žŁÀûŒ§

28 september 2020

Den 1 oktober invigs centrum för medicinsk humaniora och bioetik vid Linköpings universitet. I fokus för invigningen står ett samtal om den pågående pandemin och betydelsen av forskning inom medicinsk humaniora och bioetik, forskning som kan bidra till att utveckla hälso- och sjukvården.

Fyrkantiga smÄ vÀggplattor i olika fÀrger och nyanser.

Centrum för medicinsk humaniora och bioetik (CMHB) är ett nytt forskningscentrum vid Linköpings universitet. Vid centrum möts forskare med bakgrunder i humaniora, samhällsvetenskap och medicin. Förhoppningen är att kunna lyfta fram bland annat relationella och kulturella dimensioner av medicin och vård.

Den 1 oktober inviger rektor Jan-Ingvar Jönsson Centrum för medicinsk humaniora och bioetik. Forskare med olika inriktningar möts då i samtal kring möjligheter och utmaningar för medicinsk humaniora och bioetik liksom kring covid-19. Bland annat kommer man diskutera medicinsk humaniora och digitalisering samt hur grupper i befolkningen drabbats olika av covid-19.

Invigningen är tänkt att få igång samtalet kring medicinsk humaniora och bioetik och pandemin som vi befinner oss i just nu är en utmaning som också medicinsk humaniora och bioetik arbetar med. Viktiga perspektiv här kan handla om hur patienter och vårdpersonal upplevt den akuta situationen i våras, liksom vård och behandling. Det kan också handla om etiska frågor som väckts i samband med pandemin, säger professor Kristin Zeiler, föreståndare för CMHB.

Forskning om prioriteringar i vården, normer och självbestämmande blir allt viktigare i och med att sjukvården ställs inför nya utmaningar. 
Lisa Guntram

Inom medicinsk humaniora betraktas vård och medicin som en kulturell företeelse och medicin, hälsa och sjukdom ses utifrån historiska, etiska, filosofiska, kulturella och sociala perspektiv.

– Forskning om prioriteringar i vården, normer och självbestämmande blir allt viktigare i och med att sjukvården ställs inför nya utmaningar, säger Lisa Guntram, universitetslektor och koordinator vid CMHB.

Under invigningen den 1 oktober kommer tre internationellt inbjudna gäster att diskutera utmaningarna och möjligheter inom medicinsk humaniora och bioetik. I det samtalet deltar professor Corinne Saunders vid universitetet i Durham, England, Klaus Høyer, professor vid Köpenhamns universitet samt Bjørn Hofmann, professor på NTNU och universitetet i Oslo.

I paneldebatten om covid-19 kommer tre forskare vid Linköpings universitet att mötas, Anna Bredström, universitetslektor vid avdelningen för migration, etnicitet och samhälle, Lauren E. La Fauci, biträdande universitetslektor vid Tema genus och professor Lars Sandman, professor vid avdelningen för samhälle och hälsa.

Centrum för medicinsk humaniora och bioetik samfinansieras av medicinska fakulteten, filosofiska fakulteten samt rektor.

Kontakt

Relaterat innehåll

Relaterat innehåll

En man stÄr utomhus pÄ en bro och talar inför flera personer.

Framtidens samhällsplanerare löser riktiga problem

På masterprogrammet Strategisk samhällsplanering får studenterna inte bara läsa om hur städer utvecklas. De får vara med och påverka på riktigt. Genom att jobba med verkliga fall på plats i Norrköping kan deras idéer bli verklighet.

Gravida kvinnor i ett rum.

Bättre vård av gravida i fokus för nytt forskningscentrum

Det ska inte spela roll var i landet en kvinna föder barn. Inte heller vilken bakgrund hon har. Nu startar ett nytt forskningscentrum som ska bidra till att vårdkedjan kring graviditet och förlossning blir mer jämlik och utgår från kvinnans behov.

LiU-forskare letar lösningar för lantbrukets klimatomställning

Att ställa om lantbruket för att minska klimat- och miljöpåverkan kan kosta pengar. Men det finns för lite data att ta välgrundade beslut på - både för banker och bönder. I ett nytt projekt vill forskare vid LiU hitta lösningar.

Senaste nytt från LiU

En man med skalligt huvud och svart skjorta.

Rymdpsykolog – då får inget skjutas upp

Han började läsa till civilingenjör men hoppade av. Istället blev det psykologprogrammet. Men något skavde fortfarande. Nu läser han till både psykolog och civilingenjör. Och en del av det är astronauten Marcus Wandts förtjänst.

En kvinna stÄr i snön framför ett batterilager.

Kampen om kraften – vem har rätt till vår el?

Vindkraftsparker reser sig som Eiffeltorn, serverhallar som slukar effekten i hela regioner och kommuner som känner sig som brickor i ett globalt spel. Tunga etableringar i Sverige skapar konflikter och frågan växer: vem har företräde till vår el?

En man och en kvinna skakar hand framför en staty.

Nytt AI-samarbete stärker regionen

Partnerskapsprogrammet inom AI Academy vid Linköpings universitet ska hjälpa företag och organisationer med kompetensutveckling för att använda AI på ett effektivt sätt. Först ut i den nya samarbetsformen är Länsförsäkringar Östgöta.