvändning.

En man stÄr pÄ en takterass och blickar ut över staden.

Linköpings klimatråd följer upp kommunens miljöarbete

Bygg- och anläggning står för drygt 20 procent av Sveriges växthusgasutsläpp och spelar därför en viktig roll i att minska samhällets klimatpåverkan. Hur har Linköpings kommun arbetat? Det har forskarna i kommunens klimatråd undersökt.

Mer kommunstrategisk forskning

Senaste nytt från LiU

En nÀrbild pÄ en kvinna som bÀr en kofta.

Plikt och tacksamhet bakom studieflit

En känsla av tacksamhet mot föräldrarna för deras uppoffringar och en önskan om att lyckas och ge något tillbaka. Det är starka drivkrafter vid studier för högpresterande ungdomar med migrationsbakgrund, visar en studie från LiU.

En kvinna stÄr framför en kyl med grönsaker.

Framtidsvisioner för hållbar matkonsumtion

Maten vi äter tär på planeten och människors hälsa, och därför är det nödvändigt att förändra vad vi lägger på tallriken. Men för konsumenten är det inte helt lätt att äta hållbart. Omställningen kräver därför förändringar på fler nivåer.

En kvinna stÄr pÄ en stege i ett rum.

Ny kunskap om rörliga proteiner kopplade till barncancer

Forskare vid Linköpings universitet visar hur två viktiga cancerrelaterade proteiner kan hindras från att samarbeta med varandra. Upptäckten visar vägen mot framtida läkemedel mot bland annat neuroblastom hos barn.