18 november 2024

Ett centralt tema för forskningen inom RIDE är hur offentliga värden och en humanistisk samhällsutveckling kan skyddas i en alltmer digitaliserad värld. Därför var det med stor glädje som professor Elin Wihlborg deltog i ett panelsamtal om AI och samhällets utveckling under Humanistdygnet 2024.

En grupp personer sitter i panel och samtalar. Fotograf: Magnus Johansson
Humanistdygnet 2024. Plats: Östergötlands museum, Huvudbiblioteket Linköpings stadsbibliotek.

Humanistdygnet är ett samarrangemang mellan Filosofiska fakulteten vid Linköpings universitet, Östergötlands museum och Linköpings kommun, delvis finansierat av Humaniststiftelsen.

För att hedra Tage Danielssons minne arrangerades i år ett panelsamtal med rubriken "Dumhet heter inte dumhet nu längre...", en blinkning till hur intelligens idag kanske blivit mer artificiell än mänsklig. Samtalet inleddes med en monolog av Diyari Mahmoud, som humoristiskt illustrerade hur AI ibland kan spela oss spratt och framstå som "dummare än dummare."

Efter monologen följde ett samtal där Andreas Knutholm från biblioteket modererade diskussioner med forskarna Stefan Holmlid, Sebastian Rozenberg och Elin Wihlborg. Var och en bidrog med olika perspektiv på AI möjliga (o)intelligenta påverkan på samhällsutvecklingen:

Professor Stefan Holmlid delade insikter från ett designperspektiv om hur AI kan integreras i tjänster och samhällssystem.

Doktorand Sebastian Rozenberg diskuterade hur AI-formade bilder kan skapa nya estetiska och emotionella uttryck i vår bildfyllda vardag.

Professor Elin Wihlborg pratade om vikten av institutionella perspektiv, där RIDE forskning visar på behovet av nya spelregler och normer för hur vi lever med AI och annan digital teknik.

– Utmaningen är att det är vi människor i varje samhälle som behöver forma och omforma dessa institutioner så att vi kan designa tjänster och leva i en värld som formas av digitala bilder. Det handlar om att sätta ramar baserade på de värden som vägleder vår demokrati och vårt samhälle. Det finns inga enkla lösningar, men vi är inte dummare än att vi kan skapa sammanhang där inte dumheten syns just som dumhet och det intelligenta kan få växa och vara smart – både det artificiella och mänskliga, säger Elin Wihlborg.

Humanistdygnet återkommer hösten 2026, då ännu mer forskning från RIDE kommer att presenteras i olika former.

Kontakt

Läs mer om RIDE

Relaterat innehåll

En grupp människor sitter runt ett bord i en studio.

När välfärden fångas i den digitala buren

Digitaliseringen förändrar både medborgares möjligheter och villkoren för dem som möter invånare i vardagen. Ny forskning från Linköpings universitet visar hur ”den digitala buren” begränsar stödet i välfärden och riskerar att skapa nya utanförskap.

Porträttbild på Mariana Gustafsson inomhus.

Så lyckas Ukraina hålla samhället igång trots krig

Trots att Ukraina befinner sig i krig har landet ändå lyckats upprätthålla samhällsservicen. En nyckel är samarbetet mellan medborgare och myndigheter, visar en ny studie från LiU. Här finns lärdomar att dra för andra länder, menar forskarna.

Jordklot som visualiserar nätverk mellan människor.

Resilienta institutioner i en digital era (RIDE)

När samhället alltmer digitaliseras så samverkar människor på nya sätt. Vi hittar nya möjligheter, och möter samtidigt nya utmaningar. Det som tidigare varit stabilt ifrågasätts. Då behövs nya hållbara välfärdsinstitutioner.

Senaste nytt från LiU

En grupp människor med blommor och diplom.

Barnmedicinsk forskning får miljonstöd

Flera forskare vid Linköpings universitet får bidrag från Joanna Cocozzas stiftelse för barnmedicinsk forskning. Pengarna går till forskning om bland annat diabetes, hjärntumörer, psykisk hälsa och digitala interventioner.

Ryggtavlan på en man.

Större risk att politisk höger faller för konspirationsteorier

Personer som lutar politiskt åt höger faller lättare för konspirationsteorier. Men oavsett ideologi tenderar vi att godta påståenden som stryker oss själva medhårs. Det visar en doktorsavhandling från LiU.

En man knäböjer på en fotbollsplan och håller i en bit konstgräsmatta.

Konstgräs i nordiskt klimat – en fråga om hållbarhet

Fotbollsplaner med konstgräs är bättre ur ett hållbarhetsperspektiv jämfört med naturligt gräs – men bara under vissa förutsättningar. Det har forskare vid LiU visat i en ny studie där de jämfört de olika planernas miljöpåverkan.