žŁÀûŒ§

19 november 2018

Vad innebär digitalt utanförskap och hur kan biblioteken arbeta för att minska det? De frågorna ska tre forskare vid LiU besvara i ett forskningsprojekt som sträcker sig över två och ett halvt år.

Digital inkludering granskas

Tillsammans med Marina S Gustafsson, postdoktor, och Johanna Sefyrin, universitetslektor, har projektledaren professor Elin Wihlborg fått knappt en miljon kronor för projektet Ett digitalt Norrköping för alla. Pengarna kommer från Norrköpings fond för forskning och utveckling och beslutet togs av kommunstyrelsen i slutet av maj.

De tre forskarna, samtliga verksamma vid Institutionen för industriell och ekonomisk utveckling (IEI), ska kartlägga och analysera vad så kallat digitalt utanförskap innebär.

- Även välutbildade medåldersmän kan köra fast framför datorn. Och även en tekniker på ett dataföretag kan ha svårt att hitta rätt information på nätet. Särskilt ser vi det kring offentliga och kommunala digitala tjänster som är särskilt viktiga, säger Elin Wihlborg.

- Digitaliseringen skapar nya former av komplexitet och påverkar egentligen alla grupper i samhället.

Bibliotekariens nya uppgifter

På flera sätt har folkbiblioteken en central roll för att öka delaktigheten i samhället. Det gäller till exempel allmän samhällsinformation, men också digitalisering där bibliotekslagen säger att biblioteken ska verka för ökad digital delaktighet. Det innebär både att tillhandahålla datorer och att ge praktisk hjälp och utbildning till användarna.

Forskarna ska undersöka hur biblioteken redan i dag arbetar för digital inkludering och hur personalens kompetens kan höjas för att ytterligare förbättra det arbetet.

- Det ställer i sin tur flera andra intressanta frågor. Var går egentligen gränsen för vad det innebär att vara bibliotekarie? Vilken kompetens ska de ha? En del vill hellre tala om bibliotekspersonal som har bredare och delvis nya arbetsuppgifter, säger Elin Wihlborg.

Projektperioden sträcker sig från 1 juli i år till 31 december 2020.

Utöver detta projekt beviljade forskningsfonden anslag till ytterligare fyra projekt som drivs av forskare vid Linköpings universitet. Den totala bidragssumman är 5,8 miljoner kronor.

Kontakt

Läs mer

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Murat Mirata, universitetslektor, och Marianna Lena Kambanou, bitrÀdande universitetslektor, utanför A-huset.

LiU-forskare: Stora möjligheter till ökad resurseffektivitet

Behovet av att få mer kunskap och erfarenhet av implementering av industriell symbios i Europa ledde till EU-projektet Coralis – nu är det avslutat. Forskare från LiU har ansvarat för två av dess huvudområden: utbildning och forskning inom ledning.

en man och en kvinna med frack och festklÀnning

Paret som var med från början förklarar LiU:s framgång

LiU gav dem först möjligheten att leva tillsammans. Sen fick de möjligheten att utvecklas och göra sina karriärer. Karin Fälth Magnusson och Karl-Eric Magnusson har sett LiU växa och lyckas.

Per Frankelius och Karolina Muhrman stÄr framför en skÀrm och förelÀser.

I Smaklabbet möts idéer om framtidens mat

Smarta traktorer som harvar och drönare som hittar ogräs. I takt med klimatförändringarna utmanas matproduktionen. Hur kan tekniken hjälpa oss, och hur kommer maten att smaka? I Smaklabbet utforskas framtidens livsmedel.