žŁÀûŒ§

12 juni 2025

Svenska kommuner har höga klimatambitioner och målen ofta är högt satta. Men vägen dit varierar. Det visar en ny rapport från rapport från Centrum för kommunstrategiska studier, CKS. 

TvÄ kvinnor och en man stÄr vid ett runt bord
Brita Hermelin, Sara Gustafsson och Niklas Hamström har stöttat Linköpings kommun i arbetet med att upprätta ett klimatråd. Fotograf: Linköpings kommun/Elisabeth Askefalk

Författarna Niklas Hamberg, Brita Hermelin och Sara Gustafsson har granskat 17 stora svenska kommuners klimatstrategier, samt gjort en djupare analys av tre av dessa kommuner (Uppsala, Linköping och Umeå).

Samtidigt som strategierna har ambitioner att uppnå klimatmål som sätts upp internationellt och nationellt varierar strategiernas utformning vad gäller detaljnivå och vilka lösningar man betonar. Vanliga tematiska områden som pekas ut inom klimatstrategierna omfattar energiproduktion, transport och målsättningar för att stödja cirkulära system.

Strategierna pekar på olika verktyg som kommunerna kan nyttja för sitt klimatarbete och som kopplar till olika nivåer för rådighet. Man har hög rådighet i sin roll som verksamhetsutövare inom upphandling, förvaltning av tillgångar, projekt inom bygg och anläggning, samt organisering av arbetet inom exempelvis utbildning och omsorg.

Rapporten ”Lokala strategier för klimatomställning – en studie av de stora kommunernas perspektiv” är skriven av Niklas Hamström, masterstudent på Linköpings universitet, Brita Hermelin, professor i kulturgeografi på CKS och Sara Gustafsson, professor i industriell miljöteknik och miljömanagement vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, IEI, Linköpings universitet.


Presentation

Hör Brita Hermelin berÀtta mer om rapportens innehÄll, syfte och slutsatser.

Kontakt

Relaterat innehåll

Fler nyheter från CKS

Mindre kommuner ska stärka välfärden genom fördjupad samverkan

Att leverera välfärd har blivit en allt större utmaning för många kommuner. Genom statligt bidrag och forskningsstöd ska Dalslands kommuner nu fördjupa sin samverkan och därigenom stärka förmågan att möta välfärdens utmaningar.

Valentin Polishchuk.

Miljonstöd till forskningsprojekt som stärker Norrköping och universitetet

Tre projekt vid Campus Norrköping får 3,9 miljoner kronor från Norrköpings fond för forskning och utveckling för att stärka lokal samhällsutveckling och universitetets forskningsmiljö.

en kille och hans hund ligger och vilar pÄ en grÀsmatta

Kommuner och regioner visar intresse för planering bortom tillväxt

Kommuner som flyttar fokus från tillväxt till människors välbefinnande bidrar till ett nytänkande som kan leda till hållbar utveckling i kommunerna. Det visar en ny rapport från Centrum för kommunstrategiska studier, CKS.

Senaste nytt från LiU

Jendrik Seipp.

Forskning om nästa generations AI-planering får 15 miljoner

LiU-forskaren Jendrik Seipp har fått 15 miljoner kronor för att utveckla ett AI-planeringssystem som utnyttjar flerkärniga processorer för parallella beräkningar. Det skulle kunna leda till mer effektiv logistik och storskalig energioptimering.

Kvinna vid ett trÀd tittar in i kameran.

Pappersindustrin kan bli energismartare med ny mätmetod

Pappersindustrin slukar stora mängder energi. Men trots skärpta EU-krav på effektivisering har det inte funnits något sätt att jämföra energianvändning mellan olika företag. Nu presenterar forskare vid LiU i samarbete med Naturvårdsverket en lösning.

Forskare i labb.

Två nya masterprogram i världsledande materialvetenskap

Linköpings universitet är bland de främsta i världen på materialvetenskap. Hösten 2026 startar två nya masterprogram inom området. En mycket god arbetsmarknad väntar studenterna, både i industrin och akademin.