žŁÀûŒ§

04 april 2022

Den första februari genomfördes webbinariet ”Torkning och lagring av spannmål” med runt 150 deltagare. Webbinariet arrangerades i samverkan mellan Agtech 2030 och SmartAgri under namnet Smart Agtech inom ramen för kommunikationskonceptet Agroväst Gröna möten.

Silos för torkning.
Två silos för torkning. Foto: Tolefors.

Viktig kunskap för svenskt lantbruk

Forskning har visat att så mycket som 10% av alla livsmedel i världen förstörs genom bristfällig torkning och lagring. För den enskilde lantbrukaren står stora ekonomiska summor på spel om inte torkning och lagring fungerar. Torkning är extra viktigt i länder som Sverige där fukthalten på skördade produkter kan vara betydande. Behovet av kunskap kring kvalitet vid torkning av spannmål ökar också bland lantbrukarna.

– Det är väldigt viktigt med torkning, lagring och andra konserveringsmetoder för dagens lantbrukare. De behöver hålla koll på både tekniken och ekonomin och noga välja vad som är den bästa lösningen för varje enskild gårds behov och typ. Jag hör ofta att det finns ett behov av oberoende rådgivning, säger Per Frankelius, universitetslektor i företagsekonomi vid Linköpings universitet, och proccesledare för Agtech 2030.

Sammanfattningsvis

Webbinariet bjöd totalt nio talare inom olika områden och alla deltagarna bidrog med stort engagemang och mycket kommentarer som besvarades löpande och i chatten. Per Frankelius, som modererade seminariet, sammanfattade upplevelsen i slutet av dagen med tio ”Bullet Points”;
  1. Vi lever i en ny tid nu. I de uppkopplade systemens värld.
  2. Att väga är att veta. Lantbrukare har vägt i alla tider men dagens teknik erbjuder nya möjligheter.
  3. Prognosernas betydelse. Möjligheter i att kunna ta vara på de prognoser som finns och hitta indikatorer är under kraftig utveckling.
  4. Fossila alternativ. Ersätter diesel som varit central som energikälla för torkning.
  5. Helhetssynen är avgörande. Skördekapaciteten är alltid viktig men ofta är inte mottagningskapaciteten i tork och silo på gården i samma nivå – alla delar måste hänga ihop.
  6. AI kommer närmre. Nu kopplar vi ihop flera tork- och siloanläggningar på samma sätt som lantbruksmaskiner pratar med varandra. Ovanpå detta adderas förstås artificiell intelligens.
  7. Spårbarheten driver hållbarheten. Genom att dela information om hela värdekedjan kan vi argumentera för enskilda gårdars mervärden.
  8. Nya torkmetoder. RISE berättade om nio olika tekniker, ex: infraljudsteknik, IR- och mikrovågsteknik
  9. Torkteorin som grund. Kunskapen kring de biologiska processerna behöver öka än mer.
  10. Planlager och kalluftstorkar. Genom moderna högtrycksfläktar kan klassiska koncept få sin renässans.

Läs mer seminariet i sin helhet, och om respektive föreläsare.


Kontakt

Nyheter från Agtech 2030

Den första maskinen som anvÀndes för att analysera torkning med torr luft.

Nobelprisbelönad teknik torkar spannmål – utan värme

Nobelprisbelönad teknik används nu i svenskt lantbruk. På Hasta Gård har försök visat att spannmål kan torkas utan värme och med betydligt mindre energi. Forskningen bedrivs inom ett innovationsprojekt där bland annat Agtech Sweden vid LiU medverkar.

 Knud Nissen, Precision Farming Manager pÄ Yara.

Från sensorer till satelliter – 30 år med digital växtodling

Digital växtodling har enorm potential – men används fortfarande i liten skala. Knud Nissen, Precision Farming Manager på Yara, berättar om utvecklingen och hur lantbrukare kan börja enkelt.

Bild pÄ en event ute pÄ fÀlt.

Robotar, gröna lasrar och flygande traktorer på Vågerstaddagen

På Vågerstaddagen samlades lantbrukare för att se ny teknik i fält och ta del av aktuella projekt. Maskindemonstrationer och föredrag gav både inspiration och praktiska exempel.

Vinnväxt-initiativet Agtech 2030

Senaste nytt från LiU

Jendrik Seipp.

Forskning om nästa generations AI-planering får 15 miljoner

LiU-forskaren Jendrik Seipp har fått 15 miljoner kronor för att utveckla ett AI-planeringssystem som utnyttjar flerkärniga processorer för parallella beräkningar. Det skulle kunna leda till mer effektiv logistik och storskalig energioptimering.

Kvinna vid ett trÀd tittar in i kameran.

Pappersindustrin kan bli energismartare med ny mätmetod

Pappersindustrin slukar stora mängder energi. Men trots skärpta EU-krav på effektivisering har det inte funnits något sätt att jämföra energianvändning mellan olika företag. Nu presenterar forskare vid LiU i samarbete med Naturvårdsverket en lösning.

Forskare i labb.

Två nya masterprogram i världsledande materialvetenskap

Linköpings universitet är bland de främsta i världen på materialvetenskap. Hösten 2026 startar två nya masterprogram inom området. En mycket god arbetsmarknad väntar studenterna, både i industrin och akademin.