žŁÀûŒ§

03 april 2020

Intresset var enormt för det seminarium om covid-19 och klimatförändringar som forskningsprogrammet Mistra Geopolitics anordnade. Närmre tusen personer ville veta mer om hur pandemin påverkar klimatarbetet.

Under rådande omständigheter hölls mötet via webben, vilket gjorde att det också lockade deltagare från hela världen. Björn-Ola Linnér, programchef för Mistra Geopolitics och klimatforskare vid Linköpings universitet, är glad för uppslutningen. Foto David Brohede

- Covid-19 kan bli tungan på vågen för klimatet. Antingen ser vi en större egoistisk slutenhet och en koldioxidstinn återhämtning. Eller en generositetens geopolitik och ett gyllene tillfälle för en omställning mot grönare, hälsosammare och mer motståndskraftiga samhällen, säger han.

Covid-19 har inneburit förändringar för hela samhället, så även för miljöarbetet. I år skulle flera viktiga internationella miljömöten äga rum, av vilka vissas framtid ännu är oviss, andra har ställts in.

Victor Galaz, forskare och föreståndare för Stockholm Resilience Center, beskrev coronakrisen som ett 100-meterslopp och klimatarbetet som ett maraton.

- Vi måste springa båda samtidigt.

Webinariet finns att titta på i efterhand.

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Kvinna i kontorsmiljö.

Biogen koldioxid kan bli en resurs när biogasen ökar

Vid tillverkning och rening av biogas frigörs koldioxid, som är en klimatpåverkande växthusgas. Men LiU-forskning visar att koldioxid har flera användningsområden och kan bli en viktig resurs i omställningen till ett cirkulärt energisystem.

En nÀrbild av en metallstruktur med mÄnga ledningar.

Nytt centrum ska stärka Sverige i kvantkapplöpningen

I ett gemensamt initiativ går nu sex svenska lärosäten samman för att bilda Swedish Center for Quantum Technology, ett nationellt centrum för forskning, innovation, utbildning och kapacitetsbyggande inom kvantteknologi.

En man med glasögon stÄr framför en röd vÀgg.

Med moralekonomiska glasögon genom historien

När en kris uppstår väcks ofta en humanitär vilja att hjälpa till. Men vad händer när känslor styr och kunskap saknas? Norbert Götz, professor i modern historia, har forskat om den humanitära hjälpens villkor.