žŁÀûŒ§

13 december 2016

Vi talar gärna om omställningen till ett hållbart samhälle, men det innefattar sällan hur vi hanterar resurser. När det gäller mineraler leder politiken mot ökat resursslöseri och inte tvärtom, visar Nils Johansson i sin doktorsavhandling, vid LiU.

– Staten gynnar ensidigt det gamla sĂ€ttet att bryta mineraler, bland annat för att gruvnĂ€ringen lĂ€nge varit en ryggrad i den svenska ekonomin. Vi lever i ett land rikt pĂ„ rĂ„varor. Men de fördelar som ges gruvnĂ€ringen Ă€r inte tillgĂ€ngliga för Ă„tervinningsindustrin. Det innebĂ€r att allt fler gruvor öppnas medan soptippar stegvis stĂ€ngs igen, sĂ€ger Nils Johansson.

ForskningsomrÄde Landfill mining

Nils Johansson Àr nybliven doktor vid Avdelningen för industriell miljöteknik, Linköpings universitet. Under sin doktorandtid har han studerat hur vi kan öka Ätervinningen genom att utnyttja de förrÄd av mineraler som Äterfinns i avfallet pÄ landets deponier. I berggrunden och i deponierna finns ofta jÀmförliga halter av vÀrdefulla mineraler, men i deponierna betraktas de som miljöfarligt avfall. ForskningsomrÄdet kallas Landfill mining, eller deponier som gruvor.

Hans studier visar att medan primÀrproduktion, gruvdrift, stöds sÄ straffas sekundÀrproduktion, Ätervinning, genom strikta regelverk. Detta beror pÄ att de primÀra mineralförrÄden ligger under Statens geologiska undersökningar och NÀringsdepartementet, som har en stödjande nÀringspolitisk funktion, medan de sekundÀra mineralförrÄden ligger under NaturvÄrdverket och Energi- och miljödepartementet, med en reglerande miljöpolitisk funktion.

– Nationella resurser som mineraler borde hanteras under samma tak. Om anvĂ€ndningen ska bli sĂ„ resurseffektiv som möjligt behöver vi en myndighet som hanterar bĂ„de primĂ€ra och sekundĂ€ra resurser, föreslĂ„r Nils Johansson.

Utmaningarna

De skattelÀttnader som Àr anpassade för den energikrÀvande gruvindustrin kan inte heller överföras till Ätervinningsindustrin som istÀllet Àr arbetskraftsintensiv.

– Det finns ytterligare en utmaning i att utvinna mineraler frĂ„n deponier eftersom de inte Ă€r lika rena som i berggrunden. Det finns en risk att det ocksĂ„ medföljer miljögifter som mĂ„ste tas om hand, sĂ€ger Nils Johansson.

I sin avhandling konstaterar han ocksÄ att det finns lÀnder i Europa som inte har nÄgon egen primÀrproduktion av mineraler, som exempelvis Danmark, dÀr det finns en större öppenhet för Ätervinning. Regelverken för anvÀndningen av avfall som rÄvara Àr i Danmark i högre grad anpassade efter anvÀndningsomrÄdet.

Nils Johansson ser en liten ljusning:
– Allt fler intresserar sig för hur vi hanterar resurser. Eftersom mĂ„nga deponier utgör problem och mark Ă€r vĂ€rdefullt vill NaturvĂ„rdsverket ocksĂ„ sanera deponierna och det kan öppna för Ă„tervinning av mineraler.

, Nils Johansson, Avdelningen för industriell miljöteknik, Linköpings universitet 2016.

Kontakt

Fler forskningsnyheter

En grupp mÀnniskor som stÄr runt ett podium.

Biogasforskning får grönt ljus för fem nya år

Kan biogas stärka både klimatomställningen och samhällets beredskap? Det ska forskare inom BSRC undersöka under fem nya år med stöd från Energimyndigheten.

man som hÄller upp en stol.

Målaren som blev doktorand

Familjelivet kom tidigt för doktoranden Petter Alsén. Tätt efter gymnasiet stod det klart att han skulle bli pappa, och han började jobba som målarlärling i byggbranschen. Nio år senare ringde han till chefen.

Kvinna vid ett trÀd tittar in i kameran.

Pappersindustrin kan bli energismartare med ny mätmetod

Pappersindustrin slukar stora mängder energi. Men trots skärpta EU-krav på effektivisering har det inte funnits något sätt att jämföra energianvändning mellan olika företag. Nu presenterar forskare vid LiU i samarbete med Naturvårdsverket en lösning.

Senaste nytt från LiU

Drönare och pilot.

EU-miljoner till kunskapsnavet för jordbrukets digitalisering

Kunskapsnavet för jordbrukets digitalisering vid Linköpings universitet har beviljats ytterligare 37 miljoner kronor i EU-stöd via Jordbruksverket. Det nya bidraget innebär att navet nu har säkrat totalt 70 miljoner kronor för perioden 2024–2028.

NÄgra mÀn stÄr bredvid varandra framför en svart tavla.

Forskare efterliknar hjärtmuskelceller med ledande plast

För första gången har forskare lyckats efterlikna jonsignaleringen hos hjärtmuskelceller på konstgjord väg. För att lyckas har LiU-forskarna använt organisk elektronik baserad på ledande plaster. Fynden öppnar bland annat för nya typer av implantat.

En man och hans spegling, han stÄr nÀra en tegelvÀgg.

Lubunca – ett hemligt språk med kraft

Vad kan ett hemligt språk berätta om frihet, identitet och överlevnad? Genom sin forskning om lubunca undersöker Burak Alp Çakar ordens frigörande kraft – och hur de kan stärka, skydda och hålla gemenskaper vid liv.