Förskollärare, lastbilschaufförer och sjuksköterskor är exempel på yrken där antingen kvinnor eller män dominerar. Tidigare forskning har visat att en segregerad arbetsmarknad, både vad gäller kön och etnicitet, kan leda till betydande socioekonomiska ojämlikheter.
När man tidigare undersökt de sociala nätverkens roll för segregation på arbetsmarknaden har man utgått ifrån vår tendens att knyta band med människor som liknar oss själva, så kallad homosocialitet. Förenklat innebär denna tes att arbetsmarknaden blir mer segregerad när vi anställer vänner och bekanta eftersom de liknar oss själva och därigenom även varandra.
Men den tidigare forskningen har förbisett en viktig sak, menar forskarna från Linköpings universitet och Ramon Llull University. Vanligtvis bygger kvinnor relationer till kvinnor, och män till män. Men, när en kvinna på en mansdominerad arbetsplats inte kan nätverka med andra kvinnor, bygger hon istället relationer till sina manliga arbetskamrater. När hon sedan byter jobb och flyttar från en arbetsplats till en annan, kommer det troligen vara manliga kollegor som följer i hennes spår.Peter Hedström Foto GunillaLundstrom
– Denna tidigare oidentifierade mekanism, som vi kallar den trojanska hästen, förutspår alltså att när en individ som är i minoritet lämnar en arbetsplats kommer denne sannolikt att följas av individer i majoritetsgruppen. Om en kvinna lämnar en mansdominerad arbetsplats och flyttar till en arbetsplats med många kvinnor leder det till en ökning av könssegregationen, men om män sedan följer i hennes spår blir slutresultatet oftast det motsatta, en minskad könssegregering, säger Peter Hedström, professor vid institutet för analytisk sociologi vid Linköpings universitet.
I likhet med legenden om den trojanska hästen så bär mekanismen alltså på något oväntat: hur rekrytering av en nyanställd kan öppna portarna för en annan kategori och därmed ändra sammansättning på en organisation på ett oväntat sätt.
För att testa om den trojanska mekanismen verkligen påverkar segregationen av arbetsmarknaden använde sig forskarna av unika registerdata som inkluderade information om alla individer som hade bott i Stockholmsregionen och alla arbetsplatser som fanns där under åren 2000–2017.
Forskarna hittade starka empiriska bevis för mekanismen och dess roll i könssegregeringen av arbetsmarknaden. Resultatet är en viktig pusselbit för att förstå segregationsprocesser och hur vi i framtiden kan styra dem i mer önskvärda riktningar.
– Arbetsplatser vill ofta anställa individer av det underrepresenterade könet. Våra resultat tyder på är att rekryterare som vill ändra könsfördelning på arbetsplatsen inte bara ska vara uppmärksamma på den anställdes kön utan också på könssammansättningen på arbetsplatsen som individen rekryteras från, säger Peter Hedström.
Artikel:
The Trojan-horse mechanism: How networks reduce gender segregation, M. Arvidsson, F. Collet, P. Hedström (2021). Science Advances.
DOI: 10.1126/sciadv.abf6730
