žŁÀûŒ§

17 mars 2023

Klimatkrisen gör att en del experter menar att även mer riskfyllda åtgärder nu måste undersökas. Ett sådant är att reglera solinstrålningen för att kyla ner jorden. Men hur tänker de som jobbar med den kontroversiella tekniken kring vetenskaplig osäkerhet och risker? Det ska ett nytt forskningsprojekt vid Linköpings universitet studera.

Solen och termometer som visar hög temperatur. Fotograf: batuhan toker

Redan 2006 hÀvdade miljöforskaren och nobelpristagaren, Paul Crutzen, att det var dags att övervÀga Àven riskabla metoder mot klimatförÀndringarna. Han syftade dÄ pÄ försök att reglera solinstrÄlningen, sÄ kallad Solar radiation management, SRM.

Men idén Àr kontroversiell. Ett litet pilotprojekt i Sverige fick lÀggas ner redan pÄ planeringsstadiet 2021. Att försöka manipulera klimatet riskerar nÀmligen att ge oanade konsekvenser.

SRM tas alltmer pÄ allvar

Fortfarande finns SRM bara som rena tankeexperiment och i datamodeller. Men nu diskuteras det alltmer seriöst och Àven FN:s klimatpanel, IPCC, analyserar metoderna i sina rapporter. Det berÀttar Anders Hansson, bitrÀdande professor pÄ Tema MiljöförÀndring vid Linköpings universitet.

Anders Hansson.Anders Hansson. Foto Anna Nilsen Han Àr huvudansvarig för ett forskningsprojekt som under nÄgra Är ska följa det ledande programmet för modellering av SRM, kallat the Geoengineering Model Intercomparison Project. Linköpingsforskarna ska studera hur kunskap om reglering av solinstrÄlning skapas, hur forskarna hanterar den djupa osÀkerheten som omgÀrdar tekniken, dess roll i samhÀllet och hur de ser pÄ sin egen roll.

Linköpingsteamet ska ocksĂ„ granska hur FN:s klimatpanel förhĂ„ller sig till SRM. Projektet finansieras med fem miljoner kronor frĂ„n Energimyndighetens forskningsprogram ”MĂ€nniska, energisystem och samhĂ€lle” (MESAM). Ambitionen Ă€r Ă€ven att pĂ„ ett begripligt sĂ€tt berĂ€tta om den komplicerade frĂ„gan för resten av samhĂ€llet.

–Det fyller en viktig demokratisk funktion eftersom anvĂ€ndning av SRM kan pĂ„verka alla och all vĂ€xtlighet pĂ„ jorden, sĂ€ger Anders Hansson.

SvÄrt att förutsÀga följdverkningar

En tÀnkt metod Àr till exempel att föra ut svavelpartiklar i atmosfÀren för att mildra solinstrÄlningen, ungefÀr som sker vid ett vulkanutbrott. Problemet Àr att konsekvenserna Àr svÄra, eller omöjliga, att överblicka. HÀr Àr nÄgra möjliga problem:

‱ Olika vĂ€rldsdelar kan pĂ„verkas olika. Till exempel skulle monsuner i Sydostasien kunna rubbas kraftig samtidigt som Europa fĂ„r ett mer behagligt klimat.
‱ SRM kan minska drivkraften till att stĂ€lla om energisystemen och minska utslĂ€ppen av vĂ€xthusgaser. DĂ€rmed fortsĂ€tter till exempel försurningen av vĂ€rldshaven.
‱ Mindre solkraft och Ă€ndrat utseende pĂ„ himlen.
‱ Systemet mĂ„ste ev. hĂ„llas i gĂ„ng utan avbrott i Ă„rhundraden vilket stĂ€ller orimligt stora krav pĂ„ politisk stabilitet.
‱ SRM-tekniken skulle kunna anvĂ€ndas militĂ€rt.

MÄnga insatta forskare menar att man bara kan fÄ tillrÀcklig kunskap genom fullskaliga försök. Dilemmat Àr att det skulle kunna innebÀra att hela jorden utsÀtts för ett riskfyllt experiment, sÀger Anders Hansson.

Han driver forskningsprojektet tillsammans med Mathias Fridahl och Daniel Andersson pÄ Tema M.
SRM kan påverka alla och all växtlighet på jorden

Fler nyheter

En person som lagar mat över öppen eld.

Sex miljoner till LiU-forskning om luftföroreningar

Joyanto Routh har fått nära 6 miljoner kronor från Formas för forskning om luftföroreningar, hälsorisker och klimatanpassade lösningar i Sverige och Indien.

LiU-forskare letar lösningar för lantbrukets klimatomställning

Att ställa om lantbruket för att minska klimat- och miljöpåverkan kan kosta pengar. Men det finns för lite data att ta välgrundade beslut på - både för banker och bönder. I ett nytt projekt vill forskare vid LiU hitta lösningar.

Drönare flyger över ett landskap

LiU startar nytt program – teknik möter natur och samhällsnytta

Hösten 2026 lanserar Linköpings universitet ett nytt kandidatprogram i naturgeografi. Utbildningen kombinerar naturvetenskaplig förståelse med tekniska färdigheter inom GIS och fjärranalys – och är utformad i nära samarbete med branschen.

Mer forskning

Senaste nytt från LiU

En kvinna stÄr i ett laboratorium och bÀr en blÄ skjorta.

LiU-professor blir Vetenskapsrådets nya huvudsekreterare

Professor Ulrika Ådén har utsetts till Vetenskapsrådets nya huvudsekreterare för medicin och hälsa. I sin nya roll vill hon arbeta för internationell samverkan och ett starkare genomslag av forskning i samhället.

Drönare och pilot.

EU-miljoner till kunskapsnavet för jordbrukets digitalisering

Kunskapsnavet för jordbrukets digitalisering vid Linköpings universitet har beviljats ytterligare 37 miljoner kronor i EU-stöd via Jordbruksverket. Det nya bidraget innebär att navet nu har säkrat totalt 70 miljoner kronor för perioden 2024–2028.

NÄgra mÀn stÄr bredvid varandra framför en svart tavla.

Forskare efterliknar hjärtmuskelceller med ledande plast

För första gången har forskare lyckats efterlikna jonsignaleringen hos hjärtmuskelceller på konstgjord väg. För att lyckas har LiU-forskarna använt organisk elektronik baserad på ledande plaster. Fynden öppnar bland annat för nya typer av implantat.