¸ŁŔűĽ§

16 juni 2022

Norrköpings fond för forskning och utveckling ger medel till forskning om skolbarns läsning och läslust i samspel med en robot. 

A girl and a boy reading books in the library Fotograf: Tim Macpherson

I forskningsprojektet Lust att läsa ska motivationen och intresset för läsning undersökas bland elever i årskurs fyra. En av frågorna forskare inom pedagogik tillsammans med forskare inom kognition, interaktion och design söker svar på är: kan läslusten öka genom att eleverna får samspela med en social robot, en så kallad läsrobot?

Bakgrunden till projektet är att läsförmåga är avgörande för framgång i skolan, men barns och ungdomars intresse för läsning har minskat kraftigt. Det finns också stora skillnader i elevers möjligheter att hitta litteratur som intresserar dem. En läsrobot skulle kunna ha kunskap om många böcker, tillhandahålla dem enkelt och även ha en viss dialog om böckerna.

Projektet är ett samarbete mellan Susanne Severinsson och Linnéa Stenliden vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL) samt Mattias Arvola och Tom Ziemke vid Institutionen för datavetenskap (IDA). Forskarlaget samverkar med utbildningskontoret i Norrköpings kommun.

- Projektet är ett resultat av arbetet i LiU-nätverket AI, lärande och skola, säger Mattias Arvola vid Avdelningen för interaktiva och kognitiva system (HCS). Det knyter samman kognitionsvetenskap, sociala robotar, och interaktionsdesign från HCS vid IDA med specialpedagogik och pedagogiskt arbete från IBL.

Kontakt

Relaterat innehåll

Läs mer om forskningen vid IBL och IDA

Senaste nytt från LiU

En grupp människor med blommor och diplom.

Barnmedicinsk forskning får miljonstöd

Flera forskare vid Linköpings universitet får bidrag från Joanna Cocozzas stiftelse för barnmedicinsk forskning. Pengarna går till forskning om bland annat diabetes, hjärntumörer, psykisk hälsa och digitala interventioner.

Ryggtavlan pĂĄ en man.

Större risk att politisk höger faller för konspirationsteorier

Personer som lutar politiskt åt höger faller lättare för konspirationsteorier. Men oavsett ideologi tenderar vi att godta påståenden som stryker oss själva medhårs. Det visar en doktorsavhandling från LiU.

En man knäböjer på en fotbollsplan och håller i en bit konstgräsmatta.

Konstgräs i nordiskt klimat – en fråga om hållbarhet

Fotbollsplaner med konstgräs är bättre ur ett hållbarhetsperspektiv jämfört med naturligt gräs – men bara under vissa förutsättningar. Det har forskare vid LiU visat i en ny studie där de jämfört de olika planernas miljöpåverkan.