28 oktober 2020

Årets kommunuppsats utreder regleringar beträffande vinstsyfte i kommunala bolag. I uppsatsen diskuteras även tänkbara alternativ till kommunala bolag. Ett relevant ämne och en gedigen undersökning som ledde hela vägen till vinst i CKS uppsatstävling 2020.

Bild på en vinstkurva

Uppsatsen ”Ny lagstiftning för kommunala bolag med vinstsyfte?” är skriven av Johanna Wistrand på masterprogrammet i Affärsjuridik. I uppsatsen diskuteras regleringar med avseende på vinstsyfte för kommunala bolag, en bolagsform som regleras av aktiebolagslagen och kommunallagen. Diskussionen tar sin utgångspunkt i hur dessa två lagar förhåller sig till varandra.

Uppsatsen gör det tydligt att det finns konflikter mellan de två lagarna, då den ena säger att kommunala bolag ska drivas i vinstsyfte och den andra hävdar kommunalrättsliga principer som innebär att ett bolag inte ska bedrivas med det primära syftet att ge vinst. Genom analys av lagtexter och intervjuer av verksamma kommunjurister har författaren undersökt hur konflikterna och relationerna mellan principerna för dessa lagar uppfattas.

I uppsatsen reflekterar Johanna Wistrand även över tänkbara alternativ till kommunala aktiebolag som kan utgöra former för kommuner att bedriva sina befintliga verksamheter i.Porträttbild på Johanna Wistrand, affärsjuriststudentJohanna Wistrand, vinnare i CKS uppsatstävling 2020

Med utgångspunkt i att majoriteten av Sveriges kommuner äger aktiebolag är det här en högst kommunstrategiskt relevant uppsats som för ett tydligt resonemang. Uppsatsens syfte, att utreda regleringarna beträffande vinstsyfte för kommunala aktiebolag, är en fråga som CKS styrelse anser är mycket angelägen. Med den motiveringen har styrelsen utsett ”Ny lagstiftning för kommunala bolag med vinstsyfte?” till årets kommunuppsats 2020.

Johanna Wistrand belönas med 20 000 kronor och uppsatsen kommer att tryckas samt publiceras i CKS rapportserie.

Kontakt

Fler nyheter från CKS

En grupp människor som går längs en gata bredvid en tågstation.

Smidigare resor på landsbygden: nytt projekt får forskningsmedel

På landsbygden är det inte alltid möjligt att resa kollektivt hela vägen. Nu ska forskare studera hur olika aktörer tillsammans kan planera bytespunkter och anslutningar som gör det smidigare att resa från dörr till dörr.

Några kvinnor som går på en trottoar.

Varför inte planera för en krympande befolkning?

Få regioner och kommuner har en långsiktig planering för att anpassa sig till befolkningsminskningen. I en ny studie söker forskarna svar på varför och hittar flera förklaringar.

Två händer.

Så samverkar kommuner med civilsamhället för att bryta äldres ensamhet

Ofrivillig ensamhet bland äldre är en växande välfärdsutmaning som kommunerna har svårt att hantera själva, och därför är civilsamhället avgörande. Ny forskning visar att kommuner antar olika roller när de samverkar med ideella krafter.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En kvinna står i snön framför ett batterilager.

Kampen om kraften – vem har rätt till vår el?

Vindkraftsparker reser sig som Eiffeltorn, serverhallar som slukar effekten i hela regioner och kommuner som känner sig som brickor i ett globalt spel. Tunga etableringar i Sverige skapar konflikter och frågan växer: vem har företräde till vår el?

En man och en kvinna skakar hand framför en staty.

Nytt AI-samarbete stärker regionen

Partnerskapsprogrammet inom AI Academy vid Linköpings universitet ska hjälpa företag och organisationer med kompetensutveckling för att använda AI på ett effektivt sätt. Först ut i den nya samarbetsformen är Länsförsäkringar Östgöta.

En grupp människor står på ett trädäck.

Molekylärmedicinsk forskning får långsiktig finansiering

Wallenberg centrum för molekylär medicin (WCMM) vid LiU får nu förlängd finansiering fram till år 2039 från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Det gör det möjligt att bygga vidare på tio års framgångar och rekrytera nya forskande läkare.