25 juni 2019

Hittills har produktionsökning av biogas varit förknippat med en rad problem. Luka Šafarič vid Linköpings universitet har undersökt problemet med att rötslam tjocknar i biogasreaktorn. Hans avhandling visar att vilket organiskt material man matar in i reaktorn påverkar rötslammets tjocklek och i förlängningen effektiviteten.

Bio Gas Installation on a farm processing Cow DungVissa biogasreaktorer har problem med omrörning. Foto CreativeNature_nlDet var oklart varför vissa biogasreaktorer hade problem med omrörning av rötvätskor och varför tjockleken, viskositeten, ökar. Eftersom detta minskar effektiviteten i biogasprocessen ville jag ta reda på varför, säger Luka Šafarič, nybliven doktor vid Linköpings universitet.

Vägen till att öka produktionen av biogas går bland annat via substrat, det vill säga de organiska material som rötas i processen. Genom att introducera nya substrat och att öka inmatningen av substraten i biogasreaktorerna kan biogasproduktionen öka.

Försök med nya substrat och ökad inmatning har dock lett till problem, bland annat att rötvätskorna ibland blir mer trögflytande och svårare att blandas om i biogasreaktorn.

Luka Šafarič har i sin doktorsavhandling undersökt förhållandet mellan substrat, mikroorganismer och deras metabolism samt rötslams flödesegenskaper.

Genom två studier har han undersökt problemet med att rötslam tjocknar i biogasreaktorn.

I den första studien, som hade fokus på substrat, tog han prover från olika reaktorer med olika typer av substrat, som avloppsslam, matavfall och jordbruksavfall, och blandningar av olika substrat (samrötning) och jämförde vätskornas tjocklek. I den andra studien låg fokus på mikroorganismerna och i vilken utsträckning deras metabolism inverkade på rötvätskorna.

Resultaten visade att vilket substrat man väljer har stor betydelse för rötvätskornas flödesegenskaper och att detta leder till stora skillnader i behov av omrörningskraft och omrörningseffektivitet. Störst tröghet vid omrörning gav oftast rötning av matavfall och lägst tröghet gav avfall från pappersbruk och samrötning av olika substrat under ökad temperatur (termofil process).

Avhandlingen visar att man borde överväga hur ett nytt substrat påverkar flödesegenskaper utöver de direkta effekterna på biogasprocessen. Då kan man anpassa reaktorn för just det substratet eller utvärdera om man behöver förbehandla det för att få en hög produktion och stabil process.

Avhandling: (2019), Luka Šafarič. DOI:


Kontakt

Senaste nytt från LiU

Jendrik Seipp.

Forskning om nästa generations AI-planering får 15 miljoner

LiU-forskaren Jendrik Seipp har fått 15 miljoner kronor för att utveckla ett AI-planeringssystem som utnyttjar flerkärniga processorer för parallella beräkningar. Det skulle kunna leda till mer effektiv logistik och storskalig energioptimering.

Kvinna vid ett träd tittar in i kameran.

Pappersindustrin kan bli energismartare med ny mätmetod

Pappersindustrin slukar stora mängder energi. Men trots skärpta EU-krav på effektivisering har det inte funnits något sätt att jämföra energianvändning mellan olika företag. Nu presenterar forskare vid LiU i samarbete med Naturvårdsverket en lösning.

Forskare i labb.

Två nya masterprogram i världsledande materialvetenskap

Linköpings universitet är bland de främsta i världen på materialvetenskap. Hösten 2026 startar två nya masterprogram inom området. En mycket god arbetsmarknad väntar studenterna, både i industrin och akademin.