12 juni 2025

Svenska kommuner har höga klimatambitioner och målen ofta är högt satta. Men vägen dit varierar. Det visar en ny rapport från rapport från Centrum för kommunstrategiska studier, CKS. 

Två kvinnor och en man står vid ett runt bord Fotograf: Linköpings kommun/Elisabeth Askefalk
Brita Hermelin, Sara Gustafsson och Niklas Hamström har stöttat Linköpings kommun i arbetet med att upprätta ett klimatråd.

Författarna Niklas Hamberg, Brita Hermelin och Sara Gustafsson har granskat 17 stora svenska kommuners klimatstrategier, samt gjort en djupare analys av tre av dessa kommuner (Uppsala, Linköping och Umeå).

Samtidigt som strategierna har ambitioner att uppnå klimatmål som sätts upp internationellt och nationellt varierar strategiernas utformning vad gäller detaljnivå och vilka lösningar man betonar. Vanliga tematiska områden som pekas ut inom klimatstrategierna omfattar energiproduktion, transport och målsättningar för att stödja cirkulära system.

Strategierna pekar på olika verktyg som kommunerna kan nyttja för sitt klimatarbete och som kopplar till olika nivåer för rådighet. Man har hög rådighet i sin roll som verksamhetsutövare inom upphandling, förvaltning av tillgångar, projekt inom bygg och anläggning, samt organisering av arbetet inom exempelvis utbildning och omsorg.

Rapporten ”Lokala strategier för klimatomställning – en studie av de stora kommunernas perspektiv” är skriven av Niklas Hamström, masterstudent på Linköpings universitet, Brita Hermelin, professor i kulturgeografi på CKS och Sara Gustafsson, professor i industriell miljöteknik och miljömanagement vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, IEI, Linköpings universitet.


Presentation

Hör Brita Hermelin berätta mer om rapportens innehåll, syfte och slutsatser.

Kontakt

Relaterat innehåll

Fler nyheter från CKS

En grupp människor som går längs en gata bredvid en tågstation.

Smidigare resor på landsbygden: nytt projekt får forskningsmedel

På landsbygden är det inte alltid möjligt att resa kollektivt hela vägen. Nu ska forskare studera hur olika aktörer tillsammans kan planera bytespunkter och anslutningar som gör det smidigare att resa från dörr till dörr.

Några kvinnor som går på en trottoar.

Varför inte planera för en krympande befolkning?

Få regioner och kommuner har en långsiktig planering för att anpassa sig till befolkningsminskningen. I en ny studie söker forskarna svar på varför och hittar flera förklaringar.

Två händer.

Så samverkar kommuner med civilsamhället för att bryta äldres ensamhet

Ofrivillig ensamhet bland äldre är en växande välfärdsutmaning som kommunerna har svårt att hantera själva, och därför är civilsamhället avgörande. Ny forskning visar att kommuner antar olika roller när de samverkar med ideella krafter.

Senaste nytt från LiU

En kvinna står i snön framför ett batterilager.

Kampen om kraften – vem har rätt till vår el?

Vindkraftsparker reser sig som Eiffeltorn, serverhallar som slukar effekten i hela regioner och kommuner som känner sig som brickor i ett globalt spel. Tunga etableringar i Sverige skapar konflikter och frågan växer: vem har företräde till vår el?

En man och en kvinna skakar hand framför en staty.

Nytt AI-samarbete stärker regionen

Partnerskapsprogrammet inom AI Academy vid Linköpings universitet ska hjälpa företag och organisationer med kompetensutveckling för att använda AI på ett effektivt sätt. Först ut i den nya samarbetsformen är Länsförsäkringar Östgöta.

En grupp människor står på ett trädäck.

Molekylärmedicinsk forskning får långsiktig finansiering

Wallenberg centrum för molekylär medicin (WCMM) vid LiU får nu förlängd finansiering fram till år 2039 från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Det gör det möjligt att bygga vidare på tio års framgångar och rekrytera nya forskande läkare.