28 oktober 2020

Årets kommunuppsats utreder regleringar beträffande vinstsyfte i kommunala bolag. I uppsatsen diskuteras även tänkbara alternativ till kommunala bolag. Ett relevant ämne och en gedigen undersökning som ledde hela vägen till vinst i CKS uppsatstävling 2020.

Bild på en vinstkurva

Uppsatsen ”Ny lagstiftning för kommunala bolag med vinstsyfte?” är skriven av Johanna Wistrand på masterprogrammet i Affärsjuridik. I uppsatsen diskuteras regleringar med avseende på vinstsyfte för kommunala bolag, en bolagsform som regleras av aktiebolagslagen och kommunallagen. Diskussionen tar sin utgångspunkt i hur dessa två lagar förhåller sig till varandra.

Uppsatsen gör det tydligt att det finns konflikter mellan de två lagarna, då den ena säger att kommunala bolag ska drivas i vinstsyfte och den andra hävdar kommunalrättsliga principer som innebär att ett bolag inte ska bedrivas med det primära syftet att ge vinst. Genom analys av lagtexter och intervjuer av verksamma kommunjurister har författaren undersökt hur konflikterna och relationerna mellan principerna för dessa lagar uppfattas.

I uppsatsen reflekterar Johanna Wistrand även över tänkbara alternativ till kommunala aktiebolag som kan utgöra former för kommuner att bedriva sina befintliga verksamheter i.Porträttbild på Johanna Wistrand, affärsjuriststudentJohanna Wistrand, vinnare i CKS uppsatstävling 2020

Med utgångspunkt i att majoriteten av Sveriges kommuner äger aktiebolag är det här en högst kommunstrategiskt relevant uppsats som för ett tydligt resonemang. Uppsatsens syfte, att utreda regleringarna beträffande vinstsyfte för kommunala aktiebolag, är en fråga som CKS styrelse anser är mycket angelägen. Med den motiveringen har styrelsen utsett ”Ny lagstiftning för kommunala bolag med vinstsyfte?” till årets kommunuppsats 2020.

Johanna Wistrand belönas med 20 000 kronor och uppsatsen kommer att tryckas samt publiceras i CKS rapportserie.

Kontakt

Fler nyheter från CKS

Mindre kommuner ska stärka välfärden genom fördjupad samverkan

Att leverera välfärd har blivit en allt större utmaning för många kommuner. Genom statligt bidrag och forskningsstöd ska Dalslands kommuner nu fördjupa sin samverkan och därigenom stärka förmågan att möta välfärdens utmaningar.

Valentin Polishchuk.

Miljonstöd till forskningsprojekt som stärker Norrköping och universitetet

Tre projekt vid Campus Norrköping får 3,9 miljoner kronor från Norrköpings fond för forskning och utveckling för att stärka lokal samhällsutveckling och universitetets forskningsmiljö.

Två kvinnor och en man står vid ett runt bord

Höga ambitioner i stora kommuners klimatstrategier

Svenska kommuner har höga klimatambitioner och målen ofta är högt satta. Men vägen dit varierar. Det visar en ny rapport från rapport från forskare vid CKS. Studien lyfter bland annat fram vikten av lokalt engagemang och kapacitet.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Jendrik Seipp.

Forskning om nästa generations AI-planering får 15 miljoner

LiU-forskaren Jendrik Seipp har fått 15 miljoner kronor för att utveckla ett AI-planeringssystem som utnyttjar flerkärniga processorer för parallella beräkningar. Det skulle kunna leda till mer effektiv logistik och storskalig energioptimering.

Kvinna vid ett träd tittar in i kameran.

Pappersindustrin kan bli energismartare med ny mätmetod

Pappersindustrin slukar stora mängder energi. Men trots skärpta EU-krav på effektivisering har det inte funnits något sätt att jämföra energianvändning mellan olika företag. Nu presenterar forskare vid LiU i samarbete med Naturvårdsverket en lösning.

Forskare i labb.

Två nya masterprogram i världsledande materialvetenskap

Linköpings universitet är bland de främsta i världen på materialvetenskap. Hösten 2026 startar två nya masterprogram inom området. En mycket god arbetsmarknad väntar studenterna, både i industrin och akademin.