När klimatet förändras krävs det att samhället ställer om och anpassar sig till förväntade effekter. Olika litteratur beskriver processer för omställning, men beskrivningen av hur denna omställning skulle kunna gå till varierar. Gemensamt för mycket av litteraturen är dock att staden ses som utgångspunkten för hur förändringen skulle kunna göras.
Forskarna vid Linköpings universitet tyckte sig se en lucka i litteraturen om klimatomställning, en genomgång av kunskapens roll saknades. Att det är tydligt vad som menas när man talar om kunskap är viktigt eftersom denna ges stor betydelse när städer försöker klimatanpassa.
– I städers omställning får kunskap väldigt olika roll, det visar den systematiska genomgång vi gjort av litteraturen. Detta är viktigt att veta för de som använder litteraturen, exempelvis samordnare för omställning i kommuner, regioner och företag samt forskare. Då kan alla få mer realistiska förväntningar på vad forskningen kan bidra med samt se fler sätt som forskningen kan bidra på, säger Mattias Hjerpe, universitetslektor som forskar om städers klimatomställning vid Tema Miljö, Linköpings universitet.
I en vetenskaplig artikel, som publicerats i tidskriften Current Opinion on Environmental Sustainability, visar Mattias Hjerpe tillsammans med forskarkollegorna Erik Glaas och Paul Fenton från Linköpings universitet vilken betydelse kunskap tillskrivs inom olika typer av litteratur som behandlar omställning mot fossilfria och klimatrobusta städer.
Resultaten visar att kunskap ges fem roller inom de olika typerna av litteratur:
• Som en motor som driver omställningsprocessen, det vill säga forskare organiserar själva processen och bidrar med kunskap som för processen framåt.
• Som en utomstående konsult som levererar underlag för beslut om omställning på beställning från beslutsfattarna.
• Som en befriare som sätter igång omställning, det vill säga kunskap om att en annan ordning är möjlig.
• Som en ledstjärna som vägleder omställning, det vill säga en forskningsbaserad princip för hur samhället borde organiseras.
• Som en tillfällig kommitté som motiverar omställning, det vill säga att forskare som råkar befinna sig i närheten är med för att legitimera processen.
Genom att skilja mellan olika sorters kunskap för omställning hoppas forskarna bland annat kunna underlätta framtida forskningsanalyser.
– Till exempel kan man underlätta för kommunledningar att precisera hur forskningen och forskare skall involveras i deras stads omställningsprocess, säger Mattias Hjerpe.
Artikel:
Hjerpe, M, Glaas, E and Fenton, P. Current Opinion in Environmental Sustainability 2017, 29:26–31
https://doi.org/10.1016/j.cosust.2017.10.002
