- Vi har ett stort arbete framför oss i att anpassa Sverige till ett förändrat klimat. Rådet får en central roll i att se till att politiken, myndigheter och kommuner fattar välgrundade och väl avvägda beslut, kommenterar miljöminister Karolina Skog det nya rådet på regeringskansliets hemsida.
Rådets ska följa och utvärdera arbetet med klimatanpassning. Rådet ansvarar också för att vart femte år besluta om en rapport som bland annat innehåller förslag på inriktning och prioritering av anpassningsåtgärder.
Hur kommer det sig att du fått uppdraget att bli en regeringsexpert på svensk klimatanpassning?
- Rådet ska ha en bred kunskap och kompetens kring klimatanpassning. Jag forskar om klimatanpassning sedan fjorton år tillbaka och har bland annat riktat in mig på hur kommuner hanterar konsekvenserna av klimatförändringar, säger Sofie Storbjörk, forskare och docent på Tema miljöförändring och knuten till Centrum för klimatpolitisk forskning, CSPR.
Dina studier har visat att kommunerna vanligtvis agerar från fall till fall och väljer tekniskt fix som lösningar på problem.
- Det har ofta varit akuta händelser, till exempel när skyfall leder till översvämningar, som får kommunerna att ta upp klimatanpassningen på agendan. Men det krävs att långsiktiga, genomtänkta strategier får genomslag i olika sektorers verksamheter och hos olika aktörer.
För svensk del har den här sommaren inneburit extrem värme, torka, sinande brunnar och rejäla skyfall. Borde inte kommunerna tänka annorlunda nu, när klimatriskerna blivit allt mer uppenbara?
- Jo, men vi ser också tydligt att det inte räcker med att uppmärksamma frågan och ta fram utredningar och planer. De måste också implementeras i praktiken. Arbetet med klimatanpassningarna är inget enkelt vi kan ”bocka av”. Det måste ske kontinuerligt över tid. Flera kommuner börjar också inse värdet av ett mångfunktionellt perspektiv.
Mångfunktionellt perspektiv?
- Det innebär man genomför anpassningslösningar som också fyller andra funktioner. Ett exempel är hantering av dagvattnet, som blivit ett problem i förtätade städer med allt fler hårdgjorda ytor. Vid skyfall kan man leda vattnet till områden som till vadags används för lek och rekreation. Det finns också kommuner som pratar om att anlägga konstgjorda arkipelager som kustskydd för stigande havsnivåer samtidigt som de tillgängliggör kustområden brett för människor. Det finns flera sådana lösningar, med det är ett stort jobb att planera och genomföra dem.
Du har påpekat att det finns ett och annat som kastar sten i maskineriet. Vilka slags stenar menar du då?
- Det skiftar. Men man måste inse att det finns intressekonflikter. Ett tydligt exempel är kommunernas ambitioner att låta bygga attraktiva vattennära bostäder – det rimmar illa med riskerna för översvämningar, ras eller bortspolade stränder.
- Och klimatanpassningar kostar pengar. Det är enklare att lägga budgetpengarna på enskilda projekt i närtid än satsa på långsiktiga och klimatrobusta investeringar.
Vad ser du som det viktigaste i arbetet med klimatanpassningen?
- Det krävs breda grepp och man måste få med olika perspektiv. Man måste tänka på hela planeringskedjan och följa upp beslut. Det är en sak att sätta upp mål, praktiken blir ofta en annan. Det är viktigt att förstå vilka de kommande förutsättningarna blir. Tar vi inte investeringarna nu, skjuter vi bara problemen på framtiden. Förr eller senare kommer konsekvenserna av klimatförändringarna att ställas på sin spets.
Foto: Översvämning i Mörrum 2018. Istock/Relmphoto
