žŁÀûŒ§

17 mars 2023

Klimatkrisen gör att en del experter menar att även mer riskfyllda åtgärder nu måste undersökas. Ett sådant är att reglera solinstrålningen för att kyla ner jorden. Men hur tänker de som jobbar med den kontroversiella tekniken kring vetenskaplig osäkerhet och risker? Det ska ett nytt forskningsprojekt vid Linköpings universitet studera.

Solen och termometer som visar hög temperatur.
En akut klimatkris tvingar oss att överväga riskabla åtgärder, menar en del forskare. Fotograf: batuhan toker

Redan 2006 hÀvdade miljöforskaren och nobelpristagaren, Paul Crutzen, att det var dags att övervÀga Àven riskabla metoder mot klimatförÀndringarna. Han syftade dÄ pÄ försök att reglera solinstrÄlningen, sÄ kallad Solar radiation management, SRM.

Men idén Àr kontroversiell. Ett litet pilotprojekt i Sverige fick lÀggas ner redan pÄ planeringsstadiet 2021. Att försöka manipulera klimatet riskerar nÀmligen att ge oanade konsekvenser.

SRM tas alltmer pÄ allvar

Fortfarande finns SRM bara som rena tankeexperiment och i datamodeller. Men nu diskuteras det alltmer seriöst och Àven FN:s klimatpanel, IPCC, analyserar metoderna i sina rapporter. Det berÀttar Anders Hansson, bitrÀdande professor pÄ Tema MiljöförÀndring vid Linköpings universitet.

Anders Hansson.Anders Hansson. Foto Anna Nilsen Han Àr huvudansvarig för ett forskningsprojekt som under nÄgra Är ska följa det ledande programmet för modellering av SRM, kallat the Geoengineering Model Intercomparison Project. Linköpingsforskarna ska studera hur kunskap om reglering av solinstrÄlning skapas, hur forskarna hanterar den djupa osÀkerheten som omgÀrdar tekniken, dess roll i samhÀllet och hur de ser pÄ sin egen roll.

Linköpingsteamet ska ocksĂ„ granska hur FN:s klimatpanel förhĂ„ller sig till SRM. Projektet finansieras med fem miljoner kronor frĂ„n Energimyndighetens forskningsprogram ”MĂ€nniska, energisystem och samhĂ€lle” (MESAM). Ambitionen Ă€r Ă€ven att pĂ„ ett begripligt sĂ€tt berĂ€tta om den komplicerade frĂ„gan för resten av samhĂ€llet.

–Det fyller en viktig demokratisk funktion eftersom anvĂ€ndning av SRM kan pĂ„verka alla och all vĂ€xtlighet pĂ„ jorden, sĂ€ger Anders Hansson.

SvÄrt att förutsÀga följdverkningar

En tÀnkt metod Àr till exempel att föra ut svavelpartiklar i atmosfÀren för att mildra solinstrÄlningen, ungefÀr som sker vid ett vulkanutbrott. Problemet Àr att konsekvenserna Àr svÄra, eller omöjliga, att överblicka. HÀr Àr nÄgra möjliga problem:

‱ Olika vĂ€rldsdelar kan pĂ„verkas olika. Till exempel skulle monsuner i Sydostasien kunna rubbas kraftig samtidigt som Europa fĂ„r ett mer behagligt klimat.
‱ SRM kan minska drivkraften till att stĂ€lla om energisystemen och minska utslĂ€ppen av vĂ€xthusgaser. DĂ€rmed fortsĂ€tter till exempel försurningen av vĂ€rldshaven.
‱ Mindre solkraft och Ă€ndrat utseende pĂ„ himlen.
‱ Systemet mĂ„ste ev. hĂ„llas i gĂ„ng utan avbrott i Ă„rhundraden vilket stĂ€ller orimligt stora krav pĂ„ politisk stabilitet.
‱ SRM-tekniken skulle kunna anvĂ€ndas militĂ€rt.

MÄnga insatta forskare menar att man bara kan fÄ tillrÀcklig kunskap genom fullskaliga försök. Dilemmat Àr att det skulle kunna innebÀra att hela jorden utsÀtts för ett riskfyllt experiment, sÀger Anders Hansson.

Han driver forskningsprojektet tillsammans med Mathias Fridahl och Daniel Andersson pÄ Tema M.
SRM kan påverka alla och all växtlighet på jorden

Fler nyheter

Johan Niskanen, Ida Grundel och Kristina Trygg,

Över 63 miljoner i forskningsbidrag från Formas

Forskning om planering, återvinning och renovering inom byggsektorn får stora bidrag från det statliga forskningsrådet Formas. Sammanlagt får sju projekt dela på drygt 63 miljoner kronor.

Flod mellan berg.

Floder och bäckar frigör forntida kol till atmosfären

Vattendrag frigör markkol som kan vara tusentals år gammalt och släpper ut det i atmosfären. Resultaten går tvärtemot den rådande uppfattningen att det främst är kol från nyligen nedbrutet organiskt material som avges från vattendragen.

Kvinna som stÄr bredvid ett trÀd.

26 miljoner till forskning om miljö och hållbarhet

Fem projekt vid LiU får pengar när Familjen Kamprads stiftelse delar ut medel till forskning som kan bidra till bättre miljö och bättre livskvalitet för äldre. Projekten vid Linköpings universitet handlar mycket om hållbarhet.

Mer forskning

Senaste nytt från LiU

Jendrik Seipp.

Forskning om nästa generations AI-planering får 15 miljoner

LiU-forskaren Jendrik Seipp har fått 15 miljoner kronor för att utveckla ett AI-planeringssystem som utnyttjar flerkärniga processorer för parallella beräkningar. Det skulle kunna leda till mer effektiv logistik och storskalig energioptimering.

Kvinna vid ett trÀd tittar in i kameran.

Pappersindustrin kan bli energismartare med ny mätmetod

Pappersindustrin slukar stora mängder energi. Men trots skärpta EU-krav på effektivisering har det inte funnits något sätt att jämföra energianvändning mellan olika företag. Nu presenterar forskare vid LiU i samarbete med Naturvårdsverket en lösning.

Forskare i labb.

Två nya masterprogram i världsledande materialvetenskap

Linköpings universitet är bland de främsta i världen på materialvetenskap. Hösten 2026 startar två nya masterprogram inom området. En mycket god arbetsmarknad väntar studenterna, både i industrin och akademin.